Visbylinserna

Visbylinserna är linser av bergkristall som hittades som en del av en vikingatida skatt på Gotland vilken nedlades omkring 1050. Några av linserna var silverinfattade och verkar ha burits som smycken men andra verkar inte ha varit infattade på det sättet. De kan ha använts som förstoringsglas, lässtenar eller som brännglas.

Linserna har undersökts vid Hochschule Aalen i Tyskland och Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm med avseende på bland annat optisk kvalitet och förstoringsgrad. Linserna visade sig ha mycket stor brytkraft. De var asfäriskt slipade på ett sådant sätt att bildkvaliteten blev anmärkningsvärt mycket högre än med en sfärisk slipning. Linserna har en diameter på 50 mm, en brännvidd mellan 22 och 35 mm, och en upplösning på 25 till 30 mikrometer.

På den tiden då linserna tillverkades fanns det inte någon utvecklad matematisk teori för att optimera bildkvaliteten, varför det verkar som om hantverket att framställa linser redan då byggde på en lång tradition av försök och misslyckanden.