Grön

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om färgen grön. För ideologin, se Grön ideologi.
Grön (original X11) /Lime (HTML/CSS)
Limefrukter.
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamn Lime
RGB hexadecimalt #00FF00
RGBB (r, g, b) (0, 255, 0)
CMYKH (c, m, y, k) (100, 0, 100, 0)
NMI (n, m, i) (120°, 100%, 100%)
Grön (HTML/CSS color)
Blad från en smörblomma.
Blad från en smörblomma.
— Färgkoordinater —
HTML-färgnamn Green
RGB hexadecimalt #008000
RGBB (r, g, b) (0, 128, 0)
CMYKH (c, m, y, k) (100, 0, 100, 50)
NMI (n, m, i) (120°, 100%, 50%)
Färg Våglängdsområde Frekvensområde
Röd ~ 625–740 nm ~ 480–405 THz
Orange ~ 590–625 nm ~ 510–480 THz
Gul ~ 565–590 nm ~ 530–510 THz
Grön ~ 520–565 nm ~ 580–530 THz
Cyan ~ 500–520 nm ~ 600–580 THz
Blå ~ 450–500 nm ~ 670–600 THz
Indigo ~ 430–450 nm ~ 700–670 THz
Violett ~ 380–430 nm ~ 790–700 THz

Grön är en färg som bland annat är en av grundfärgerna i RGB-skalan.

Grönt symboliserar tillväxt, harmoni, fräschör och fertilitet och antyder stabilitet och uthållighet.[1] I vardagligare språk har grönt en något dubbeltydig mening.[2] Det står för fräschören och oerfarenheten, samt förbinds med vegetation och fertilitet, och det välstånd som dessa ger.[2] Grönt är direkt kopplat till naturen,[1] och har ett känslomässigt värde som dess färg, samt ett sådant värde också som färgen för ungdomen och hälsan.[3] Ibland betecknar grönt brist på erfarenhet; exempelvis är en "gröngöling" en novis.[1]

Gröna substanser[redigera | redigera wikitext]

I mat som är grön används främst ämnena klorofyll (E140 och E141) och Chinolin (E104) och, i länder där det är lagligt, "Green S" (E142).

Praktisk användning[redigera | redigera wikitext]

På grund av att grön är en bra kamouflagefärg där det finns växtlighet, används den ofta som uniformsfärg av militären.

I bildförstärkare, används grönt ljus för att det är vid denna våglängd (555nm) som det mänskliga ögat har sin bästa förmåga att urskilja gråskalor (nyanser) i dagsljus (fotopiskt seende).

Grönt som signalfärg[redigera | redigera wikitext]

Grönt, i motsats till rött, betyder säkerhet, det är till exempel färgen för fri passage i vägtrafik.[1]

I Sverige har Standardiseringskommissionen bestämt att en viss nyans av grönt ska markera skydds- och förstahjälputrustning.[4] Även nödutgångarna symboliseras som gröna i en del länder.

Grönt inom religion och folktro[redigera | redigera wikitext]

I flera religioner är grönt färgen som associeras med uppståndelse och återfödelse.[5]

Judendom[redigera | redigera wikitext]

Judar och araber betraktar en fyllig skogsgrön färgton som kulören för seger.[6]

Islam[redigera | redigera wikitext]

Färgen grön symboliserar religionen islam. Profeten Muhammed bar en grön mantel och turban och uttryckandet av hans auktoritet kopplas i den muslimska världen starkt ihop med grönt.[5][6] I Ghardaïa och andra delar av M'Zab, i Algeriet, visar hus målade i grönt att dess invånare har gjort en pilgrimsfärd till Mecka.[5]

Kristendom[redigera | redigera wikitext]

Grönt är den färg som kopplas samman med söndagen i den katolska kyrkan och altartyget är vanligtvis grönt för söndagsgudstjänster.[5] Irländska katoliker representeras av grönt.[5]

Inom protestantisk liturgi symboliserar grönt det framväxande livet och Trefaldigheten.[7]

Under den europeiska medeltiden symboliserade grön demoniska eller onda varelser(inklusive drakar).

Kinesisk tradition[redigera | redigera wikitext]

I gamla Kina var grön symbol för öst och trä, det var också en av de fem färgerna.

