Vindrutetorkare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vindrutetorkare på bil
Roterande ruta i vindrutan på båt

Vindrutetorkare, anordning för att svepa bort fukt och smuts från ett transportmedels vindruta som uppfanns i New York 1903 av Mary Anderson. När vindrutetorkaren först presenterades mötte den stort motstånd. Folk tyckte att det var en fullkomligt onödig uppfinning, det var ju mycket bättre att göra som man alltid hade gjort. Började det regna så mycket att sikten blev lidande så plockade man helt enkelt bort vindrutan, la den i bakluckan och körde vidare.

Vindrutetorkare består av en motor, ett kraftöverföringssystem och en eller flera torkararmar med torkarblad. Det kan också finnas ett spolningssystem som sprutar spolarvätska över vindrutan. I Sverige är det lag på att ha fungerande vindrutetorkare och -spolare för att få ha ett fordon i trafik. Tidigare var det även lag på att ha strålkastartorkare/-spolare, men den lagen avskaffades i slutet av 1980-talet.

Nackdelen med torkararmar och torkarblad på båtar är att när havsvattnet dunstar så byggs det på lager av salt på dem. Vissa båtar har därför istället en snabbt roterande glasruta i vindrutan.


Olika typer av vindrutetorkare på bilar[redigera | redigera wikitext]

Denna artikel är helt eller delvis en översättning från engelska wikipedia