William Faulkner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
William Faulkner Nobelpristagare
William Faulkner 1954 Foto: Carl Van Vechten
William Faulkner 1954
Foto: Carl Van Vechten
Född 25 september 1897
USA:s flagga 1896–1908 New Albany, Mississippi
Död 6 juli 1962
USA Byhalia, Mississippi
Yrke Romanförfattare, novellist, poet
Nationalitet Amerikansk
Verksam 1919–1962
Genrer Modernism, inre monolog
Ämnen Amerikanska södern
Influenser James Joyce, William Shakespeare, Friedrich Wilhelm Nietzsche, T.S. Eliot
Influerade Flannery O'Connor, Cormac McCarthy, Harper Lee, Peter Carey

William Cuthbert Faulkner, ursprungligen Falkner, född 25 september 1897 i New Albany i Mississippi, död 6 juli 1962 i Byhalia i Mississippi, var en amerikansk författare. Han erhöll Nobelpriset i litteratur 1949.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Faulkner debuterade som poet, men det är som romanförfattare han har fått störst inflytande. Hans första roman var Soldatens lön (1926) och handlar om en man som återvänder hem från första världskriget. Faulkner själv ville ge intrycket av att ha skadats i kriget som pilot. Han lät till och med sy sig en uniform att visa upp hemma, men i själva verket kom han aldrig längre än till flygarskolan i Toronto.

Efter en misslyckad roman, Mosquitoes (ej översatt till svenska), fick Faulkner rådet av sin författarkollega Sherwood Anderson att skriva om det han kände bäst till: den amerikanska södern. Faulkner började nu skriva romaner som utspelade sig i det fingerade Yoknapatawpha County och några av hans främsta verk kom till: Stormen och vreden (1929), Ljus i augusti (1932) och Absalom! Absalom! (1936).

Faulkner brukar anses tillhöra den modernistiska traditionen. Han använder sig av inre monologer och hans romaner berättas ofta ur romanfigurernas olika perspektiv. Med sina långa och komplexa meningar var han en motpol till den samtida författarikonen Ernest Hemingway.

Faulkner behandlar ofta den amerikanska söderns problem i sina romaner: förfallet, rasproblemen och arvet från det amerikanska inbördeskriget. De flesta av hans romaner är starkt pessimistiska. Även om han uppmärksammades i litterära kretsar dröjde det tills han fick nobelpriset i litteratur 1949 (utdelat 1950[1]) innan han blev mer allmänt känd. År 1955 tilldelades han även Pulitzerpriset (Pulitzer Prize) för romanen En legend. Samma pris fick han även 1963 (postumt) för romanen Tre rövare.

Faulkner var alkoholist under större delen av sin verksamma period.

Verk översatta till svenska[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "William Faulkner". NE.se. Läst 19 april 2014.

Vidare läsning / Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artur LundkvistFaulkner, den besegrade, i essäsamlingen Ikarus flykt, Bonniers 1939.
  • Thorsten JonssonDet oundvikliga nederlaget, i essäsamlingen Sex amerikaner, Bonniers 1942.
  • Frederick R. Karl: William Faulkner: American Writer, Faber & Faber, London, 1989.
  • Nationalencyklopedin, 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]