Walter Ljungquist
| Walter Ljungquist | |
 Walter Ljungquist 1943 | |
| Född | Valter Bertil Ljungqvist 11 juni 1900  Kisa, Sverige |
|---|---|
| Död | 22 maj 1974 (73 år) Kisa, Sverige |
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Svensk |
| Språk | svenska |
| Verksam | 1933–1974 |
| Make/maka | Eva Neuman (fr 1940) Gerda Antti (fr 1950) |
| Släktingar | Birger Ljungquist (bror) |
Walter Ljungquist, egentligen Valter Bertil Ljungqvist, född 11 juni 1900 i Kisa, död 22 maj 1974 i Kisa, var en svensk författare och manusförfattare.
Biografi
Han var son till köpman Josef Ljungquist och Edla Pettersson och drev faderns tryckeri 1924–1934 varefter han var författare på heltid. Hans bror, målaren Birger Ljungquist, har ofta gjort omslagen till romanerna.
Walter Ljungquist var gift två gånger, första gången från 1940 med journalisten Eva Neuman (1920–1987), dotter till konstnären Carl Bernhard Neuman och Florence Wahlinder, och andra gången från 1950 med författaren Gerda Antti (född 1929).[1]
Författarskap
Walter Ljungquist är något av en särling i svensk litteratur som inte kan placeras in i någon speciell genre eller litterär strömning. Debutromanen Ombyte av tåg jämfördes med Ernest Hemingway men senare hittade Ljungquist sin egenart med en känslig och ofta vindlande berättarstil präglad av mystik och begrundan av barndomsminnen.
Walter Ljungquists romaner kännetecknas av en antroposofisk livsåskådning och en mängd varierande och egenartade berättartekniker med förebilder som Marcel Proust och William Faulkner. Bland hans tidiga verk märks novellsamlingen En dörr står på glänt (1937) och romanen Azalea (1948), som utspelar sig i ett inre medvetande där en författare konfronteras med huvudpersonerna i den roman han skriver på. I Nycklar till okänt rum (1950) använde han detektivromanens berättargrepp i skildringen av en man som är på jakt efter sin identitet efter att drabbats av minnesförlust.
I en rad senare romaner, Revolt i grönska (1951), Liljor i Saron (1952), Kammarorgel (1954) och Brevet från Casper (1955) står författarens alter ego Jerk Dandelin i centrum av handlingen. Genom sina egna inre kriser och erfarenheter och möten med andra människor skildras hans väg till en fördjupad livsinsikt. En höjdpunkt av dessa romaner anses vara Källan (1961), som handlar om hur den unge Jerk och några andra barn ger sig av för att söka efter en magisk källa i skogen. Mångtydigheten och det aldrig avslutade i människans strävan är det centrala temat för de fortsatta romanerna i sviten, Erika, Erika (1963) och Väggarna har öron (1965).
Den lättsammare romanen Vandring med månen (1941) filmatiserades av Hasse Ekman som också inspirerades till sin film Flicka och hyacinter efter att ha läst Ljungquists roman Resande med okänt bagage (1938). Ljungquist och Ekman skrev även flertalet andra filmmanus tillsammans under 1940- och 50-talen.
Bibliografi
- 1933 – Ombyte av tåg (filmatiserades 1943, Ombyte av tåg)
- 1935 – Släkten står på trappan
- 1937 – En dörr står på glänt
- 1938 – Resande med okänt bagage
- 1940 – Farväl, sommar!
- 1941 – Vandring med månen (filmatiserades 1945, Vandring med månen)
- 1943 – Vägskäl
- 1948 – Azalea
- 1950 – Nycklar till okänt rum (filmen Den vita katten från 1950 bygger på denna roman)
- 1951 – Revolt i grönska
- 1952 – Liljor i Saron
- 1954 – Kammarorgel
- 1955 – Brevet från Casper
- 1956 – Paula
- 1958 – Ossian
- 1960 – I stormen
- 1961 – Källan
- 1963 – Erika, Erika
- 1965 – Väggarna har ögon
- 1975 – Sörj dina träd
- 1983 – Dam i svart
Filmmanus
- 1945 – Vandring med månen
- 1946 – Begär
- 1946 – I dödens väntrum
- 1946 – Medan porten var stängd
- 1954 – Gabrielle
Priser och utmärkelser
- 1952 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1956 – De Nios Stora Pris
- 1956 – Svenska Dagbladets litteraturpris
- 1957 – BMF-plaketten för Paula
- 1964 – Litteraturfrämjandets stora romanpris
- 1969 – Signe Ekblad-Eldhs pris
Referenser
- Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (1987). Litteraturens historia i Sverige. Norstedts. ISBN 91-1-873022-1
- Lönnroth, Lars; Delblanc, Sven (1989). Den svenska litteraturen V. Modernister och arbetardiktare. Bonniers. ISBN 91-34-50865-1
- ^ Ljungquist, Walter i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 697.
Vidare läsning
- Bäckvall, Anna-Kari (1989). Walter Ljungquist: ett författarporträtt. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1989:130. Borås. Libris 854193
- Fant, Göran (1983). En studie i Walter Ljungquists Kammarorgel. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654916
- Georgii-Hemming, Bo (1997). Träd: ett försök till lacansk läsning av Walter Ljungquists berättelser särskilt Jerk Dandelinsviten = [Tree] : [an attempt at a lacanian reading of Walter Ljunquist's narratives, with special regard to the Jerk Dandelin series]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 33. Uppsala: Litteraturvetenskapliga institutionen, Univ. Libris 7770480. ISBN 91-88300-37-4
- Nerman, Bengt (1976). Den skapande processen: en studie i Walter Ljungquists diktarmetod = [The creative process] : [a study in the poetic method of Walter Ljungquist]. Stockholm: AWE/Geber. Libris 7218278. ISBN 91-20-04459-3