Wikipedia:Trovärdiga källor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Traditionella uppslagsverks trovärdighet vilar på att deras författare är experter och auktoriteter på sina ämnesområden, medan Wikipedias trovärdighet vilar på dess källor. En Wikipediaartikel bör därför innehålla källhänvisningar till så tillförlitliga källor som möjligt. Källhänvisningar behövs särskilt för att styrka sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, begrepps svenska översättning och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas, och gör att det blir lätt att verifiera dem. Oberoende källor behövs också för att påvisa att artikelämnet är encyklopediskt relevant, det vill säga tillräckligt känt och uppmärksammat för att passa i Wikipedia.

För att betraktas som trovärdig ska en källa vara publicerad, exempelvis i en bok, en tidskrift eller av en större organisation, och neutral i förhållande till det den beskriver. Emellertid finns inga absolut pålitliga källor, utan alla källor bör läsas med visst mått av skepsis.

Hur pålitlig en viss källa är beror på flera saker, bland annat vem som skrivit den, vem som publicerat den, i vilket syfte den getts ut, dess ålder, och vilken uppgift den används för att styrka. Kriterier för källkritik är användbara för att värdera källors trovärdighet. Generellt är den bästa typen av källa en tämligen ny artikel i en respekterad och kollegialt granskad akademisk publikation, författad av en framstående expert på området, som snarare försöker summera gällande forskningsläge än att föra fram en ny tes, och som direkt behandlar den uppgift som den används som källa för. Källor författade av icke yrkesverksamma inom området, av personer med intressekonflikter, och av förstahandskällor, har låg trovärdighet. Wikipedia förlitar sig främst på oberoende andrahandskällor, som värderat vad som är trovärdigt, sakligt och relevant i förstahandskällors uppgifter.

Bra sökhjälpmedel[redigera | redigera wikitext]

Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men delar eller hela boken finns ofta inskannad på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.

Olika typer av källor[redigera | redigera wikitext]

Följande lista med exempel på källor är ordnad från hög till låg trovärdighet. Ordningen (och trovärdigheten överhuvudtaget) är dock på inget sätt absolut utan trovärdigheten måste bedömas i varje enskilt fall.

