Vira bruk

Wira bruk
Småort
Smedjorna på Wira bruk
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Kommun	Österåkers kommun
Koordinater	59°34′16″N 18°32′42″Ö
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Vira bruks läge i Stockholms län Vira bruks läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Vira bruk

Wira bruk, eller Vira bruk, är ett före detta järnbruk och en småort i Roslags-Kulla socken i Österåkers kommun i Uppland.

Historia

Dammbron vid Wira bruk. Målning av Axel Fredrik Cederholm 1814.

Åldermannastugan, numera Wira museum

Svärd från Vira Bruk, 1659 - Livrustkammaren

Wira anlades omkring år 1630 av Clas Larsson Fleming vid Wira-ån på dennens gods Mälbys ägor i Riala socken. Fleming hade ålagts av Gustav II Adolf att "besörja klingsmidets införande i Riket". Till detta ändamål värvade han smeder från Solingen i Tyskland till Wira. På bruket smiddes, av stångjärn från högkvalitativ järnmalm från Dannemora gruva och på basis av ett kungligt privilegium mellan åren 1635 och 1775, större delen av den svenska arméns värjor och andra hugg- och stickvapen fram till mitten av 1800-talet. Bruket fortsatte med civil produktion av bland annat liar och yxor. Under 1900-talet minskade produktionen gradvis. Omkring 1926 upphörde produktionen i Storsmedjan, varefter den siste smeden, John Dahlgren (1866-1948), ensam uppehöll en produktion i den Dahlgrenska smedjan fram till sin död.

Släkten Fleming ägde Wira till 1757 då bruket såldes till Reinhold Angerstein, som då var assessor i Bergskollegium och vars släkt ägde Vikmanshyttan och Turbo. Denne hade planer för utbyggnad som inte blev förverkligade före hans död 1760. Därefter övertogs bruket av Angersteins svåger, ärkebiskopen Samuel Troilius. Efter dennes död 1764 såldes bruket till Eva Maria von Schantz, vars son C.R. von Schantz fungerade som driftsledare. Wira köptes 1783 av kommerserådet Simon Bernhard Hebbe som år 1800 sammanförde Wira med Östanå slott till ett fideikommiss, vilket genom arv övergick till släkterna Fredenheim och Boström.

Privilegierna drogs in 1775, varefter bruket utsattse för konkurrens av smeder i Fristaden i Eskilstuna. Vapensmidet fortsatte ännu långt in på 1800-talet. Bruksdriften övergick i slutet av 1800-talet i ett slags kooperativ mellan mästersmederna vilka betalade en årlig hyra för plats vid härd och städ. Tillverkningen bestod av liar, yxor, slaktbilor, isbillar med mera. Konsten att smida en värjklinga fortsatte dock att gå i arv till den siste wirasmeden John Dahlgren.

Tingshuset från omkring 1750 är Wira bruks sannolikt äldsta hus. Det har använts som plats för vintertinget i Åkers skeppslag och senare för Mellersta Roslags domsaga fram till början av 1900-talet. Kortspelet Vira är namngivet av bruket och enligt traditionen ska kortspelet ha uppfunnits i samband med ett vinterting i tingshuset omkring år 1810. Ett oväder gjorde att rätten snöade inne och inte kunde lämna bruket. Man ägnade sig åt kortspel och ska till slut ha uppfunnit spelet, som fick namn efter platsen.

Samhället

År 1964 tog landsantikvarien Alf Nordström initiativ till en upprustning av den då förfallna bruksmiljön. Arbetsmarknadsstyrelsen tillsköt medel och restaureringen blev klar 1970. Året innan hade Stiftelsen Wira Bruk bildats för att värna om Wiras särpräglade miljö. I Åldermanstugan är Wira museum inrymt. Även de bevarade gamla smedjorna är öppna för besök.

Evenemang

Varje sommar spelas ett musikskådespel, Wiraspelen, på Isaksäng. På Wira bruk spelades delar av stumfilmen Gösta Berlings saga in år 1924. Bland annat användes smedjan till både interiör- och exteriörscener.

Personer från orten

Konstsmeden Curt Wägerth engagerades för att föra smidestraditionen vidare och efter dennes bortgång 2002 arbetar andra konstsmeder i Wira.

Fotogalleri

Byggnader och miljön

• 
  Dahlgrenssmedjan och Storsmedjan vid nedre fallet
• 
  Tingshuset från mitten av 1700-talet
• 
  Dammen, med Storsmedjan vid nedre fallet i bakgrunden
• 
  Härd, bälg och städ

Produkter

• 
  Vapen i Wira museum
• 
  Värja m/1685 i Wira museum
• 
  Änterbila i Wira museum
• 
  Slaktbilor

Källor

• Alf Nordström: Vira klingsmedja och liebruk, Stiftelsen Stockholms läns museum i samarbete med Stiftelsen Wira bruk, Stockholm, ISBN 91-87006-00-6
• Anne Marie Rådström: Dramatik kring Wira bruk, i Roslagen, Svenska Turistföreningen nr 3020, STF:s årsskrift 1993, sidorna 176-95, ISSN 0283-2976, Libris 2822790

Vidare läsning

• Lars Edberg: De sista värjorna från Wira bruk, i Dædalus 1977, sidorna 113-32, ISSN 0070-2528, Libris 2822790
• Lars Edberg: Tre Wira-smeder for till Ryssland, i Dædalus 1975, sidorna 65-92, ISSN 0070-2528. Libris 10652113
• Lars Edberg. Wira bruk: en vägvisare för besökare. Åkersberga: Stiftelsen Vira bruk 1989. Libris 860631 
• E. Alfred Jansson. Vira bruk - vår äldsta och förnämligaste vapensmedja. Uppsala 1943. Libris 1408832 
• Gösta Malmborg. Ståletsarna vid Wira bruk. Stockholm 1975: Norstedts. Libris 8740614 

Externa länkar

• Wira bruks webbplats
• Wikimedia Commons har bilder på Wira bruk