Förkortning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Förkortning (olika betydelser).

Förkortning är ett sätt att skriva ord eller hela uttryck med färre tecken. Vanligt är att ta med en eller två begynnelsebokstäver i orden. En förkortning som bildar och utgör ett nytt ord kallas akronym.

Konventioner[redigera | redigera wikitext]

Följande grundregler gäller förkortningar i svenskspråkig text. I andra språk (exempelvis engelska) kan delvis andra regler gälla.

  • Avskurna ord avslutas med en punkt. Exempel: "exempel" blir "ex." och "till exempel" blir "t.ex.". Dock kan man förkorta utan punkt, men då skall två eller flera bokstäver särskrivas.
  • Sammandragningar av ord skrivs utan punkt, om förkortningen avslutas med ordets sista bokstav. Exempel: "jämför" blir "jfr". De uteslutna bokstäverna kan ersättas med kolon – "cirka" kan bli "c:a". Dock är förkortningar med kolon mindre vanliga och kan anses vara ålderdomligt. [1]
  • Internationella beteckningar för måttenheter skrivs utan punkt. Exempel: "minut" kan bli "min" eller "min.", beroende på vilken konvention som tillämpas. Som ett kuriosum kan nämnas att båda konventionerna har tillämpats vid programmeringen av de elektroniska informationsskyltarna i Stockholms tunnelbana, så att både tidsangivelser som "3 min" och "3 min." förekommer, och har delvis givits olika betydelser. (Punkten är synnerligen signifikant i detta fall. "3 min." avser att tiden är planerad enligt tidtabell – tåget har ännu inte avgått från ändhållplatsen, medan "3 min" är en realtidsuppgift baserad på tågets aktuella position.)

Rätt användning av skiljetecken kan vara avgörande; jämför "m.m." (med mera) och "mm" (millimeter) eller "st." (stora) och "s:t" (sankt).

I facklitteratur där vissa förkortningar används mycket flitigt kan ibland punkt utelämnas. Det är till exempel vanligt att i en ordbok till svenska från ett språk som skiljer på grammatiska genus som "maskulinum", "femininum" och "neutrum" dessa förkortas med "m", "f" respektive "n", utan punkt. I sådana fall bör dock boken i början eller i slutet ha en förteckning över använda förkortningar och vad de står för.

Ett par av de vanligaste orden i svenskan kan specialbehandlas. Ordet "och" kan förkortas till "o.", men kan också betecknas med ett litet o med ett kort streck under.

Ordböcker har särskilda konventioner för att förkorta ordklass och andra ofta återkommande ord. Se respektive ordbok.

Förkortningar av rent skriftspråkliga uttryck[redigera | redigera wikitext]

Förr användes ibland, särskilt i skrift, vissa ord eller idiomatiska uttryck från exempelvis latin insprängt i en text på ett annat språk. I en del fall kom dessa att förkortas, och förkortningarna kom att fortsätta att användas även när de fulla orden eller uttrycken i övrigt översattes. Speciellt i texter på engelska är det fortfarande ganska vanligt att använda förkortningar av latinska uttryck i skrift, men att återge dem på det egna språket när texten läses.

Exempelvis användes på en del språk latinets id est för det uttryck som i senare svenska blev det är, det vill säga det vill säga. Det är är den ordagranna översättningen till svenska av id est. Översättningen till engelska är "that is", vilket fortfarande ofta förkortas till "i.e.", "i e" eller "ie". Det engelska uttalet av "i.e." är alltså normalt detsamma som av "that is", även om i dag också ibland ett läsuttal förekommer, alltså ungefär "ai-ii".

Det i vissa sammanhang även på svenska vanliga tecknet "&" för "och" har ett liknande ursprung. Tecknet är en ligatur (sammandragning) av "Et", det latinska ordet för "och". I några fall uttalas det dock också som "et", som i förkortningen "&c" eller "&c." för "etcet(e)ra".

Vanliga förkortningar på svenska[redigera | redigera wikitext]

I samtliga fall nedan där flera ord efter varandra har avskurits, och varje ordförkortning markerats med en punkt, förekommer förkortningarna antingen med eller utan mellanslag (exempelvis "bl.a." eller "bl. a."). Enligt Svenska skrivregler får inte mellanslag förekomma, och alltså är exempelvis inte förkortningar som "bl. a." eller "t. ex." tillåtna.[2] Detta gäller även de förkortningar utan punkt som betecknar måttenheter; exempelvis förkortas centigram alltid cg, aldrig c g.

