Lastbil
Lastbil är ett motorfordon som är avsett för godstransport som antingen framförs i yrkestrafik av en yrkeschaufför, eller av privatpersoner för privat bruk. Lastbilar varierar mycket i storlek beroende på modell och användningsområde. Lastbilen kan definieras som en bil som varken kan anses vara en personbil eller en buss. De delas in i lätta lastbilar, som högst får väga 3½ ton, och tunga lastbilar som väger mer än 3½ ton.[1]
Lastbilar släpper ut luftföroreningar och miljöorganisationer vill att företag skall byta från lastbilstransporter till järnvägstransporter.
Innehåll |
[redigera] Historia
Den första lastbilen i världen byggdes av Daimler 1891.[1] I Sverige provkördes den första lastbilen 17 maj 1900 genom en tur mellan Göteborg och Kungsbacka. Den var tillverkad av Motorfahrzeug- und Motorfabrik Aktien Gesellschaft i Berlin och inköpt av bryggeriet J. A. Pripp & Son i Göteborg. Bilen kunde lasta drygt 3 000 kilo på slät väg. Farten kunde ställas in på fyra nivåer; 4, 7, 10 eller 14 km/tim.[2]
I början ansågs lastbilen vara ett komplement till hästdragna lastvagnar, järnvägar och sjöfartstransporter.[3] Under 1920-talet utvecklades lastbilarna snabbt, och gick från kedjedriftssystem och solida gummidäck till kardandriftssystem och tryckluftsdäck.[4] Under andra världskriget och 1940-talets första hälft såldes få lastbilar, även om lastbilar blev en del av arméerna.[5] Under 1950-talet ersattes bensinmotorer och rudimentära dieselförbränningsmotorer av effektiva dieselmotorer, vilket ledde till att lastbilarna blev längre och tyngre.[6] Under 1960-talet blev lastbilen det vanligaste transportmedlet, både beroende på förbättring av infrastrukturen och lastbilarna.[7] Under 1980-talet blev lastbilarna miljövänligare, med bättre, effektivare och starkare motorer och luftfjädringssystem.[8] Under 1990-talet fortsatte miljöutvecklingen, och datorerna blev en större del av lastbilarna med olika IT-lösningar.[9]
[redigera] Typer
Indelas legalt i:
- Lätt lastbil, totalvikt max 3 500 kg.
- Tung lastbil, totalvikt som överstiger 3 500 kg, kräver särskild körkortsbehörighet.
- Tunga lastbilar indelas också i två kategorier. Tunga lastbilar med totalvikt upp till 16 500 kg och därefter över 16 500 kg. Tunga lastbilar under 16 500 kg är oftast tvåaxlade och används därför ofta i distributionstrafik.
Indelas även efter användningssätt:
- Långtradare för fjärrtransporter. Ofta av maximallängd (Lastbil + släp 24 m eller Euromodul dvs. Lastbil + semitrailer + jigg eller Lastbil + dolly + semitrailer 25.25 m i Sverige och Finland, vanligen 18 m annars).
- Distributionsbilar för användning inom en region. Ofta försedda med bakgavellift.
- Anläggningsbilar för transport av jord, grus och sten.
Tillverkarna bygger nästan uteslutande bara chassin medan påbyggnadsföretag bygger själva lastbärarna till exempelvis tankbilar, timmerbilar, sopbilar, brandbilar och kylbilar. Dessutom finns särskilda tillverkare av trailers och släpvagnar.
En "lastväxlare" är en lastbil som kan bära olika typ av flak eller containrar, öppna eller slutna, och som har en kran för att lasta och lossa dessa. Medan vanliga täckta lastbilar framför allt används för styckegods eller gods på lastpallar, används lastväxlare till containergods och bulkgods, till exempel avfall. Eftersom lasten inte höjs ovanför lastväxlarens höjd vid växling, så kan lastväxlare även användas i låga utrymmen.
