Lastbil

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Klassisk lastbil från Scania
Klassisk lastbil från Volvo.
En modern lastbil. Denna är tillverkad av Scania.
Timmerlastbil.

En lastbil är ett motorfordon som är avsett för godstransport. Lastbilar varierar mycket i storlek beroende på modell och användningsområde. Lastbilen kan definieras som en bil som varken kan anses vara en personbil eller en buss. I Sverige delas de in i lätta lastbilar, som högst får väga 3½ ton, och tunga lastbilar som väger mer än 3½ ton.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första lastbilen i världen byggdes av Daimler 1891.[1] I Sverige provkördes den första lastbilen 17 maj 1900 genom en tur mellan Göteborg och Kungsbacka. Den var tillverkad av Motorfahrzeug- und Motorenfabrik Berlin Aktien Gesellschaft i Berlin och inköpt av bryggeriet J. A. Pripp & Son i Göteborg. Bilen kunde lasta drygt 3 000 kilo på slät väg. Farten kunde ställas in på fyra nivåer; 4, 7, 10 eller 14 km/tim.[2]

I början ansågs lastbilen vara ett komplement till hästdragna lastvagnar, järnvägar och sjöfartstransporter.[3] Under 1920-talet utvecklades lastbilarna snabbt, och gick från kedjedriftssystem och solida gummidäck till kardandriftssystem och tryckluftsdäck[4]. Volvos första lastbil med boggiaxel var LV64 LF (Long Frame), vilken kom 1929[5]. Scania Vabis första lastbil med boggi var modell 355 som kom 1933.

Under andra världskriget och 1940-talets första hälft såldes inte så många lastbilar, även om lastbilar blev en del av arméerna.[6] Under 1950-talet ersattes bensinmotorer och rudimentära dieselförbränningsmotorer av effektiva dieselmotorer, vilket ledde till att lastbilarna blev längre och tyngre.[7] Under 1960-talet blev lastbilen det vanligaste transportmedlet, både beroende på förbättring av infrastrukturen och lastbilarna.[8] Under 1980-talet blev lastbilarna miljövänligare, med bättre, effektivare och starkare motorer och luftfjädringssystem.[9] Under 1990-talet fortsatte miljöutvecklingen, och datorerna blev en större del av lastbilarna med olika IT-lösningar.[10]

Typer[redigera | redigera wikitext]

Indelas legalt i:

  • Lätt lastbil, totalvikt max 3 500 kg.
  • Tung lastbil, totalvikt som överstiger 3 500 kg, kräver särskild körkortsbehörighet.
    • Tunga lastbilar indelas också i två kategorier. Tunga lastbilar med totalvikt upp till 16 500 kg och därefter över 16 500 kg. Tunga lastbilar under 16 500 kg är oftast tvåaxlade och används därför ofta i distributionstrafik.
    • I Norge är "lett lastebil" en lastbil med totalvikt mellan 3 500 kg och 7 500 kg och "tung lastebil" är en lastbil på over 7 500 kg. Båda kräver särskild behörighet, norsk C1-behörighet är begränsad till norsk lätt lastbil[11] medan C-behörighet gäller för båda.[12]

Indelas även efter användningssätt:

Tillverkarna bygger nästan uteslutande bara chassin, medan påbyggnadsföretag bygger själva lastbärarna till exempelvis tankbilar, timmerbilar, sopbilar, brandbilar och kylbilar. Dessutom finns särskilda tillverkare av trailers och släpvagnar.

En "lastväxlare" är en lastbil som kan bära olika typ av flak eller containrar, öppna eller slutna, och som har en kran för att lasta och lossa dessa. Medan vanliga täckta lastbilar framförallt används för styckegods eller gods på lastpallar, används lastväxlare till containergods och bulkgods, till exempel avfall. Eftersom lasten inte höjs ovanför lastväxlarens höjd vid växling, så kan lastväxlare även användas i låga utrymmen.