Källa Trovärdighetsnivå Se upp för...
Vetenskapliga publikationer som refereegranskats, tillgängliga via Google Scholar och universitetsbibliotek. Ofta den mest trovärdiga typen av källa, särskilt för att visa på ursprunget till ett begrepp eller en teori. Artiklar som har refererats av många andra forskare har vanligen stor "impact factor", dvs anses betydelsefulla, men kan också ha kritiserats av många. Journalartiklar anses ha högre trovärdighet än konferensbidrag, eftersom vetenskapliga journaler brukar ha låg accepansnivå, dvs många bidrag blir refuserade på grund av otillräcklig kvalitet. En journalartikel läses av fler och har större sannolikhet än ett konferensbidrag att få hög "impact factor". Inom många områden kan en enskild studie vara alltför metodberoende eller motsägas av andra studier, varför så kallade metastudier har högre trovärdighet. Artiklar kan syfta till att framföra en ny hypotes, som inte alltid accepteras. I så fall måste den balanseras med andra publikationer där hypotesen granskas. Artiklar kan innehålla terminologi som forskaren försöker lansera, men som aldrig blir etablerad, eller som senare ersätts av annan terminologi. Forskningspublikationer kan innehålla svårbegripligt fackspråk och tekniska detaljer som inte passar i en Wikipediaartikels inledande delar.
Kursböcker, tillgängliga via Google Books och bibliotek. Tillförlitliga, särskilt om de är utgivna på akademiskt förlag. Ny kurslitteratur kan visa aktuell terminologi och gällande konsensus. Nybörjarlitteratur kan innehålla förenklingar. Akademisk litteratur kan innehålla svårbegripligt fackspråk och tekniska detaljer som inte passar i Wikipediaartikelns inledande delar.
Uppslagsverk, ordböcker och liknande referensverk Författas av experter som anses vara auktoriteter på området, och är oftast ett bra sätt att se vad etablerad konsensus är. Gamla uppslagsverk och ordböcker finns fritt på nätet, och kan användas för att utreda ett begrepps historiska innebörd, men bör användas med försiktighet eftersom de ofta är färgade av ålderdomliga tankesätt som tidigare var allmänt omfattade men inte är det idag, eller innehåller slutsatser som omprövats av nyare forskning och senare paradigm. Uppslagsverk är sekundära källor som vanligen saknar källhänvisningar till originalet, och som ofta presenterar ämnet mycket summariskt.
Myndigheters webbplatser och skrifter I allmänhet mycket trovärdiga ifråga om faktauppgifter, lagtexter, statistik och utredningar som direkt rör deras beslutsfattande. Uppgifter om annat, till exempel myndighetens historik, kan dock innehålla felaktigheter. I kontroversiella frågor måste myndigheten ibland betraktas som part i konflikten.
Större organisationers webbplatser Dessa kan ibland skrivas av professionella personer som räknas som auktoriteter på området, och kan innefatta användbar statistik, tekniska standarder, utredningar, med mera. Material från organisationer som representerar särintressen och ideologier kan vara behäftat med intressekonflikter och vinklade budskap, och bör isåfall undvikas. Man bör vara särskilt uppmärksam på organisationens relation till ämnet och vid behov tydliggöra denna. Mindre föreningars hemsidor kan vara jämförbara med privata hemsidor, se nedan.
Dagspress Ofta – men inte alltid – någorlunda balanserad rapportering om nyheter. Debattartiklar, krönikor och ledarspalter är ofta vinklade, och bör undvikas som källor. En i övrigt nyanserad nyhetsartikel kan ha en effektsökande och sensationsbetonad rubrik, som inte behöver citeras i källhänvisningen. Artiklar om pågående händelser innehåller ofta uppgifter som senare visar sig felaktiga eller irrelevanta. Stor försiktighet krävs med nyheter inom forskning, som ofta innehåller grava fel; försök hitta den forskningsrapport som nyheten grundar sig på. Tidningsartiklar fungerar bra som källa för vad som skrivits i media, men för hårdfakta välj hellre en annan källa. Modernare artiklar kan för övrigt vara baserade på wikipediaartiklar, så en stor risk för rundgång finns.
Populärvetenskapliga verk Oftast lättillgängliga och praktiska. Även om populärvetenskapliga verk ofta saknar referenser (ganska ofta finns dock litteraturförteckningar), så går de till skillnad från webbplatser ofta att kontrollera, och det går nästan alltid att få tag i recensioner och andras omdömen som gör att man kan kontrollera trovärdigheten hos författaren. Har lägre trovärdighet än mer akademiska verk. Här kan även lätt direkta felaktigheter smyga sig in, framför allt kan författaren vinkla texten. Beskrivningen kan vara starkt förenklad, fylld av liknelser som ibland haltar. Källhänvisningarna kan vara knapphändiga. Litteraturen faller dock inom ett väldigt vitt spann. Från akademiska uppsatser som utgivits i en populärvetenskaplig upplaga, såsom Peter Englunds Poltava, en stor del av Dick Harrysons verk, där han använt sina stora kunskaper i ämnet till ett mer avslappnat språk, men där han strukit bort alla eventuellt och kanske och tillåtits spekulera ganska fritt, över till icke-fackmän som Herman Lindqvist där felaktigheterna givetvis blir större, och sedan över mot friare och mer egensinniga spekulationer av Åke Ohlmarks, Dag Stålsjö eller Erich von Däniken.
