1900

1900 – MCM 112 år sedan
År 1897 | 1898 | 1899 1900 1901 | 1902 | 1903
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Svenskspråkiga länder
Sverige 1900
Epok: Yngre 1800-tal 1866-1905	Regent: Oscar II kung 1872-1907
Ärkebiskop: A. N. Sundberg 1870-1900 J. A. Ekman 1900-1913	Statsminister: E. G. Boström 1891-1900 Fredrik von Otter 1900-1902
Finland 1900
Epok: Storfurstendömet 1809-1917	Regent: Nikolaj II storfurste 1894-1917
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Generalguvernör: Nikolaj Bobrikov 1898-1904
Andra tideräkningar
Ab Urbe Condita	2653
Bahá'í- kalendern	56 – 57
Buddhistisk kalender	2444
Etiopisk kalender	1892 – 1893
Nengō (Japan)	Meiji 33
Judisk kalender	5660 – 5661
Muslimsk kalender	1317 – 1318
Persisk kalender (Iran och Afghanistan)	1278 – 1279
Sakakalendern (Indien)	1822 – 1823
Thailändsk solkalender	2443

1900 (MCM) var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 12 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen: 12 mars) och 13 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen: 13 mars).

Händelser

Januari

• 1 januari - Kyrkorna i Stockholm fylls för att fira sekelskiftet, och i Slottskyrkan samlas Sveriges ledande skikt för midnattsmässa . Man firar även på Skansen .
• 3 januari - 25-årige krigskorrespondenten Winston Churchill lyckas fly efter en månads som fånge hos boerna .
• 9 januari - Lorensbergs Cirkus i Göteborg brinner ner.
• 14 januari
  • Giacomo Puccinis opera "Tosca" uruppförs vid Teatro Constantzi i Rom, Italien
  • Christiania spårvägar tar sina sista hästspårvagnar ur bruk.
• 16 januari - Det svenska Liberala samlingspartiet bildas med målet att införa allmän rösträtt. Sixten von Friesen är partiets främsta namn .

Februari

• 9 februari - Den amerikanske studenten Dwight Davis donerar en 18 kilo tung silverpokal för tennisturneringen International Lawn Tennis Challenge .
• 22 februari - Hawaii blir ett territorium inom USA.
• 27 februari - Den tyska fotbollsklubben FC Bayern München grundas.
• 28 februari - Det brittiska Labourpartiet grundas i Storbritannien när fackföreningarnas kongress i London bildar "Labour Representation Committee" .

Mars

• 4-5 mars - Den första budkavletävlingen på skidor genomförs mellan Bollnäs och Härnösand.
• 16 mars - På Kreta upptäcks ruinerna efter Knossos.
• 23 mars - Den brittiske arkeologen Arthur Evans börjar gräva ut Knossos på Kreta .
• 31 mars - Ett svenskt jordbruksdepartement inrättas . Sveriges första jordbruksminister blir högermannen och godsägaren Theodor Odelberg. .

April

• 14 april - En världsutställning öppnas i Paris, där kan man bland annat se den första rulltrappan .
• 27 april
  • Den danske regeringsledamoten Hugo Hørring tvingas avgå som från sina poster som Danmarks statsminister, finansminister, justitieminister och minister för Island.
  • Kiruna grundas.

Maj

• 7 maj - Sveriges riksdag beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning , som en del av gränsförsvaret mot Ryssland .
• 11 maj - I USA vinner Jim Jeffries, USA mot Jim Corbett, USA på KO i 23:e ronden i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning -
• 16 maj - Massmordet på ångaren Prins Carl inträffar , varvid fyra personer dödas och åtta skadas av en sinnesförvirrad man (John Filip Nordlund) under färd på Mälaren.
• 17 maj
  • Brittiska armén befriar staden Mafikeng i Sydafrika under Boerkriget.
  • Den första lastautomobilen i Sverige provkörs mellan Göteborg och Kungsbacka och ägs av Göteborgs förenade bryggerier (Pripps) - .
  • Massmordet ombord på ångaren Prins Carl inträffar.