Keltisk religion[redigera | redigera wikitext]

Fruktbarhetsguden i keltiska myter associerades med grönt.[5]

Folktro[redigera | redigera wikitext]

En vidskeplig föreställning är att det för med sig otur för ett modehus att sy med grön tråd på kvällen för en modevisning.[5]

Grönt inom politik[redigera | redigera wikitext]

Anhängare av den ekologiska rörelsen antog grönt för att representera rörelsen.[5] Begreppet "de gröna" kom i bruk under 1970- och 1980-talet som benämning på politiker med engagemang för natur, miljö och agrikultur och nuförtiden symboliseras i politik miljöpartier av grönt.[8][9] De gröna är en sorts mitt mellan det eruptiva röda och det konservativa blå.[8]

Det svenska Centerpartiet och Centern i Finland, liksom av Miljöpartiet de gröna i Sverige och Gröna förbundet i Finland har grönt som sin partifärg.

Grönt, särskilt olivgrönt, betecknar också fred.[5][1]

Grönt som nationsfärg[redigera | redigera wikitext]

Grönt förknippas med Islam och finns därför i bland annat Saudiarabiens, Libyens, Irans och Indiens flagga. Det är även en av panarabismens fyra färger.

Som Irlands symboliska färg representerar grönt vidsträckta gröna sluttningar likaväl som Irlands skyddshelgon, Patrick.[5]

Inom bilsport har den gröna färgen british racing green använts som nationalfärg för Storbritannien, se internationella bilsportfärger.

Grön förknippas även med Esperanto, och esperantos flagga är till stor del grön.

Grönt inom heraldik[redigera | redigera wikitext]

Heraldiskt anger grönt ungdom, tillväxt och hopp.[1][10]

Andra innebörder[redigera | redigera wikitext]

Mörk, ibland blek, grön förknippas med pengar, finansvärlden, bankväsende, och den amerikanska börsvärlden på Wall Street, men också ambition, snålhet, och avundsjuka.[1]

Det finns också en "institutionell" sida av grönt, associerad med sjukdom eller utgången från statsmakt.[5]

På de skotska höglanden bar folk förr grönt som ett tecken på ära.[5]

I Japan ses grönt som färgen för evigt liv och i Kina representerar jadestenar dygd och skönhet.[5]

I Kina finns uttrycket "att ha en grön hatt", vilket är en metafor för att en mans fru är otrogen mot honom.

Grönt är hoppets färg i Portugal, eftersom det har associationer till våren.[5]

Inom aztekisk färgsymbolik var grönt kungligt eftersom det var färgen på quetzalfjädrarna som användes av de aztekiska hövdingarna.[5]

Nyanser[redigera | redigera wikitext]

Gulgrönt kan indikera sjukdom, feghet, oenighet och avundsjuka.[1] Turkos associeras med emotionellt läkande och skydd.[1]

Blågrönt ger associationer till försiktighet, uppsikt och avspänd värdighet.[3]

Blått, blå-grönt och grönt är heliga färger i Iran där de symboliserar paradiset.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] ”Color Meaning”. QSX Software Group. http://www.color-wheel-pro.com/color-meaning.html. Läst 28.08.2007. 
  2. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Färg i språk och talesätt”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. 34 – 37 (38). ISBN 91-534-1452-7 
  3. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Sker färgvalen medvetet?”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. 50 – 51. ISBN 91-534-1452-7 
  4. ^ Nilson, K G (1982). ”Färger som upplyser och varnar”. Färglära. Bonnier Fakta Bokförlag. sid. 76. ISBN 91-34-50049-9 
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] ”All About the Color GREEN”. Sensational COLOR. http://www.sensationalcolor.com/content/view/1057/144/. Läst 02.09.2007. 
  6. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Färger som kulturella symbolbärare”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. 26 – 29. ISBN 91-534-1452-7 
  7. ^ Ryberg, Karl (1991). ”Liturgins färgvärld”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. 32 – 33. ISBN 91-534-1452-7 
  8. ^ [a b] Ryberg, Karl (1991). ”Politiska färgsignaler”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. 31 – 32. ISBN 91-534-1452-7 
  9. ^ Ann-Marie Lund & Elisabet Stoltz, red (2002). UPPSLAGSBOKEN (Bonniers Lexikon). Bonnierförlagen Nya Medier. sid. 258. ISBN 91-632-0249-2 
  10. ^ Ryberg, Karl (1991). ”Färg och heraldik”. Levande färger. Västerås: ICA-förlaget AB. sid. (29) 30 – 31. ISBN 91-534-1452-7