Svenska Volvo och Scania har en hög andel av världsmarknaden för lastbilar. Detta beror delvis på den starka konkurrensen dem emellan, men även andra faktorer hör samman en liten men krävande hemmamarknad. För det första har den ringa storleken på hemmamarknaden tvingat företagen att expandera genom export. Samtidigt har det i Sverige länge varit tillåtet med längre och tyngre lastbilar än på andra håll i Europa, dessutom utförs mycket trafikarbete under svåra förhållanden som i skogen. Det har drivit på utveckling av motorer, drivlinor och chassi som således alltid varit i framkant. När så Västtyskland införde minmikrav på effekt per viktenhet i slutet av 60-talet för att få lastbilarna att bättre följa trafikrytmen kunde Volvo och Scania ta stora andelar av marknaden med sina redan välbeprövade koncept med motorstarka turbodieseldrivna lastbilar. Men även fackligt drivna krav på ergonomi och komfort, samt tidigt införda krav på hyttsäkerhet i Sverige har bidragit till en framskjuten ställning inom hyttdesign som även uppskattas internationellt.

Maxvikt och trafiksäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Den högsta tillåtna bruttovikten på lastbilar skiljer sig åt mellan olika länder. I USA är maxvikten generellt 36 ton.[13] De flesta europeiska länder tillåter max 40-48 ton bruttovikt.[14] Inom Sverige och Finland tillåts generellt lastbilar som väger 60 ton.[15] Det finns undantag, till exempel E6 Malmö - Göteborg, där maxvikten är 80 ton nattetid.[16]

I Sverige utgör tunga lastbilar närmare 16 procent av fordonstrafiken men medverkar vid ca 23 procent av trafikolyckorna med dödlig utgång.[17]. Flera studier visar att svåra olyckor där en tung lastbil är inblandad sällan beror på lastbilsföraren. Vanligast är kollision med mötande personbil som kommit över i fel körfält.[18] Genom att ersätta flera små lastbilar med färre men större lastbilar så minskas antalet lastbilsfronter att sladda in i,[19][20][ej i angiven källa] men då större lastbilar sänker kostnaden så äts denna effekt delvis upp av att lastbilstransporterna ökar.[21]

En olyckstyp där lastbilsföraren ofta är vållande, är krock med cyklist vid högersväng. I innerstäder med många cyklister finns olika begränsningar på lastbilarnas storlek.[22][23]

Tillverkare[redigera | redigera wikitext]

Kyltransport med dragbil av märket Mercedes-Benz.
Kenworth utan släp.
Betongblandare som dras av en Iveco.

Några tillverkare av lastbilar eller delar till lastbilar är:

Lastbilssläp[redigera | redigera wikitext]

Miljöpåverkan[redigera | redigera wikitext]

DAF dragbil med en autotransports semitrailer som kör Škoda Octavia-bilar i Cardiff, Wales.

Lastbilar bidrar likt personbilar till buller, luft- och vattenföroreningar . Lastbilar kan släppa ut lägre luftföroreningsutsläpp än bilar per kilogram fordonsmassa, även om den absoluta nivån per mil som fordonet rest är högre, och dieselpartiklar är speciellt dåliga för hälsan.[24] Sett till buller avger lastbilar avsevärt högre ljudnivåer vid alla hastigheter jämfört med typiska bilar. Den här kontrasten är särskilt stor bland tunga lastbilar.[25]

Man har oroat sig för lastbilstransporters påverkan på miljön, speciellt som en del av debatten om global uppvärmning. Mellan 1990 och 2003 ökade koldioxidsutsläppen från transportkällor med 20%, trots förbättringar i fordonens bränsleeffektivitet.[26] 2005 stod transporter för 27% av USA:s växthusgasutsläpp, vilket ökade snabbare än någon annan sektor.[27] Enligt en beräkning från USA:s regering från 1995 är energikostnaden för att bära ett ton frakt en kilometer ligger genomsnittligt på 337 kJ för vatten, 221 kJ för järnväg och 2 000 kJ för lastbilar, samt nästan 13 000 kJ för lufttransporter.[28]. Genom att använda lastbilar med högre kapacitet och effektivare logistik uppnås betydligt bättre energieffektivitet för lastbilstransporter i Sverige än i t ex USA.[källa behövs]