Svenska Volvo och Scania har en hög andel av världsmarknaden för lastbilar. Detta beror delvis på den starka konkurrensen dem emellan, men även andra faktorer hör samman en liten men krävande hemmamarknad. För det första har den ringa storleken på hemmamarknaden tvingat företagen att expandera genom export. Samtidigt har det i Sverige länge varit tillåtet med längre och tyngre lastbilar än på andra håll i Europa, dessutom utförs mycket trafikarbete under svåra förhållanden som i skogen. Det har drivit på utveckling av motorer, drivlinor och chassi som således alltid varit i framkant. När så Västtyskland införde minmikrav på effekt per viktenhet i slutet av 60-talet för att få lastbilarna att bättre följa trafikrytmen kunde Volvo och Scania ta stora andelar av marknaden med sina redan välbeprövade koncept med motorstarka turbodieseldrivna lastbilar. Men även fackligt drivna krav på ergonomi och komfort, samt tidigt införda krav på hyttsäkerhet i Sverige har bidragit till en framskjuten ställning inom hyttdesign som även uppskattas internationellt.
[redigera] Maxvikt och trafiksäkerhet
Den tillåtna maxvikten på lastbilar skiljer sig åt mellan olika länder. I USA är maxvikten 36 ton [10], medan de flesta europeiska länder tillåter max 40-48 ton [11]. Inom Sverige tillåts lastbilar som väger 60 ton [12].
I Sverige utgör tunga lastbilar ungefär 7 procent av fordonstrafiken men medverkar vid omkring 20 procent av trafikolyckorna med dödlig utgång. Men två studier visar att det sällan beror på lastbilsföraren. Vanligast är kollision med mötande personbil som kommit över i fel körfält [13]. En olyckstyp där lastbilsföraren ofta har varit vållande, är krock med cyklist vid högersväng i korsning. Moderna lastbilar utrustas med extra backspeglar för att bl a bättre se cyklister. Detta väntas minska olyckor mellan lastbil och cyklist.
[redigera] Tillverkare
Några tillverkare av lastbilar eller delar till lastbilar är:
- DAF
- International
- Iveco
- Jelcz
- Kamaz
- Kenworth
- MAN
- Mercedes med de övriga varumärkena Freightliner och Fuso
- Peterbilt
- Renault
- Scania
- Sisu
- Sterling trucks
- Tata
- Tatra
- Volvo med de övriga varumärkena Renault Trucks, Mack Trucks och UD Trucks
- Western Star
[redigera] Lastbilssläp
- Benalu
- Briab
- Chereau
- Ekeri
- Fruehauf
- Interconsult
- Krone
- MST
- Närko
- Schmitz
- Tankmobil
- Translink Tidigare namn; Kilafors.
- Van Hool
- NTM
[redigera] Miljöpåverkan
Lastbilar bidrar likt personbilar till buller, luft- och vattenföroreningar . Lastbilar kan släppa ut lägre luftföroreningsutsläpp än bilar per kilogram fordonsmassa, även om den absoluta nivån per mil som fordonet rest är högre, och dieselpartiklar är speciellt dåliga för hälsan.[14] Sett till buller avger lastbilar avsevärt högre ljudnivåer vid alla hastigheter jämfört med typiska bilar. Den här kontrasten är särskilt stor bland tunga lastbilar.[15]
Man har oroat sig för lastbilstransporters påverkan på miljön, speciellt som en del av debatten om global uppvärmning. Mellan 1990 och 2003 ökade koldioxidsutsläppen från transportkällor med 20%, trots förbättringar i fordonens bränsleeffektivitet.[16] 2005 stod transporter för 27% av USA:s växthusgasutsläpp, vilket ökade snabbare än någon annan sektor.[17] Enligt en beräkning från USA:s regering från 1995 är energikostnaden för att bära ett ton frakt en kilometer ligger genomsnittligt på 337 kJ för vatten, 221 kJ för järnväg och 2 000 kJ för lastbilar, samt nästan 13 000 kJ för lufttransporter.[18]
[redigera] Kilometeravgifter
I Tyskland, Schweiz och Österrike finns särskilda kilometeravgifter för lastbilar. I Tyskland gäller kilometeravgiften på motorvägar för lastbilar över 12 ton. Avgiften ligger sedan 2009 på 14 till 29 eurocent per kilometer beroende på lastbilens storlek och miljöklass.[19] I Österrike tillämpas en särskild kilometeravgift på 15-37 eurocent per kilometer på motorvägar för alla fordon som kan lastas till en totaltvikt på minst 3,5 ton.[20] Även i Schweiz tillämpas kilometeravgift för lastbilar över 3,5 ton, men här gäller avgiften på alla vägar, inte bara motorvägar, och avgiften beräknas till cirka 0,03 franc per tonkilometer.[21]
