Tuk-tuk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tuk-tuk i Bangkok, Thailand

Tuk-tuk (ตุ๊กตุ๊ก eller ตุ๊กๆ på thailändska) är en sydöst-asiatiska version av fordon som påminner om en motordriven pedicab (pedaldriven trehjuling för passagerarbefordran).[1] Den är välanvänd i Bangkok och andra städer i Thailand, och andra större sydostasiatiska städer. Speciellt populär är den i städer där trafikstockningar är vanliga, på grund av att den tar sig fram bra och har en marschfart på drygt 30 km/h.[1]

Namnet tuk-tuk kommer från det hur de allra tidigaste av dessa fordon lät. De var utrustade med tvåtaktsmotor, därav ljudet.[2]

tuk-tuk används även till taxi i indien

Kärt barn har många namn[redigera | redigera wikitext]

Tuk-tuk och liknande motordrivna trehjulingar finns runt om världen och har gott om alternativ namn: Autoriksha, tok-tok, samosa, tempo, trishaw, autorick, rakhsa, bajaj, rick, mototaxi, baby taxi, sān lún (kinesiska för trehjuling), xe lam och lapa för att räkna upp några.

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Fordonet utvecklades först i Japan av Daihatsu och exporterades sedan 1934 till Thailand. Thailand kom så småningom att bli den stora tillverkaren. Det finns åtminstone fem thailändska företag som tillverkar tuk-tuk-modeller. En ny thailändsk tuk-tuk kostade 2012 mellan 95 000 och 150 000 baht. Nyare modeler har ofta en 550 cc japansk motor och kan lasta 1000 kilogram. [2]

Piaggio i Italien utvecklade 1947 en motsvarighet av motordrivna trehjulingar. Det var ingenjören Corradino D'Ascanio som stod bakom konstruktionen. Sedan 1950-talet har trehjulingen tillverkats i olika modeller, men är främst avsedda för varutransporter.[1]

Den italienska trehjulingen trafikerar större städer i Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal och Storbritannien.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Autorikscha, 15 januari 2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Auto rickshaw, 12 januari 2015.


  1. ^ [a b c] Annbritt Carlsson. ”tuk-tuk”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tuk-tuk. Läst 20 januari 2015. 
  2. ^ [a b] ”why are they called tuk-tuks” (på engelska). thaibis.com. Thaibis. http://www.thaibis.com/a-z/t/tc/faq-s/why-are-they-called-tuk-tuks. Läst 19 januari 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]