Wikipedia:Pålitliga källor
Från Wikipedia
En artikel bör innehålla källhänvisningar för att bli mer trovärdig, och bör sträva efter att ange så pålitliga källor som möjligt. Källhänvisningar gör att informationen blir lätt att verifiera och kan styrkas.
Hur pålitlig en viss källa är beror på flera saker, bland annat vem som skrivit den, i vilket format den är, hur den getts ut, dess ålder, och vilken uppgift den används för att styrka. Generellt är den bästa typen av källa en tämligen ny artikel i en respekterad tidskrift av en framstående expert på området, som snarare försöker summera gällande forskningsläge än föra fram en ny tes, och som direkt behandlar den uppgift som den används som källa för.
[redigera] Olika typer av källor
- Granskade akademiska avhandlingar: ofta den bästa typen av källa, med hög trovärdighet. Inom vissa områden (t.ex. medicin) kan dock en enskild studie vara alltför teknisk eller motsägas av andra studier för att den säkert skall kunna användas, varför så kallade metastudier är ett bättre val. Andra avhandlingar kan syfta till att framföra en ny hypotes, varför de skall behandlas med försiktighet.
- Uppslagsverk, ordböcker och liknande referensverk: oftast ett bra sätt att se vad gällande konsensus är, även om uppgifterna ofta är för knapphändiga för att ligga till grund för en hel artikel som i sitt avseende utveklar viss konventionela värderingar som kan härledas till andra forskningsresultat.
- Kurslitteratur
- Populärvetenskapliga verk: oftast lättillgängliga och praktiska, men har lägre trovärdighet än mer akademiska verk. Här kan även lätt direkta felaktigheter smyga sig in.
- Myndigheters webbplatser och skrifter
- Dagspress: ofta balanserad rapportering om nyheter, även om man ofta får uppgifter som senare kan visa sig felaktiga eller irrelevanta. Extra stor försiktighet krävs med nyheter inom forskning, som ofta förvanskas; använd hellre granskade akademiska källor.
- Skvallertidningar: ofta starkt vinklade. Undvik.
- Privatpersoners webbplatser (privata bloggar etc), insändare i tidningar: kan användas för att presentera personens åsikt, men bör inte användas som källor för hårdfakta.
[redigera] Källornas ålder
Källorna bör dessutom vara moderna - de bör följa det nutida vetenskapliga paradigmet i ämnet. Äldre litteratur, till exempel Nordisk Familjebok (Ugglan), är mindre lämplig som källa i ämnen som genomgått ett eller flera paradigmskiften (Sveriges historia, etnografi, hbt-studier etc).
Ett vanligt problem är att vissa typer av uppgifter endast står att återfinna i äldre källor. Då skall man vara extra försiktig, och fråga sig om det kan bero på att dessa uppgifter är så grundligt motbevisade att moderna författare inte finner dem mödan värt att återigen behandla. Kontrollera med översiktsverk.
