Västerbottens läns södra valkrets

Från Wikipedia

Västerbottens läns södra valkrets var vid riksdagsvalen 19111920 till andra kammaren en egen valkrets med fyra mandat. Den avskaffades vid valet 1921, då hela länet bildade Västerbottens läns valkrets.

Valkretsen omfattade Nordmalings och Bjurholms tingslag, Umeå tingslag, Degerfors tingslag, Lycksele lappmarks tingslag, Åsele lappmarks tingslag samt Umeå stad.[1]

Riksdagsmän[redigera | redigera wikitext]

1912–vårsessionen 1914[redigera | redigera wikitext]

Höstsessionen 1914[redigera | redigera wikitext]

1915–1917[redigera | redigera wikitext]

1918–1920[redigera | redigera wikitext]

1921[redigera | redigera wikitext]

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

1911[redigera | redigera wikitext]

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Liberala samlingspartiet 7 676 87,93 4
  Allmänna valmansförbundet 742 8,50 0
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 310 3,55 0
  Övriga partier 2 0,02
Antal giltiga röster 8 730 100,0   4
Kasserade röster 17  
Totalt 8 744
(51,2 %)[2]

Allmänna valmansförbundet (M) gick till val med partibeteckningen Landtmännen.[1]

Liberalerna (L) och socialdemokraterna (S) gick till val med den gemensamma partibeteckningen Frisinnade partiet.[1]

2 röster avgavs på övriga: 1 på Landtmännens vilde och 1 på Fria gruppen.[1]

Den 1 januari 1911 utgjorde folkmängden i valkretsen 90 883 personer, varav 85 024 personer (93,6 %) bodde på landsbygden och 5 859 personer (6,4 %) bodde i Umeå stad. Med 4 mandat hade valkretsen 22 721 personer per mandat. Inför valet upptogs 20 082 män i röstlängden, vilket motsvarade 22,1 % av hela valkretsens befolkning. Av dessa var 17 079 män (85,0 % av antalet 24-åriga män) röstberättigade och 3 003 (25,0 %) icke röstberättigade. Andelen röstberättigade i förhållande till de upptagna i röstlängden utgjorde 85,8 % på landsbygden och 72,9 % i Umeå stad.[1]

Det lägsta valdeltagandet per kommun uppgick till 29,0 % och upptogs i Vilhelmina landskommun medan det högsta valdeltagandet på 68,7 % upptogs i Umeå stad.[1]

Av de 3 003 icke röstberättigade männen fördelades de på följande sätt i avseende på anledningen varför de inte fick rösta:[1]

  • 898 hade oguldna kommunalutskylder
  • 840 hade oguldna krono- och kommunalutskylder
  • 566 hade oguldna kronoutskylder
  • 365 mottog fattigunderstöd
  • 142 var nyinflyttade
  • 93 var omyndiga
  • 61 var satta i konkurs
  • 29 hade försummat värnplikten
  • 7 var vanfrejdjade
  • 2 var utländska undersåtar

Vårvalet 1914[redigera | redigera wikitext]

Parti Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  Liberala samlingspartiet 8 022 74,64 -13,29 3 -1
  Allmänna valmansförbundet 2 348 21,85 +13,35 1 +1
  Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 377 3,51 -0,04 0
  Övriga partier 1 0,01 -0,01
Antal giltiga röster 10 748 100,0   4
Kasserade röster 156[3]  
Totalt 10 904
(61,4 %)

Allmänna valmansförbundet (M) gick till val med partibeteckningen Försvaret främst. Dessutom avgavs 3 moderata röster på Lantmanna- och borgarepartiet.[4]

Liberalerna (L) och socialdemokraterna (S) gick till val med den gemensamma partibeteckningen Frisinnade partiet. Dessutom avgavs 1 liberal röst på De frisinnade.[4]

1 övrig röst gavs på Fria gruppen.[4]

Den 1 januari 1914 utgjorde folkmängden i valkretsen 93 132 personer, varav 86 945 personer (93,4 %) bodde på landsbygden och 6 187 personer (6,6 %) bodde i Umeå stad. Med 4 mandat hade valkretsen 23 283 invånare per mandat. Inför valet upptogs 20 683 män i röstlängden, vilket motsvarade 22,5 % av hela valkretsens befolkning. Av dessa var 17 749 män (85,8 % av antalet 24-åriga män) röstberättigade och 2 934 (14,2 %) icke röstberättigade. Andelen röstberättigade i förhållande till de upptagna i röstlängden utgjorde 86,8 % på landsbygden och 70,5 % i Umeå stad.[4]

Det lägsta valdeltagandet per kommun uppgick till 38,3 % och upptogs i Sorsele landskommun medan det högsta valdeltagandet på 81,3 % upptogs i Umeå stad.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 326

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] ( PDF) Riksdagsmannavalen åren 1909-1911. Sveriges officiella statistik. Kungl. Statistiska centralbyrån. 1912. sid. 18-21, 23, 27, 132-133, 151 & 159-160. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Valstatistiken/Riksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968/Valstatistik-Riksdagsmannavalen-1909-1910-1911.pdf. Läst 6 september 2017 
  2. ^ Antalet giltiga röster var 8 730 stycken och antalet kasserade röster var 17 stycken men SCB angav ändå valdeltagandet som 8 744 och inte 8 747.
  3. ^ Samtliga 132 avlagda röster i Gunnarns valdistrikt i Stensele landskommun kasserades.
  4. ^ [a b c d] ( PDF) Riksdagsmannavalen våren 1914. Sveriges officiella statistik. Kungl. Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 5*, 10*, 13*, 86-87, 110. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Valstatistiken/Riksdagsmannavalen%20(SOS)%201909-1968/Valstatistik-Riksdagsmannavalen-1914.pdf. Läst 10 oktober 2018