Trygghetsboende
Trygghetsboende är i Sverige en boendeform avsedd för äldre som syftar till att ge dem en tryggare tillvaro med större social gemenskap. Boendeformen är tänkt att vara ett mellansteg mellan eget boende och särskilt boende (som exempelvis äldreboende). Till skillnad från särskilt boende ingår inte omvårdnad eller sjukvård.[1]
Trygghetsboenden förekommer som hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt och exakt utformning varierar. För det mesta avses bostäder med tillgänglighetsanpassningar, gemensamhetsutrymmen och särskild personal.[1]
Historik[redigera | redigera wikitext]
2006 tillkallade Regeringen Reinfeldt en delegation för att ta fram förslag till åtgärder som kan stimulera utvecklingen av bostäder och boende anpassade för äldre. 2008 lämnade delegationen (som leddes Barbro Westerholm) sitt slutbetänkande Bo bra hela livet (SOU 2008:113) som bland annat introducerade trygghetsboenden och statsbidrag för uppbyggnaden av dessa.[2] Syftet var då att motverka en upplevd känsla av ensamhet och otrygghet bland äldre.[3]
2012 visade statistik från Boverket att många kommuner valde att omvandla äldreboende till trygghetsboende för att spara pengar inom äldreomsorgen. Westerholm menade då att det var en olycklig utveckling och att trygghetsboende inte var tänkt att ersätta äldreboende.[4] En annan kritik som har framförts i takt med trygghetsbostädernas växande popularitet är att deras ofta höga hyror exkluderar äldre med lägre pension.[5][6][7]
I maj 2023 fanns trygghetsboende i 160 av 290 (55 %) kommuner. 51 % av dessa angav att det fanns en balans mellan utbud och efterfrågan medan 43 % av dem ansåg att de hade en brist. 40 % av de kommuner som saknade trygghetsboende uppgav att det egentligen fanns ett behov.[1]
Studier[redigera | redigera wikitext]
Forskningen om trygghetsboenden är begränsad. En avhandling vid Umeå universitet visade att boende i trygghetsboende uppvisade ett lägre självskattat välbefinnande än äldre i egna boende, men att det inte nödvändigtvis berodde på boendeformen i sig. Tvärt om verkar trygghetsboende ha viss positiv effekt på de äldre som redan har sämre hälsa och är nedstämda.[3]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Fortfarande för få trygghetsbostäder ute i kommunerna”. Boverket. 15 maj 2023. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/aldre/trygghetsbostader/. Läst 13 januari 2024.
- ^ ”Bo bra hela livet”. Socialdepartementet. 19 december 2008. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2008/12/sou-2008113/. Läst 13 januari 2024.
- ^ [a b] Corneliusson, Laura (2021). "Exploring resident health, wellbeing, and thriving in Swedish sheltered housing" (engelska). Läst 13 januari 2024.
- ^ Öhlén, Bo (21 mars 2012). ”Trygghetsboenden – populär spargris för kommunerna”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/trygghetsboenden-popular-spargris-for-kommunerna. Läst 14 januari 2024.
- ^ Widell, Jenny (23 september 2015). ”Trygghetsboende allt mer populärt”. SVT. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/trygghetsboende-allt-mer-populart. Läst 14 januari 2024.
- ^ Eriksson, Åsa (26 september 2019). ”Allt fler trygghetsboenden – men pensionen räcker inte alltid till”. Hem och hyra. https://www.hemhyra.se/nyheter/allt-fler-trygghetsboenden-men-pensionen-racker-inte-alltid-till/. Läst 14 januari 2024.
- ^ Forsman, Hans (8 november 2021). ”Drömde om trygghetsboende: ”En utopi för mig””. Folkbladet. Arkiverad från originalet den 14 januari 2024. https://web.archive.org/web/20240114185127/https://www.folkbladet.nu/2021-11-08/dromde-om-trygghetsboende-en-utopi-for-mig. Läst 14 januari 2024 (via Mediearkivet).