Värnplikt i Finland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Finländsk granatkastarservis i eldställning.

Värnplikten gäller alla finländska män med undantag för det demilitariserade Åland. Årligen utbildar Finlands försvarsmakt omkring 27 000 värnpliktiga. Ungefär 80 procent av de finländska männen genomför sin värnplikt i försvaret.

Omfattning[redigera | redigera wikitext]

Värnplikten räcker från det år då man fyller 18 till slutet av det år då man fyller sextio år.[1] De värnpliktiga kallas till uppbåd (mönstring) det år de fyller 18.[2] Vid uppbådet besluts om eventuellt uppskov eller om tid och plats för beväringstjänst.[3] Uppskov kan beviljas för några år i taget, till exempel på grund av studier, högst till slutet av det år den värnpliktige fyller 28 år.

Värnpliktiga utför militärtjänst i Finlands försvarsmakt som beväringar i 165, 255 eller 347 dagar. Meniga soldater tjänstgör 165 dagar, beväringar med vissa specialuppdrag, såsom chaufförer, sanitärer (sjukvårdare) och militärpolis 255 dagar samt underofficerare (undersergeanter, sergeanter och reservofficersaspiranter) 347 dagar. Efter beväringstiden kan de värnpliktiga kallas till repetitionsövningar (och till tjänstgöring vid hot om krig eller i samband med till exempel naturkatastrofer). Repetitionsutbildningens längd är enligt lagen 40, 75 eller 100 dagar, i praktiken betydligt kortare.

Tjänstgöring[redigera | redigera wikitext]

Det finns en lång rad vapenslag, eller enheter, man kan söka till när man rycker in, bland annat artilleribatterier, infanterikompanier och granatkastarkompanier. De fysiskt mest krävande utbildningarna anses vara attackdykarna (Obbnäs) och fallskärmsjägarna (Uttis), tätt följda av kustjägarna (Dragsvik). Nylands brigad är Finlands enda svenskspråkiga truppförband.

Grundutbildningen är likadan för alla, oavsett vapenslag eller enhet, och omfattar omkring två månader, vilket avslutas med faneden. Därefter följer specialutbildningen då soldaterna lär sig sina respektive vapenslag. Slutligen hålls trupputbildningen då man sägs sammansvetsas till en gemensam krigstida enhet.

Faneden[redigera | redigera wikitext]

Finländska beväringar svär faneden

Alla soldater måste svära en faned som förbinder en att försvara landet närhelst det kallar. De som är medlemmar i Finska kyrkan svär följande ed:

"Jag N. N. lovar och försäkrar inför Gud, den Allsmäktige och Allvetande, att vara en Finlands rike trogen och pålitlig medborgare. Jag vill redligt tjäna mitt land samt efter all min förmåga söka och främja dess väl och bästa.
Jag vill överallt och under alla omständigheter, såväl i fred som i krig försvara mitt fädernesland, dess lagliga samhällsordning samt rikets lagliga överhet. Om jag förnimmer eller erfar något, som är å färde till störtande av landets lagliga överhet eller till upphävande av landets samhällsordning, vill jag det ofördröjligen för myndigheterna uppgiva.
Från trupp, som jag tillhör, och från min post inom den skall jag ej i något läge vika, utan skall jag, så länge krafterna stå mig bi, fullfölja det uppdrag, som anförtrotts mig.
Jag lovar att uppföra mig redbart och manligt, att lyda mina överordnade, följa lagar och förordningar samt väl bevara mig anförtrodda tjänstehemligheter. Jag vill även vara rättfram och hjälpsam mot mina vapenbröder. Jag skall aldrig, vare sig för släktskaps, vänskaps, avunds, ovänskaps eller räddhågas skull, ej heller för gåvors eller annan orsaks skull, bryta mot min tjänsteplikt.
Om mig tilldelas överordnads ställning, vill jag mot mina underordnade vara rättvis, vårda mig om deras välbefinnande, taga kännedom om deras önskemål, vara deras rådgivare och handledare samt för min egen del försöka vara dem ett gott och sporrande föredöme.
Allt detta vill jag på heder och samvete uppfylla. ― Därtill hjälpe mig Gud."
[4].

Civiltjänst[redigera | redigera wikitext]

De som på grund av övertygelse inte vill tjänstgöra i försvarsmakten kan utföra civiltjänst istället (12 månader), men detta innebär inte att de skulle befrias från värnplikt. Vid mobilisering underställs de i första hand civiltjänstcentralen eller räddningsväsendet.[5]

Ålänningar är befriade från värnplikt[redigera | redigera wikitext]

Ålänningar är befriade från värnplikten. Enligt Ålands landstings webbplats beror detta inte på Ålands demilitarisering, utan befrielsen är främst ett språkskydd (till skillnad från övriga Finland är enligt lag enspråkigt svenskt.)[6]. Ålänningar är i princip skyldiga att istället utföra motsvarande tjänst inom civila myndigheter, men sådan har inte ordnats. Under andra världskriget organiserades Ålands hemvärn.

Dagpenning[redigera | redigera wikitext]

Beväringarna får en dagpenning de första fem och halv månaderna 5,10 € (2015). Därefter höjs lönen till 8,50 €, för att ytterligare höjas till 11,90 € efter åtta och halv månaders tjänstgöring.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Namninsamlingen för ett så kallat medborgarinitiativ med syfte att slopa värnplikten inleddes i september 2013.[7] Initiativet motiveras med att värnplikten är en dyr, ojämlik och föråldrad försvarslösning. Det fick ingen större uppmärksamhet och misslyckades med att samla det antal namnunderskrifter som krävs för ett medborgarinitiativ.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Försvarsmakten: Värnpliktstiden
  2. ^ Försvarsmakten > Beväringar > Först till uppbådet
  3. ^ Försvarsmakten > Beväringar > Först till uppbådet > Uppbådet
  4. ^ (svenska) Faneden (Förordning om formulär till krigsmannaed), Finlands författningar
  5. ^ Civiltjänstlag 28.12.2007/1446 med ändringarFinlex, 1, 4 och 65 §. Läst 2010-03-08
  6. ^ Demilitariseringen & neutraliseringen, Ålands Lagting. Läst 2013-03-18
  7. ^ ”Medborgarinitiativet för att avskaffa värnplikt”. http://ohion.fi/svenska.htm. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]