Hembygdslitteratur eller lokalhistoria Skiljer sig egentligen inte från annan populärvetenskaplig litteratur. Här finns alla typer av skribenter, såsom akademiker, pensionerade akademiker och skickliga privatforskare som publicerat verk noggrant granskade och med utförliga källbeskrivningar, till andra författare som publicerat egna ganska dåligt underbyggda teorier, uppgifter baserade på föråldrade källor, muntlig tradition, felläsningar och feltolkningar av källmaterialet, och så vidare. Lokalpatriotiska skönmålningar är inte ovanliga. Inom släktforskning cirkulerar ofta uppgifter lång tid efter att de har bevisats vara felaktiga. Eftersom dessa ämnesområden oftast har en mindre intressesfär än annan litteratur, saknas ofta den verkligt stora och väl genomarbetade litteraturen. Likafullt behöver den därmed inte nödvändigtvis vara sämre, däremot är kvaliteten ofta svårare att kontrollera, då arbetet inte alltid granskats eller kommenterats av fackmän.
TV-program och radioprogram Vilken form information publicerats i påverkar inte pålitligheten, så länge den publicerats av en trovärdig tredje part och finns arkiverad. Dock ligger nyhetsprogram i TV och radio förhållandevis lågt i trovärdighet, eftersom några källor sällan publiceras och det kan vara svårt att veta om rättelser eller korrigeringar av nyheterna senare förekommit.
Kvällstidningar Kan användas som källa för vanliga okontroversiella faktauppgifter, men använd hellre andra trovärdigare källor. Var försiktig. Kvällstidningar sysslar visserligen med nyhetsförmedling, men mycket av den kan vara vinklad och av skvallerkaraktär – särskilt rubriksättningen. Journalisterna är sällan insatta i de ämnen de beskriver och missuppfattningar är väldigt vanliga även då ingen avsiktlig vinkling skett.
Politiska och religiösa media. Här finns en outtalad vinkling, inte bara på ledarsidor och i krönikor, vilket syns i både ämnesval och vinkel på text och bild. Yttersta försiktighet måste iakttagas om dessa källor används. Det är ofta bättre att undvika dem och istället använda sig av andra källor.
Ledare, samt debattartiklar och krönikor skrivna av kända personer Kan användas som källa för skribentens åsikter och som exempel på åsiktsströmningar i samhället. Bör inte användas som källa för hårdfakta. Använd hellre den källa skribenten hänvisar till, om den går att identifiera.
Skvallertidningar Förmedlar sensationer snarare än nyheter. Undvik helst.
Företagssajter, mindre föreningars hemsidor, musikgruppers hemsidor, produkters officiella webbsidor med mera I en artikel om företaget, föreningen med mera används dess webbsida sällan som källa, men placeras ofta under "Externa länkar". Emellertid förekommer det att de används som källa för uppgifter om företagets storlek, produktsortiment, egna ståndpunkter och erbjudanden, om annan källa inte kan hittas. För andra faktauppgifter på sidorna har de däremot mycket lågt källvärde. En wikipediartikel får inte enbart bygga på denna typ av källor, utan de bör kompletteras med oberoende källor.
Studentuppsatser och examensrapporter. Här finns ofta grundläggande misstag och missförstånd. Yttersta försiktighet måste iakttagas, eftersom studenter ännu inte är professionella experter och eftersom kvaliteten på handledarens granskning starkt varierar, i synnerhet vid kortare uppsatser (på B- och C-nivå). På lite högre nivå är det dock vanligt att uppsatserna innehåller en genomgång av forskningsläget inom det område man valt att studera, med omfattande litteraturlistor, så om inte annat är de ofta en bra källa för att hitta mer material i ämnet.
Privatpersoners webbplatser/hemsidor, insändare, bloggar och inlägg i diskussionsforum – se nedan Om webbplatsen inte i sin tur redovisar källor för sina uppgifter är källvärdet ofta inte mycket större än en uppgift helt utan angiven källa. Om den uppger en källa är den ursprungliga källan att föredra framför den privata webbsidan. Acceptansen för sådana källor är ofta mycket låg på Wikipedia, utom om särskilda skäl finnes.
Privatpersoners webbplatser om speciella ämnen med kontaktuppgifter, där författaren kan antas vara påläst och ha övervägt publiceringen. Kan möjligen användas som referens i speciella fall. Värt att kontrollera personens status inom sitt ämne. Även för en professor eller annan person med hög auktoritet inom sitt ämne bör tryckta arbeten där forskarens uppgifter bemötts av andra komma i första hand. Ganska ofta är privatpersoners hemsidor av det här slaget skapade för att framföra alternativa teorier som inte har stöd av övrig forskning. Saknar de akademisk skolning inom den disciplin de skriver sina arbeten är det också vanligt att källkritiken inte är den bästa. Kortfattade, ej kommenterade uppgifter.
Bloggar, det vill säga dagböcker skrivna i eget namn. Kan accepteras som källa för ifrågasättanden och information som rör bloggaren själv. Värt att verifiera att bloggen verkligen skrivits av personen som sägs ha gjort det. Raderas ofta av användaren efter en tid, och då blir källan oanvändbar. Går uppgifterna att hitta på annat håll, välj hellre sådan källa. Redovisa aldrig som fakta.
Youtube och liknande platser för uppladdning av egna videoklipp Har samma pålitlighet som bloggar och privata webbplatser. Kan användas som referens men bör undvikas. Mycket av materialet är opålitligt. Acceptansen för sådana källor är ofta ganska låg på Wikipedia, utom om särskilda skäl finns. Om videoklippet är en inspelning från ett annat medium, till exempel ett TV-inslag, bör den ursprungliga källan anges istället (möjligen med en länk till klippet) men se upp så att klippet inte är förvrängt.
Befintliga Wikipediaartiklar. Kan redigeras av vem som helst. Kolla källorna!
Diskussionsforum där författaren uppträder under pseudonym och ofta svarar snabbt på andra inlägg. Ofta mycket opålitligt. Bör inte användas ens som referens.
Rykten som ingen står för. Gör alltid större skada än nytta. Bör över huvud taget inte föras vidare.