  • adr. = adress (avskuren)
  • aug. = augusti (avskuren)
  • bl.a. = bland annat (avskuren)
  • c:a = cirka (sammandragen)
  • cg = centigram (internationell)
  • dec. = december (avskuren)
  • dvs. = det vill säga (avskuren)
  • dr = doktor (sammandragen)
  • dyl. = dylikt (avskuren)
  • el. = eller (avskuren)
  • enl. = enligt (avskuren)
  • etc. = etcetera (avskuren)
  • ex. = exempel (avskuren)
  • febr. = februari (avskuren)
  • f.d. = före detta (avskuren)
  • fg.å. = föregående år (avskuren)
  • f.k. = för kännedom (avskuren)
  • f.n. = för närvarande (avskuren)
  • f.v. = förutvarande (avskuren)
  • forts. = fortsätt (avskuren)
  • fr.o.m. = från och med (avskuren)
  • gm = genom (sammandragen)
  • h = timmar, (internationell) timme
  • ha = hektar (internationell)
  • hg = hektogram (internationell)
  • hr = herr (sammandragen)
  • i.a.f. = i alla fall (avskuren)
  • i st.f. = i stället för (avskuren)
  • jfr = jämför (sammandragen)
  • kg = kilogram (internationell)
  • kl. = klockan (avskuren)
  • km = kilometer (internationell)
  • l. = eller (i ordböcker; se ovan)
  • m.fl. = med flera (avskuren)
  • m = meter (internationell)
  • md = miljard (sammandragen)
  • min = minut (internationell)
  • min. = minst (avskuren)
  • m.m. = med mera (avskuren)
  • mm = millimeter (internationell)
  • mn = miljon (sammandragen)
  • mån. = månad (avskuren)
  • ngn = någon (sammandragen)
  • ngt = något (sammandragen)
  • nr = nummer (sammandragen)
  • o.dyl. = och dylikt (avskuren)
  • o.likn. = och liknande (avskuren)
  • o.s.v. = och så vidare (avskuren)
  • p.g.a. = på grund av (avskuren)
  • s.a.s. = så att säga (avskuren)
  • s.k. = så kallad (avskuren)
  • Skn = Skandinavien (sammandragen)
  • t.ex. = till exempel (avskuren)
  • t.o.m. = till och med (avskuren)
  • tfn = telefon (sammandragen)
  • trpt = transport (sammandragen)
  • u.a. = utan anmärkning (avskuren)
  • vard. = vardag (avskuren)
  • v.g.v. = var god vänd (avskuren)

Förkortningar i digitala medier[redigera | redigera wikitext]

Vid kommunikation via chatt och sms används i dag inte bara akronymer flitigt utan även förkortningar som bygger på fonetiskt (företrädesvis engelskt) uttal, exempelvis den engelska avskedsfrasen "CU" – see you, engelska för vi ses. De förekommer även i namn på datorprogram avsedda för chatt, såsom i exempelvis "ICQ" – I seek you, engelska för jag söker dig. Denna sorts fonetiska förkortningar förekom skämtsamt även tidigare, exempelvis i namn på musikgrupper som U2 (uttalat som you too, engelska för du också) eller Just D (uttalat som "just det"). Se även Internetslang.

  • afk = away from keyboard, away for now
  • bb = bye bye
  • brb = be right back
  • btw = by the way
  • cya = see you
  • fml = fuck my life
  • ftw = for the win (alt. fuck the world)
  • fyi = for your information
  • gr8 = great
  • gtg = got to go
  • icq = i seek you
  • im = instant message
  • irl = in real life
  • kk = okey okey ("kay kay")
  • lr = later (see you later)
  • l8r = later (see you later)
  • lmao = laughing my ass off
  • lol = laughing out loud
  • mlg = major league gaming
  • m8 = mate(kompis)
  • np = no problem
  • omg = oh my god
  • omw = on my way
  • r = are
  • rofl = rolling on the floor laughing
  • tbh = to be honest
  • ttyl = talk to you later
  • u = you
  • wtf = what the fuck
  • y = yes/why

Rekommenderade skrivsätt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sprakradet.se/8505
  2. ^ Svenska skrivregler, 2008, s. 140