Olympiska spelen i Paris.

• 20 maj - Olympiska spelen inleds i Paris.
• 24 maj-28 september - Amerikanska skickar soldater till Kina för att skydda utlänningar under Boxarupproret .

Boxarupproret i Kina.

• 31 maj
  • Under andra boerkriget intar brittiska soldater Johannesburg och boerna retirerar mot Pretoria .
  • Boxarupproret bryter ut i Kina.
  • Bokhållaren Carl Oscar Henning Forslund blir Sveriges förste person att dömas för fortkörning .

Juni

• 19 juni - Theodore Roosevelt blir nominerad till USA:s vicepresident.
• 20 juni - Under Boxarupproret i Kina, riktad mot europeiska staters inflytande, mördar medlemmar i Boxarsällskapet Tysklands ambassadör Klemens von Kettlerer på öppen gata i Peking - , andra europeiska staters beskickningar belägras .
• 24 juni - Boxarna förstör utländska ambassader i Kina.

Juli

• 1 juli - Zeppelinaren gör sin jungfruresa i Tyskland.
• 2 juli - Ferdinand von Zeppelin gör med sitt styrbara luftskepp "LZ 1" i Tyskland den första uppstigningen till 400 meters höjd - . Arbetet har tagit 26 år, och luftskeppet är 128 meter långt . Uppstigningen görs från Bodensjön .
• 13 juli - Hålahults sanatorium i Närke invigs av kung Oscar II. Hålahult var det första jubileumssanatoriet.
• 14 juli - I Paris öppnas de 2:a moderna olympiska spelen, och för första gången deltar kvinnor .
• 15 juli - Sveriges socialdemokratiska arbetareparti inleder sin fjärde kongress i Malmö. Pariet har omkring 40 000 medlemmar .
• 16 juli - Vid olympiska spelen i Paris vinner ett kombinerat svensk-danskt lag guld i dragkamp. Ernst Fast, Sverige tar brons i maraton .
• 19 juli
  • LO:s andra kongress hålls i Malmö. Härvid beslutas att kollektivanslutning till Socialdemokraterna skall ske frivilligt för varje förening .
  • Paris tunnelbana öppnar .
• 29 juli - Den unge anarkisten Gaetano Bresci lönnmördar Umberto I av Italien genom att skjuta honom i Monza .

Augusti

• 2 augusti - Attentat mot shahen av Persien i Paris .
• 13 augusti - SS Deutschland III vinner det blåa bandet som det snabbaste atlantfartyget.
• 14 augusti - Allierade trupper intar Peking i Kina.
• 17 augusti - Brittiska och franska soldater intar Peking och befriar de av boxarna belägrade européerna, massaker begås mot upprorsmännen .
• 28 augusti - Göteborg eldhärjas varvid flera kvarter i stadsdelen Hultmans holme ödeläggs .

September

• September - Sveriges befolkning uppnår fem miljoner .
• 4 september - Helsingfors spårvägar får elspårvagnar.
• 8 september
  • Pest i Glasgow i Skottland föranleder stränga smittskyddsbestämmelser i Sverige med åtgärder för att minska antalet råttor .
  • Galveston, Texas drabbas av en orkan och följande flodvåg, varvid ca 6 000 invånare omkommer.
• 12 september - Erik Gustaf Boström, knuten till konservativa Nya lantmannapartiet, avgår som Sveriges statsminister av personliga skäl och efterträds av partilöse Fredrik von Otter, även kallad "kungens man" .
• 19 september - Den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus benådas.
• 25 september-24 oktober - Conservative Party i allians med Liberal Unionist Party vinner parlamentsvalet i Storbritannien.
• 27 september - John Filip Nordlund döms till döden för massmordet ombord på ångaren Prins Carl.