Sommaren 2011 antog Europeiska unionen en regel som säger att medlemsländerna kan ta ut en extra avgift för lastbilar. Mellan tre och fyra eurocent per fordon och kilometer extra får medlemsländerna lägga på priset för användning av vägarna för att kunna täcka de kostnader, för bland annat luftföroreningar och buller, som vägtransporten orsakar. Direktivet gäller för fordon över 3,5 ton. [22]
Många miljöorganisationer söker lagar och incitament för att uppmuntra företag att byta från väg till järnväg.[23] Svenska Naturskyddsföreningen vill ha en kilometerskatt på två kronor per kilometer för fordon över 3,5 ton. [24]
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Delar av den här artikeln är baserad på engelskspråkiga Wikipedia.
- ^ [a b] Åsander, Sven: Lastbil. Hämtat från Nationalencyklopedins nätupplaga den 28 augusti 2010.
- ^ Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], Göteborg 1900 s. 577
- ^ ”Decades of Driving Progress”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/in_brief.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”Back in the Roaring Twenties”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1920s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”Trucks Join the Army”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1940s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”The Dynamic Age”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1950s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”King of the Road”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1960s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”Taking Care of the Environment”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1980s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ ”Entering the IT Era”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1990s.aspx. Läst 29 augusti 2010.
- ^ US Department of Transportation. Commercial Vehicle Size and Weight Program
- ^ Permissible Maximum Weights in Europe International Transport Forum
- ^ Yrkestrafiken.se. Bruttoviktstabell
- ^ ”Lastbilar bakom många olyckor”. Svenska Dagbladet. 2008-09-07. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lastbilar-bakom-manga-olyckor_1682289.svd.
- ^ ”Heavy-Duty Truck and Bus Engines”. dieselnet.com. http://www.dieselnet.com/standards/us/hd.html. Läst 6 september 2008.
- ^ C. Michael Hogan (1973). ”Analysis of highway noise”. Springer Science+Business Media. 387–392. doi:. http://www.springerlink.com/content/x1707075n815g604/.
- ^ ”U.S. Carbon Dioxide Emissions from Energy Use by Sector”. United States Department of Transportation. http://www.bts.gov/publications/national_transportation_statistics/html/table_04_49.html. Läst 6 september 2008.
- ^ ”Trends in Greenhouse Gas Emissions” (PDF). United States Environmental Protection Agency. http://epa.gov/climatechange/emissions/downloads06/07Trends.pdf. Läst 6 september 2008.
- ^ ”U.S. Domestic Freight Transportation”. United States Department of Energy. http://www.eia.doe.gov/emeu/efficiency/ee_ch5.htm. Läst 6 september 2008.
- ^ Die Lkw-Maut: Fragen und Antworten Tyska trafikministeriet
- ^ ASFINAG: Bemautung von Kfz über 3,5t hzG ASFINAG hanterar kilometeravgifterna i Österrike
- ^ Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe (LSVA) Schweiziska edsförbundets hemsida
- ^ Europaparlamentet. Lastbilar kan få betala för buller och luftföroreningar.
- ^ ”How Government policy can realize rail freight’s role in reducing carbon emissions”. FreightOnRail.org.uk. http://www.freightonrail.org.uk/ConsultationsEnvironmentalAuditCommittee.htm. Läst 6 september 2008.
- ^ Naturskyddsföreningen. Kilometerskatt – bra för miljön, bra för ekonomin
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Lastbil
