Väderstreck

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet "västan" leder hit. För fartyget, se M/S Västan.
Traditionellt används systemet med fyra kardinalstreck för att ange kurser och bäringar: Nord, Ost, Syd och Väst. Mellan dessa finns interkardinalstrecken NO (nordost), SO (sydost), SV (sydväst) och NV (nordväst). Ytterligare indelning ger NNO (nordnordost) ONO (ostnordost) och så vidare.

Ett väderstreck betecknar en riktning i horisontalplanet. Beroende på önskad noggrannhet delas horisonten in i 4, 8, 16, 32 eller 360 delar.

När ännu större precision behövs, till exempel vid precisionsnavigering, anger man vinkeln mätt från nordriktningen mot höger. Så är till exempel ost 90 grader, syd 180 grader och väst 270 grader. Norr kan anges antingen som 0 eller 360 grader.

Väderstreckens delning[redigera | redigera wikitext]

Kardinalstrecken[redigera | redigera wikitext]

Kardinalstrecken, de fyra huvudsakliga väderstrecken, är: norr, söder, öster och väster (nord, syd, öst, väst; eller, med gamla ackusativformer: nordan, sunnan, östan, västan). De två första anger riktningarna mot respektive från nordpolen och sydpolen. De två senare definieras som vinkelräta mot de två första; öster är riktningen 90 grader till höger om norr och väster är den 90 grader till vänster om norr.

Interkardinalstrecken[redigera | redigera wikitext]

Kompassros med 32 streck utritade.

När man önskar större precision vid angivning av riktning använder man förutom de fyra kardinalstrecken också mellanriktningarna eller interkardinalstrecken nordost, sydost, sydväst och nordväst.

Mellan de åtta nämnda väderstrecken finns väderstrecken nordnordost, ostnordost, ostsydost, sydsydost, sydsydväst, västsydväst, västnordväst och nordnordväst. Mellan de nämnda sexton väderstrecken finns ytterligare en indelning: nord till ost, nordost till nord, nordost till ost, ost till nordost, ost till sydost, sydost till ost, sydost till syd, syd till sydost, syd till sydväst, sydväst till syd, sydväst till väst, väst till sydväst, väst till nordväst, nordväst till väst, nordväst till nord och nord till nordväst. Man har då 32 kompasstreck.

Andra namn på väderstrecken[redigera | redigera wikitext]

De gamla latinska namnen på de fyra väderstrecken och även de dominerande vindarna är

De romanska språken har dock antagit de germanska språkens beteckningar. Detta skedde omkring 1600- till 1800-talet, och kan bero på att navigationstermer som "västnordväst" blir betydligt omständligare med latinska termer.

Väderstreck och vindar[redigera | redigera wikitext]

I svensk allmogekultur har vindarnas väderstreck getts olika innebörder och förknippades med olika egenskaper. Nordanvinden eller nordan är en kall och ofta olycksbådande vind. Från motsatt håll kommer sunnan, en mild, ljum eller varm vind som också anses ge tur, lycka och välbehag. Sunnanvinden nämns bland annat i visorna Sjösala vals och Flicka från Backafall av Gabriel Jönsson tonsatt av Gunnar Turesson. De två andra vindriktningarna kallas östan och västan. Västanvinden nämns i sången Hör hur västanvinden susar.

Även riktningen på gökens galande har betydelse i folktron: södergök är dödergök, norrgök är sorggök, östergök är tröstergök och västergök är bästergök.

Fiskargubbens klassiska regnmössa med brett brätte kallas sydväst.

Kartor[redigera | redigera wikitext]

Det är norm att norr är upp och söder ner på kartor. Tidigare har det dock varierat som syns på kartorna nedan av Gamla Stan i Stockholm, med norr åt vänster, höger, ner respektive upp:

Väderstrecken[redigera | redigera wikitext]

Klartext Förkortning Internationellt Gradtal
Norr, nord N N 0 eller 360
Nordnordost NNO NNE 22,5
Nordost NO NE 45
Ostnordost ONO ENE 67,5
Öster, öst, ost Ö E 90
Ostsydost OSO ESE 112,5
Sydost SO SE 135
Sydsydost SSO SSE 157,5
Söder, syd S S 180
Sydsydväst SSV SSW 202,5
Sydväst SV SW 225
Västsydväst VSV WSW 247,5
Väster, väst V W 270
Västnordväst VNV WNW 292,5
Nordväst NV NW 315
Nordnordväst NNV NNW 337,5

Se även[redigera | redigera wikitext]