Oktober

• Oktober
  • De svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles får båda pris vid världsutställningen i Paris .
  • I den första filmen med synkroniserat ljud läser Sarah Bernhard en bit ur Hamlet .
• 11 oktober - Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö .
• 14 oktober - Sigmund Freud publicerar boken Drömtydning .
• 26 oktober - Storbritannien annekterar Transvaal i Sydafrika.

November

Presidentval i USA.

• 6 november – Republikanen William McKinley besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.
• 9 november - Ryssland fullbordar annekteringen av Manchuriet.
• 30 november - Författaren Oscar Wilde dör i exil i Frankrike.

December

• December - Antalet bordeller i Montmartre i Paris uppgår till 127 .
• 1 december - Sveriges folkmängd uppgår till 5 136 441 människor. 55 % av befolkningen lever av jordbruk och fiske. .
• 3 december - Brand i Borlänge förstör stora delar av staden .
• 7 december - En normalplan för svenska folkskolan antas .
• 9 december - Den svenska författaren Ellen Key ger ut boken Barnets århundrade, vilken blir en milstolpe inom 1900-talets pedagogik och barnuppfostran .
• 10 december - 25-årige John Filip Nordlund avrättas på fängelsegården i Västerås för att i maj ha begått ett massmord på ångbåten Prins Carl, och han ber en bön och sjunger en psalm innan han lägger huvudet på stupstocken . Avrättningen är den näst sista i Sverige och den sista med handbila.
• 14 december - Max Planck presenterar sin kvantterori .
• 15 december - Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS) grundas på restaurang Riche i Stockholm.
• 31 december - Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av Lambert Lindblad.

Okänt datum

• Sigmund Freds psykoanalytiska teori läggs fram i "Drömtydning" .
• En lag som reglerar kvinnors och barns arbete i den svenska industrin antas. Pojkar under 14 år och kvinnor får inte arbeta under jord.
• Sveriges riksdag antar med siffrorna 212-149 förslaget att bygga Bodens fästning och därmed kan den påbörjas.
• Wallenbergsföretaget SDR Telefon AB får koncession på utbyggnaden av Moskvas och Warszawas telefonnät.
• Lars Magnus Ericsson drar sig tillbaka från Telefonaktiebolaget LM Ericsson.
• Då samtrafiksavtalet mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) går ut meddelar Telegrafverket, att man önskar köpa SAT. Riksdagen avstyr dock det hela, eftersom de anser priset (13 miljoner kronor) vara för högt och att samtrafiken fungerar bra.
• Boken Den underbara trollkarlen från Oz av L. Frank Baum publiceras.
• Sverige inför en ny normalplan för folkskolorna.
• I USA utexamineras vid denna tid 10% av 17-åringarna från high school och de flesta kommer från rika hem.
• Kring den här tiden börjar brist på hemhjäp uppstå i Norge.
• I Sverige börjar Hanna Grönvall arbeta som tjänsteflicka, vilket senare kommer sätta prägel på hennes politiska karriär.
• Antalet pigor i Sverige uppgår till 140 000.
• I Köpenhamn fanns omkring detta år cirka 24 000 tjänsteflickor.
• Födelsetalet i Sverige uppgår till 138 139 .
• Högst beskattad i Stockholm är grosshandlare O Francke med 128 772 SEK.
• Svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles belönas på Parisutställningen .
• Munkfors har över 4 500 invånare, och järnbruket är största arbetsgivaren .
• Ingenjör Harold Håkansson bygger om sin hästdroska till eldriven bil som demonstreras på Stockholms idrottspark och får stor uppmärksamhet innan den säljs till Berlin .
• Kata Dahlström blir medlem av SAP:s verkställande utskott .

