Litauen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Lietuvos Respublika
Republiken Litauen
Flagga Statsvapen
ValspråkTautos jėga vienybėje
("Nationens styrka ligger i enighet")
Nationalsång: Tautiska Giesme
Huvudstad Vilnius city COA.gif Vilnius
Största stad Vilnius (cirka 540 000 inv.)
Officiellt språk Litauiska
Statsskick Republik
 -  President Dalia Grybauskaitė
 -  Premiärminister Algirdas Butkevičius
Självständighet från Ryssland resp. Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 16 februari 1918 resp. 11 mars 1990 
 -  Erkänd 29 november 1918 resp. 6 september 1991 
Area
 -  Totalt 65 303 km2 (123:e)
 -  Vatten (%) 1,35 %
Befolkning
 -   års uppskattning 3 007 758 (2012)[1] 
 -  Befolkningstäthet 55/km2 (113:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $65,022 miljarder (2009, IMF)[2] (75:e)
 -  Per capita $20 137,322 (2010, IMF)[2] 
HDI (2012) 0,818[3] (41:e)
Valuta Litas (LTL)
Tidszon EET (UTC+2)
Topografi
 -  Högsta punkt Aukštojas, 294 m ö.h.
 -  Längsta flod Nemunas, 937 km
Nationaldag 16 februari
Nationalitetsmärke LT
Landskod LT
Landsnummer 370

Koordinater: 55°35′N 24°7′Ö / 55.583°N 24.117°Ö / 55.583; 24.117

Litauen, formellt Republiken Litauen, är en republik i Baltikum i Nordeuropa. Landet gränsar till Lettland i norr, Vitryssland och Polen i söder samt den ryska exklaven Kaliningrad i sydväst. Landets nationaldag är den 16 februari.

Litauen är sedan 2004 medlem i Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.

Inledning[redigera | redigera wikitext]

1200-talet förenades Litauen under en kristen kung, Mindaugas I; på 1500-talet ingick man en union med Polen, och 1795 annekterades Litauen av Ryssland. Efter den tyska ockupationen under första världskriget och Rysslands nederlag blev Litauen självständigt 1918. 1940 invaderades landet av Sovjetunionen, och året därpå ockuperades det av tyska stridskrafter. När enheter från Röda armén nådde landet 1944, hade ca 200 000 litauer, varav drygt två tredjedelar judar, dödats. I samband med de politiska omvälvningarna i Östeuropa i slutet av 1980-talet uppstod självständighetsrörelser även i Litauen. Den 11 mars 1990 utropade landet sin självständighet. Litauen är idag en parlamentarisk demokrati med en folkvald president som statsöverhuvud och en premiärminister som regeringschef. I likhet med de andra baltiska länderna är Litauen medlem av Förenta nationerna, Europeiska unionen och Nato.

Jordmånen i Litauen är till stora delar tämligen bördig. Vidsträckta områden utgörs av marskland och skogar. Stora sumpmarker har utdikats till odlingsbar mark. Den flacka östersjökusten domineras av dynlandskap. Landet har ett rikt nät av vattendrag: i kullandskapet i sydöst ligger mer än 3 000 sjöar, och talrika floder rinner genom landet.

Maskinkonstruktion, förädling av petroleum, laserindustri, solcellsindustri, varvsindustri och livsmedelsindustri hör till de viktigaste grenarna inom tillverkningsindustrin. Landet har inga större mineralförekomster.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Litauen som en del av Polsk-litauiska samväldet.
Baltiska stammar 1200.
Litauen låg under 1700-talet för mesta del ute på den mark som idag utgörs av Vitryssland.
Huvudartikel: Litauens historia

Litauen kristnades sent, inte förrän år 1387. Litauen var en europeisk stormakt under medeltiden. Dess förste storfurste Mindaugas räknas som Litauens förste och ende krönte kung. En union bildades 1573 med grannlandet Polen vilken sträckte sig ända ner till Ukraina (se Polen-Litauen).

Republiken Litauen bildades efter första världskriget, genom Versaillesfreden. Frihetstiden sträckte sig fram till slutet av 1930-talet då Litauen bland annat tvingades att gå med på sovjetiska truppers närvaro i landet. Vid inledningen av Operation Barbarossa 1941 intog tyska trupper Litauen, en ockupation som varade fram till 1944. Landet invaderades av Sovjetunionen i slutet av andra världskriget, ockuperades och tvingades bli en del av unionen fram till dess fall.

Långt in på 1950-talet fanns reguljära förband som uppstått ur den tidigare litauiska armén - Skogsbröderna.

Under 1960-talet verkade motståndsrörelsen i form av olika studentgrupper som spred underjordiska tidskrifter om Litauen och litauisk kultur och som även utförde aktioner där den förbjudna litauiska trikoloren hissades.

