Violett
| Violett | |
| — Färgkoordinater — | |
|---|---|
| HEX | #8000FF |
| RGBB (R, G, B) | (128, 0, 255) |
| CMYKH (C, M, Y, K) | (50, 100, 0, 0) |
| HSV (H, S, V) | (270°, 100 %, 100 %) |
| Källa | HTML |
| B: Normaliserat till [0–255] (byte) H: Normaliserat till [0–100] (hundra) | |
| Violett | |
| — Färgkoordinater — | |
|---|---|
| HEX | #5A009D |
| RGBB (R, G, B) | (90, 0, 157) |
| CMYKH (C, M, Y, K) | (83, 93, 0, 0) |
| HSV (H, S, V) | (274°, 100 %, 62 %) |
| B: Normaliserat till [0–255] (byte) H: Normaliserat till [0–100] (hundra) | |
| Ett sätt att dela upp färgspektrum | |||
|---|---|---|---|
| Färg | Våglängd [1] (nm) |
Frekvens (THz) | |
| Röd | 625–740 | 480–405 | |
| Orange | 590–625 | 508–480 | |
| Gul | 565–590 | 531–508 | |
| Grön | 520–565 | 577–531 | |
| Cyan * | 500–520 | 600–577 | |
| Blå * | 435–500 | 690–600 | |
| Violett | 380–435 | 789–690 | |
| * | Newtons sjudelade spektrum inkluderade ”blått” och ”indigo”, som kan ha motsvarat ”cyan” respektive ”blått” i tabellen.[2] | ||
Violett är den av de sju spektralfärgerna som har den kortaste våglängden. Namnet kommer sannolikt från färgen hos violer. I dagligt tal används idag färgordet lila som ungefär synonymt med violett,[3] och tendensen är att ordet violett blir allt ovanligare.[4]
Bland HTML-färgerna för webbanvändning finns flera som kallas violett, koordinaterna för en av dem visas i boxen nedan.
Referenser
- ^ Spectral Colors HyperPhysics, Department of Physics and Astronomy, Georgia State University. Läst 28 augusti 2016. Arkiverad 24 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Waldman, Gary (2002) (på engelska). Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color. Courier Corporation, Dover Publications. sid. 193. ISBN 9780486421186. https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo. Läst 28 augusti 2016 Arkiverad 28 augusti 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport 24. sid. 20-21
- ^ Susanne Vejdemo (2016). ”Vart tog alla färger vägen?”. Språktidningen (2): sid. 18-27.