Kilometeravgifter[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland, Schweiz och Österrike finns särskilda kilometeravgifter för lastbilar. I Tyskland gäller kilometeravgiften på motorvägar för lastbilar över 12 ton. Avgiften ligger sedan 2009 på 14 till 29 eurocent per kilometer beroende på lastbilens storlek och miljöklass.[29] I Österrike tillämpas en särskild kilometeravgift på 15-37 eurocent per kilometer på motorvägar för alla fordon som kan lastas till en totaltvikt på minst 3,5 ton.[30] Även i Schweiz tillämpas kilometeravgift för lastbilar över 3,5 ton, men här gäller avgiften på alla vägar, inte bara motorvägar, och avgiften beräknas till cirka 0,03 franc per tonkilometer.[31]

Sommaren 2011 antog Europeiska unionen en regel som säger att medlemsländerna kan ta ut en extra avgift för lastbilar. Mellan tre och fyra eurocent per fordon och kilometer extra får medlemsländerna lägga på priset för användning av vägarna för att kunna täcka de kostnader, för bland annat luftföroreningar och buller, som vägtransporten orsakar. Direktivet gäller för fordon över 3,5 ton. [32]

Många miljöorganisationer söker lagar och incitament för att uppmuntra företag att byta från väg till järnväg.[33] Svenska Naturskyddsföreningen vill ha en kilometerskatt på två kronor per kilometer för fordon över 3,5 ton. [34]

Framkomlighet[redigera | redigera wikitext]

För att ge bra framkomlighet för tunga lastbilar som kör på anläggningsbyggen, utför rundvirkestransporter eller rent av kör offroad, är chassit designat för att medge flexrörelser. I landsvägsfart utgör flexrörelser ("beam bending") problem, då de ökar förarens exponering av helkroppsvibration.

Lastbilars framkomlighet vintertid[redigera | redigera wikitext]

I många länder med kallt klimat lider trafiken av dålig framkomlighet för lastbilsekipage i långa branta motlut. Lagstiftade motmedel kan vara vinterdäck (i Sverige lag från 1 jan 2013) och snökedjor (i Norge lag sedan lång tid).

Lastbilar klarar långa branta stigningar även med kontinentala "plastdäck" under förutsättning att vägfriktionstalet är minst 0.25 och det är tillräcklig last på drivaxel/-ar. Medan personbilar har 45 - 55 % av bilens vikt på drivaxeln, har många lastbilsekipage svårt att nå ens 25 % på drivande axel/axlar. Halare än vägfriktionstal 0.25 får det aldrig vara på "saltvägar" (dvs statliga landsvägar i Trafikverkets driftklasser 1-3); i annat fall uppfylls inte Trafikverkets kontraktskrav på förebyggande halkbekämpning[35]. Nordiska dragbilar har ofta tandemmonterade bakhjul som lastas med upp till 19 ton. I svåra motlut kan föraren hissa boggiaxeln för att öka drivaxelns marktryck, minska slirningen och därmed öka framkomligheten[36]. Då passeras ofta tvåaxliga dragbilar som står och slirar sönder vägbanan med snökedjor på underlastad drivaxel[37]. Boggilyft i svåra backar är praxis sedan över 80 år och är inte känt för att skada vare sig nedisade (oftast stelfrusna) vägkonstruktioner eller fordon/däck.[källa behövs]