Under 1980-talet samlades krafterna för ett fritt Litauen inom rörelsen Sajudis med Vytautas Landsbergis som en av ledarna. Den 11 mars 1990 deklarerade Litauen, som den första av sovjetrepublikerna, på nytt sin självständighet. Den förnyade självständigheten erkändes först av Island (den 4 februari 1991), och av Sovjetunionen den 6 september 1991.

Den 29 mars 2004 blev Litauen medlem i NATO. Den 1 maj 2004 blev Litauen medlem i EU.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Europas geografiska centrum ligger i Litauen.

Litauen är det största av de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen med 3 338 700 [2009.08] invånare . Landet ligger söder om Lettland vid Östersjöns östra strand. Den största staden är huvudstaden Vilnius. Andra större städer är före detta huvudstaden Kaunas (352 279) [2009.01] och hamnstaden Klaipėda (183 433) [2009.01]. I Litauen hittar man Europas geografiska mittpunkt.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Litauen är indelat i 10 apskritys (sing. apskritis), vilket kan översättas med län. Varje län har namn efter dess huvudort. Litauen har 60 kommuner, som i sin tur är indelade i omkring 500 "åldermannaskap" (seniūnija).

Den 1 juli 2010 avskaffades länsstyrelserna,[4] varefter länen numera endast är territoriella och statistiska enheter.

Lietuvos apskritys.png
Region Huvudstad Areal
(km²)
Invånarantal [2009.01]
Alytus län Alytus 5425 175 149
Kaunas län Kaunas 8091 670 546
Klaipėda län Klaipėda 5207 378 221
Marijampolė län Marijampolė 4467 179 886
Panevėžys län Panevėžys 7881 281 241
Šiauliai län Šiauliai 8589 346 098
Tauragė län Tauragė 4411 126 056
Telšiai län Telšiai 4303 172 438
Utena län Utena 7206 170 422
Vilnius län Vilnius 9730 849 815

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen består av 84% [2009] etniska litauer, 6,1% [2009] polacker, 4,9% [2009] ryssar, vilket skiljer Litauen från Estland och Lettland som har betydligt större inslag av minoriteter. Litauen hade till skillnad från dem inte alls samma grad av ryssifiering under sovjetockupationen. Det finns dessutom många ättlingar till emigranter i USA och litauer som lever i grannländerna till Litauen.

Industri[redigera | redigera wikitext]

Litauen har en stor textilindustri och landet är sedan gamla tider specialiserat på linne. I Litauen finns också Europas största tillverkare av bildskärmar och annan elektronisk industri. Kärnkraftverket i Ignalina stängdes nyårsafton 2009 och det stod för en stor del av landets energiförsörjning och även export. Planer finns dock att bygga ett nytt kärnkraftverk tillsammans med de baltiska staterna och Polen. Men ännu har inget besluts tagits. Staden Klaipeda är landets export- och importhamn.

Styrelseskick[redigera | redigera wikitext]

Landets lagstiftande församling, Seimas, finns i Vilnius.

Litauens lagstiftande församling finns i huvudstaden Vilnius och heter Seimas. Premiärministern måste ha stöd i Seimas för att kunna sitta kvar på posten. Litauens president är folkvald och trots att ämbetet i praktiken är huvudsakligen ceremoniellt så har presidenten dock semipresidentiella befogenheter.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Litauens basketlandslag tillhör de bästa landslagen i världen och basket är den stora folksporten i Litauen. Den mest framgångsrika klubben i Litauen heter BC Žalgiris. Man har även duktiga friidrottare och fotbollslandslaget gör skapliga resultat i EM- och VM-kval. Bland friidrottarna kan nämnas Virgilijus Alekna som har tagit dubbla OS-guld i diskus, år 2000 och 2004, Austra Skujyte som tog silver i sjukamp vid OS i Aten 2004 efter Carolina Klüft och Edvinas Krungolcas som tog silver i femkamp vid Beijing-OS 2008. Litauen är även en stor roddnation med framgångar i OS (bland annat under Sovjettiden). Vid London-OS 2012 vann 15-åriga Rūta Meilutytė 100 m bröstsim.

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2009 30 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2010 11 av 178
Transparency International Korruptionsindex 2008 58 av 180
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 41 av 186

Flaggor[redigera | redigera wikitext]

Alternativ statsflagga antagen 2004.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.stat.gov.lt/uploads/docs/Population_by_sex_and_age_group_by_county_and_municipality_1January_2012.xls
  2. ^ [a b] ”Preliminär statistik per år 2006 - 2013”. IMF. uppskattad 2009. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 4 januari 2009. 
  3. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  4. ^ ”Dėl apskričių viršininkų administracijų likvidavimo”. Seimas of the Republic of Lithuania. http://www3.lrs.lt/pls/inter3/dokpaieska.showdoc_l?p_id=392936. Läst 21 August 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]