Födda

Första kvartalet

• 1 januari - Chiune Sugihara, japansk diplomat.
• 2 januari
  • William Haines, skådespelare.
  • Helge Lunde, norsk regissör, manusförfattare, producent och produktionsledare.
• 5 januari - Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.
• 21 januari - Elof Ahrle, svensk regissör och skådespelare.
• 22 januari - Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.
• 27 januari - Hyman Rickover, amerikansk amiral.
• 31 januari - Georg Skarstedt, svensk skådespelare.
• 4 februari - Jacques Prévert, fransk poet.
• 5 februari
  • Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare.
  • Adlai Stevenson, amerikansk politiker.
• 6 februari - Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
• 11 februari - Hans-Georg Gadamer, tysk filosof.
• 14 februari - Bengt Helldal, Sveriges 2012 äldste levande man.
• 22 februari - Luis Buñuel, spansk filmregissör.
• 1 mars - Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.
• 2 mars - Kurt Weill, tysk-amerikansk kompositör.
• 3 mars
  • Edna Best, brittisk skådespelare.
  • Fritz Rotter, österrikisk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
  • Heinrich Willi, schweizisk barnläkare.
• 9 mars - Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.
• 13 mars
  • Georg Funkquist, svensk skådespelare.
  • Giorgios Seferis, grekisk poet, nobelpristagare.
• 18 mars - Erik Lundegård, svensk kåsör känd under signaturen "Eld" i DN .
• 19 mars - Frédéric Joliot, fransk kemist, nobelpristagare.

Andra kvartalet

• 1 april - Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.
• 5 april - Spencer Tracy, amerikansk skådespelare.
• 11 april - Kai Normann Andersen, dansk kompositör och pianist som har spelat filmmusik.
• 14 april - Harry Ahlin, svensk skådespelare.
• 25 april
  • Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare.
  • Elsa Wallin, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Anders Boman, svensk skådespelare och biografdirektör.
• 11 maj - Norris Cotton, amerikansk republikansk politiker.
• 13 maj - Karl Wolff, tysk SS-officer.
• 17 maj - Ayatolla Khomeini, iransk religiös ledare.
• 18 maj - Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.
• 22 maj - Brita Öberg, svensk skådespelare.
• 23 maj - Hans Frank, tysk jurist och nazistisk politiker.
• 26 maj - Karin Juel, svensk sångerska och författare .
• 28 maj - Heinrich Müller, tysk SS-officer, chef för Gestapo.
• 29 maj - Nils Jacobsson, svensk skådespelare.
• 30 maj - Curt Siwers, svensk skådespelare.
• 5 juni - Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.
• 11 juni
  • Walter Ljungquist, svensk författare, manusförfattare.
  • Jules Sylvain, "Stig Hansson",svensk kompositör, manusförfattare och musiker .
• 15 juni - Nils B. Hansson, svensk länsjägmästare och politiker (folkpartist).
• 17 juni - Martin Bormann, nazistisk politiker.
• 23 juni
  • Vera Steadman, amerikansk stumfilmsskådespelare.
  • John R. Steelman, amerikansk statstjänsteman, konsult och publicist.
• 25 juni - Lord Mountbatten, brittisk amiral.
• 29 juni - Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.

Tredje kvartalet

• 6 juli - Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.
• 13 juli - Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.
• 16 juli - Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör.
• 19 juli - Arno Breker, tysk skulptör under nazitiden.
• 29 juli - Eyvind Johnson, svensk författare, nobelpristagare i litteratur .
• 4 augusti - Elizabeth Bowes-Lyon, brittisk drottningmoder.
• 8 augusti - Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.
• 23 augusti - Ernst Krenek, österrikisk kompositör.
• 24 augusti - Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer.
• 25 augusti - Hans Krebs, tysk-brittisk läkare, nobelpristagare.
• 3 september - Urho Kekkonen, finländsk politiker, president 1956-1981.
• 6 september - Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker.
• 8 september - Claude Pepper, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 september - Nils Theodor Larsson, svensk civilekonom och politiker (centerpartist).
• 17 september - Charles L. Terry, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Delaware 1965-1969.
• 23 september - Gustaf Nilsson, svensk politiker.
• 26 september - Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran).
• 29 september - Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas).