Många åkare i Norge monterar aldrig de kedjor man enligt lag medför. När det blir så halt parkerar man och ringer efter plog-/sandbilen. Orsaken är att det kan vara svårt att utan trafikolycksrisk montera av/på kedjorna, samt att kedjor bullrar och slår sönder vägbanan.[källa behövs]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Åsander, Sven: Lastbil. Hämtat från Nationalencyklopedins nätupplaga den 28 augusti 2010.
  2. ^ Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], Göteborg 1900 s. 577
  3. ^ ”Decades of Driving Progress”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/in_brief.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  4. ^ ”Back in the Roaring Twenties”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1920s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  5. ^ ”Serie 3 och 4”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/sweden-market/sv-se/aboutus/historik/1920s/Pages/series_3_and_4.aspx. Läst 03 december 2012. 
  6. ^ ”Trucks Join the Army”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1940s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  7. ^ ”The Dynamic Age”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1950s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  8. ^ ”King of the Road”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1960s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  9. ^ ”Taking Care of the Environment”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1980s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  10. ^ ”Entering the IT Era”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1990s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  11. ^ Klasse C1 (lett lastebil), Statens vegvesen.
  12. ^ Klasse C (lastebil), Statens vegvesen.
  13. ^ US Department of Transportation. Commercial Vehicle Size and Weight Program
  14. ^ Permissible Maximum Weights in Europe International Transport Forum
  15. ^ Transportstyrelsen. Bruttoviktstabell
  16. ^ Transportstyrelsens föreskrifter om färd med långa och tunga fordonståg mellan Malmö och Göteborg TSFS 2012:3
  17. ^ Data från myndigheten Trafikanalys 2013
  18. ^ Lastbilar bakom många olyckor”. Svenska Dagbladet. 2008-09-07. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lastbilar-bakom-manga-olyckor_1682289.svd. 
  19. ^ Högkapacitetsfordon, Infrastruktur och Trafiksäkerhet, NVF rapport 1 2013
  20. ^ Tunga fordon och infrastruktur för säkrare trafik
  21. ^ Understanding the effects of introducing lorry charging in Europe
  22. ^ Högersväng en dödsfälla för cyklister”. Svenska Dagbladet. 2011-10-26. http://www.svd.se/nyheter/stockholm/hogersvang-en-dodsfalla-for-cyklister_6581295.svd. 
  23. ^ Nu förbjuds långa fordon i city – och överträdelser blir dyra. Vårt Göteborg
  24. ^ ”Heavy-Duty Truck and Bus Engines”. dieselnet.com. http://www.dieselnet.com/standards/us/hd.html. Läst 6 september 2008. 
  25. ^ C. Michael Hogan (1973). ”Analysis of highway noise”. Springer Science+Business Media. sid. 387–392. doi:10.1007/BF00159677. http://www.springerlink.com/content/x1707075n815g604/. 
  26. ^ ”U.S. Carbon Dioxide Emissions from Energy Use by Sector”. United States Department of Transportation. http://www.bts.gov/publications/national_transportation_statistics/html/table_04_49.html. Läst 6 september 2008. 
  27. ^ ”Trends in Greenhouse Gas Emissions” (PDF). United States Environmental Protection Agency. http://epa.gov/climatechange/emissions/downloads06/07Trends.pdf. Läst 6 september 2008. 
  28. ^ ”U.S. Domestic Freight Transportation”. United States Department of Energy. http://www.eia.doe.gov/emeu/efficiency/ee_ch5.htm. Läst 6 september 2008. 
  29. ^ Die Lkw-Maut: Fragen und Antworten Tyska trafikministeriet
  30. ^ ASFINAG: Bemautung von Kfz über 3,5t hzG ASFINAG hanterar kilometeravgifterna i Österrike
  31. ^ Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe (LSVA) Schweizs hemsida
  32. ^ Europaparlamentet. Lastbilar kan få betala för buller och luftföroreningar.
  33. ^ ”How Government policy can realize rail freight’s role in reducing carbon emissions”. FreightOnRail.org.uk. http://www.freightonrail.org.uk/ConsultationsEnvironmentalAuditCommittee.htm. Läst 6 september 2008. 
  34. ^ Naturskyddsföreningen. Kilometerskatt – bra för miljön, bra för ekonomin
  35. ^ Trafikverket/Vägverket ATB Vinter 2003 http://publikationswebbutik.vv.se/upload/5537/2002_148_atb_vinter_2003.pdf
  36. ^ NVF rapport "Forsøk med tunge kjøretøy i stigning" http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=3071
  37. ^ Foreign truckers on norwegian snow http://www.youtube.com/watch?v=YQ5XQmX9S0g

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]