Källornas ålder[redigera | redigera wikitext]

Källorna bör dessutom i allmänhet vara moderna – de bör följa det nutida vetenskapliga paradigmet i ämnet. Äldre litteratur, till exempel Nordisk familjebok (Ugglan), är mindre lämplig som källa i ämnen som genomgått ett eller flera paradigmskiften (Sveriges historia, etnografi, hbtq-studier etc). De kan dock fortfarande användas som källa till uppfattningar och begrepps betydelse vid den tid de trycktes och om teknik som beskrivs mer ytligt i moderna verk, förutsatt att man är uppmärksam på källans begränsningar. Hur gammal litteratur som är föråldrad varierar väldigt mycket från disciplin till disciplin. Inom vissa områden fungerar hundra år gamla källor, även om modernare givetvis är att föredra, men inom andra områden är 10–20 år gamla uppgifter redan föråldrade.

Det är dock viktigt att komma ihåg att modernt inte nödvändigtvis är bättre en gammalt, om man struntar i rekommendationerna ovanför. En 70 år gammal fackvetenskaplig artikel inom ett område kan vara mer "modernt" än ett populärvetenskapligt 20 år gammalt verk okritiskt baserat på 100 år gamla källor.

Ett vanligt problem är att vissa typer av uppgifter endast står att återfinna i äldre källor. Då skall man vara extra försiktig, och fråga sig om det kan bero på att dessa uppgifter är så grundligt motbevisade att moderna författare inte finner dem mödan värt att behandla. Kontrollera med översiktsverk.


En vanlig missuppfattning är att gamla källor från personens levnad skulle vara trovärdigare än moderna eller mer sentida källor. Missuppfattningen bygger på att då man söker originalkällor i första hand bör hitta dokument som ligger så nära händelsen i tid som möjligt, även om andra faktorer också påverkar källornas trovärdighet. På wikipedia där källorna är tryckta arbeten är det istället källornas kvalitet och vilket material de bygger på som är det intressanta och inte deras ålder. I äldre facklitteratur är kontrollen av källorna ofta betydligt sämre. Källornas tillgänglighet och kontrollen av vad som fick skrivas var också betydligt hårdare. Det betyder inte att inte äldre källor kan innehålla intressanta uppgifter som är svåra att hitta på annat håll, och ofta kan vara intressanta för att beskriva hur sakförhållanden beskrevs under samtiden.

Se även[redigera | redigera wikitext]