Fjärde kvartalet

• 1 oktober - Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, Sveriges inrikesminister 1951-1957 .
• 7 oktober - Heinrich Himmler, tysk nazistisk politiker, Reichsführer-SS.
• 10 oktober
  • Helen Hayes, amerikansk skådespelare.
  • Wilhelm Rediess, tysk SS-officer.
• 16 oktober - Primo Conti, italiensk målare; futurist.
• 17 oktober - Jean Arthur, amerikansk skådespelare.
• 20 oktober - Ismail al-Azhari, Sudans president 1965-1969.
• 26 oktober - Karin Boye, svensk författare .
• 1 november - Rut Holm, svensk skådespelare och sångerska.
• 3 november - Märta Reiners, svensk operasångerska.
• 7 november - Acharya N.G. Ranga, indisk politiker.
• 8 november
  • Charles Paddock, amerikansk sprinter, dubbelt OS-guld.
  • Margaret Mitchell, amerikansk författare.
• 10 november - Tore Lindwall, svensk skådespelare.
• 11 november - Hugh Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1959-1977.
• 14 november
  • Aaron Copland, amerikansk tonsättare.
  • Hanny Schedin, svensk skådespelare.
• 21 november
  • Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer.
  • Alice Calhoun, amerikansk skådespelare.
• 24 november - Nils Söderman, svensk kapellmästare, kompositör och musiker (piano).
• 25 november - Rudolf Höss, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.
• 27 november - Erwin Schulz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
• 6 december - Agnes Moorehead, amerikansk skådespelare.
• 27 december - Hans Stuck, österrikisk racerförare.
• 29 december - Sten Åkesson, svensk lantbrukare och politiker (fp).
• 31 december - Juan Tizol, amerikansk jazztrombonist och kompositör.

Avlidna

• 22 januari - John P. Stockton, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865-1866 och 1869-1875.
• 2 februari - Anton Niklas Sundberg, svensk ärkebiskop sedan 1870.
• 6 februari - Sir William Wilson Hunter, brittisk statistiker och historieskrivare.
• 26 februari - Elof Tegnér, svensk biblioteksman och historiker.
• 6 mars - Gottlieb Daimler, tysk ingenjör, konstruktör och industriman som 1899 skapade 4-cylindersmotorn .
• 28 mars - Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.
• 2 april - Gustaf Åkerhielm, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.
• 22 maj - Nathaniel P. Hill, amerikansk republikansk politiker, senator 1879-1885.
• 12 juni - Jean Frédéric Frenet, fransk matematiker.
• 14 juli - John H. Gear, amerikansk republikansk politiker, senator 1895-1900.
• 29 juli - Umberto I av Italien, mördad.
• 4 augusti - Jacob Dolson Cox, amerikansk republikansk politiker och general.
• 5 augusti - Luke Pryor, amerikansk politiker.
• 16 augusti - John James Ingalls, amerikansk republikansk politiker, senator 1873-1891.
• 25 augusti - Friedrich Nietzsche, 55, tysk lingvist och filosof (död i Weimar) .
• 26 september - George Franklin Drew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877-1881.
• 20 oktober - Naim Frashëri, albansk poet.
• 22 oktober - John Sherman, amerikansk politiker.
• 28 oktober - Friedrich Max Müller, tysk orientalist.
• 20 november - Rudolf Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
• 22 november - Harald Molander, svensk författare och teaterregissör.
• 30 november - Oscar Wilde, brittisk författare.
• 9 december - John L.M. Irby, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891-1897.
• Sir John Miller Adye, brittisk general.
• Eric Albert Lundblad, svensk jurist och riksdagsman.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1900.
  Bilder & media