Utforskningen av månen
_(1).JPG)
Utforskningen av månen är människans utforskande, på distans eller via månfärder (månresor), av jordens största satellit.
Historik
År 1959 skickade människan den första fjärrstyrda rymdsonden till månen, vilket Sovjetunionen stod för. 1966 tog den sovjetiska rymdsonden Luna 9 de första bilderna från månens yta. 1970 landsatte sovjetunionen, Lunochod 1 på månen. Den var världens första rullande rymdsond.
1969 var första gången som människor landsteg på månen, i och med rymdfärden Apollo 11, vilket USA låg bakom. Den senaste månlandningen var Apollo 17, som genomfördes 7 – 19 december 1972. Sammanlagt 12 människor (alla amerikaner) har gått på månens yta.
Sovjetunionen koncentrerade sin utforskning av månen via obemannade rymdfärder. 17 november 1970 började Lunochod 1 utforska månens yta, som den första fjärrstyrda farkost[1]. Lunochod 2 (1973) tillryggalade nästan 40 km under sina utforskningar på månytan.[2].
Månfärder
Månfärder innebär att människor antingen åker i en bemannad rymdfarkost från jorden till månen och hem igen, eller skickar iväg en obemannad rymdfarkost dit. En månfärd kan innehålla en månlandning med månpromenad.
Se även
- Apolloprogrammet
- Lunaprogrammet
- Lunar Orbiter-programmet
- Lunar Atmosphere and Dust Environment Explorer
- Lunar Crater Observation and Sensing Satellite
- Lunar Reconnaissance Orbiter
- Lunochodprogrammet
- Pioneerprogrammet
- Rangerprogrammet
- Surveyorprogrammet
- Zondprogrammet
- Chandrayaan-1
- Chang'eprogrammet
Referenser
- ^ "Luna 17 - Carrier for Lunokhod 1". Zarya.info. Läst 2012-10-03. (engelska)
- ^ "Luna 21 - Carrier for Lunokhod 2". Zarya.info. Läst 2012-10-03. (engelska)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Utforskningen av månen.- Lunar mission timeline - NASA
- Recent Lunar missions - NASA
- Exploring the Moon - A history of lunar discovery from the first space probes to recent times
- Another Hit to Hoax:Traces of Man on Lunar Surface
