Motor

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Evighetsmaskin (perpetum mobile med vattenhjul och en Arkimedes skruv som pumpar upp vattnet. Träsnitt från 1660.
Vattenhjul som driver en kvarn
För andra betydelser, se Motor (olika betydelser).
Tvåtaktsmotor av ottomotor.

Motor är en maskin som som driver ett fordon eller annan maskin genom att utveckla mekanisk energi (roterande eller linjär kraftrörelse) eller impulsenergi (reaktionskraft) ur en annan energiform. Ordet kommer från latinets móveo som betyder sätta i rörelse.

Innehåll

[redigera] Typer

Beroende på ingående och utgående energiform samt ändamål finns olika motorlösningar. T.ex.:

Animerad fyrtakts kolvmotor. Cykler:
1. Insugningstakt (Luft med bensinångor tillförs)
2. Kompressionstakt (Gasen upphettas) (
3. Explosionstakt (Ett tändstift antänder gasen)
4. Utblåsningstakt. (Avgaserna pressas ut)
Stirling motor. Expansionscylindern (röd) har hög temperatur medan kompressionscylindern (blå) är kall. I passage mellan de två cylindrarna finns en regenerator.
    • Stirlingmotor som är en kolvmotor där en innestängd gas omväxlande värms och kyls och därvid ger en kolvrörelse till en roterande axel.
Turbojetmotor (GE J85). Från vänster till höger: luftintag, flerstegskompressor, brännkammare och tvåstegsturbin
    • Gasturbin. Utvecklar mekanisk energi i en roterande axel. Om axeln driver en propeller kallas det turbopropmotor. Förbränningen sker kontinuerligt i en brännkammare där komprimerad luft oxiderar.
    • Jetmotor. Utvecklar impulsenergi genom att avgaserna slungas ut, ofta över 10 ggr ljudhastigheten. Liknar gasturbinen med en kompressor för luften som oxiderar bränslet.
    • Rammotor. Samma som en jetmotor men en kon för den inkommande luften komprimerar luften tillräckligt vid hastigheter > 5 mach.
    • Raketmotor. Utvecklar impulsenergi genom att tillföra syre direkt och inte ur luften. Finns dels för fast bränsle, t.ex.krut, som innehåller både bränsle och oxidationsmedel. Dels med två tankar för flytande väte (vanligen) respektive flytande syre som pumpas in i en brännkammare.
  • Gastryckmotorer. Dels med vattenånga som skapats i en extern process (eldad ångpanna eller ånggenerator i t.ex. ett kärnkraftverk). Dels tryckluft från en kompressor:
Ångmaskin med slidventil
    • Kolvångmaskiner. Utnyttjar expanderande ånga till att driva kolvar som ger mekanisk energi i en roterande axel.
Principen för en tryckvattenreaktor med ånggenerator och ångturbin.
    • Ångturbin. Utnyttjar expanderande ånga rörelseenergi till att bilda mekanisk energi i en roterande axel.
    • Tryckluftmotor som omvandlar tryckenergi i komprimerad luft till mekanisk energi i olika former.
  • Vätsketryckmotorer.
    • Vattenhjul. Utnyttjade i förr i tiden lägesenergin och rörelseenergin i vattenfall.
    • Vattenturbin som omvandlar lägerenergi och rörelseenergi i vatten till mekanisk energi i en roterande axel.
    • Hydraulmotor som omvandlar tryckenergi i en vätska till mekanisk energi i en roterande axel.
Raketmotor på en rymdskyttel under testning av tändningen. Dysan kan vinklas för att styra raketen.
Asynkronmotor med 2 poler. Statorfältet roterar lite snabbare än rotorn
  • Vindturbiner som omvandlar tryckskillnader i luften till mekanisk energi i en axel.
Roterande stjärnmotor för flygplan där vevaxeln är fast och motorn roterar (Le Rhone 9C). Bränsle och ricinolja för smörjning tillfördes genom en borrhål i vevaxeln.
  • Fjädermotorer, i t.ex. urverk och leksaker, som utnyttjar lagring av mekanisk energi för att sedan förbruka denna energi.
  • Jonmotorer som omvandlar elektrisk energi genom upphettning av en gas till plasma där jonerna accelereras i ett elektriskt fält så att en impulsenergi erhålles för t.ex. justering av rymdkapslar.

Motor används även i överförd bildlig betydelse t.ex:

  • En person som driver på för ett visst ändamål. T.ex. "hon är motorn i organisationen".
  • Programvaror som förflyttar användaren i informationsvärlden t.ex. sökmotor.

[redigera] Kriterier

Verkningsgraden är ett mått på effektiviteten i energiomvandlingen. Utgöres av kvoten mellan utgående energi och ingående energi och alltid ett tal mellan noll och ett. Förbränningsmotorerna har relativt låg verkningsgrad medan elmotorer och vattenturbiner har en hög. Se motsvarande artiklar.

Energitillförsel. I fordon har man ofta fört med sig bränsle vilket gjort att man varit bunden till förbränningsmotorer. I framtiden bedömer man batterier vara en möjlig lagringsform i fordon. Tåg har dock kunna utnyttja en kontaktledning för att driva sina effektiva elektriska traktionsmotorer. Flygplan är bundna till förbränningsmotorer, ofta sådana som ger impulsenergi. För drivning av maskiner i hem och fabriker användes mest elmotorer som är effektiva och lättreglerade.

Utrymme / Vikt. I fordon vill man ha små och lätta motorer med låg tyngdpunkt. Kolvmotorer kan ha cylindrarna i rad, i V-form eller som en stjärna t.ex. Vissa flygplan har inverterade radmotorer med vevaxel upptill vilket ger markfrigång för propellern. Fartyg kan ha höga tvåtakts lågvarviga katedraldieslar. Motorsågar har högvarviga tvåtaktsmotorer av magnesium för låg vikt. Entreprenadmaskiner kan ha hydraulmotorer för hjulen för att få extremt högt vridmoment utan växellådor. Moderna fläktar kan ha permanentmagnetiserade synkronmotorer som hastighetsregleras med frekvensomvandlande växelriktare. Tandläkarborrar drivs med tryckluftmotorer som låga vibrationer och lite obehag.

[redigera] Historia

Få problem har varit föremål för lika många ideer som att att ersätta människans muskelkraft. Man började med dragdjur, hävstänger, lyftblock, segelriggar, vattenhjul, väderkvarnar mm. Man drömde även länge om ett perpetum mobile - en evighetsmaskin.

Den stora uppfinningen var ångmaskinen som lade grunden till industrialiseringen och järnvägarna. Sedan kom parallellt elmotorn, vattenturbinen och kolvmotorn som alla hade bättre verkningsgrad. Materialutvecklingen gjorde sedan att gasturbiner och än mer avancerade kolvmotorer kunde tillverkas. Materialutvecklingen var även förutsättningen för de raketmotorer som revolutionerat vår kunskap om rymden.

Datoriseringen och kraftelektroniken har de senare åren ytterligare förbättrat förbräningsmotorerna mot lägre emmisioner och elmotorer mot bättre styrning.

Nanotekniken är kanske den senaste revolutionen som öppnar för extremt små nanomotorer av olika typer.

[redigera] Se även


[redigera] Referenser

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Motor"