Wilhelm Dörr

Från Wikipedia
Wilhelm Dörr
Wilhelm Dörr i allierad fångenskap i augusti 1945.
Wilhelm Dörr i allierad fångenskap i augusti 1945.
Oberscharführer
Född9 februari 1921
Merenberg, Hessen-Nassau, Fristaten Preussen, Tyskland
Död13 december 1945 (24 år)
Hameln, Niedersachsen, Tyskland
Inträde1940
Tjänstetid1940–1945
Wilhelm Dörr framför en lastbil med döda fångar i Bergen-Belsen den 24 april 1945.

Wilhelm Dörr, född 9 februari 1921 i Merenberg, död 13 december 1945 i Hameln, var en tysk SS-Oberscharführer[1] och dömd krigsförbrytare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Dörr var son till lantbrukaren Otto Dörr (stupad i Frankrike 1944) och Wilhelmine Peuser. Wilhelm Dörr gifte sig i december 1944 med Josefine Henriette Römerskirch (född 1923); paret fick två söner: Wolfgang och Karl Heinz.

Dörr blev medlem av Hitlerjugend 1932. År 1940 inträdde han i SS-Totenkopfverbände (SS-TV) och genomgick träning i Dresden. Efter denna kommenderades han till koncentrationslägret Sachsenhausen. I januari 1944 förflyttades han till Mittelbau-Dora och var där verksam som lägervakt för utländska tvångsarbetare. I september samma år utnämndes Dörr till ställföreträdande kommendant för Kleinbodungen, ett av Mittelbau-Doras satellitläger. Han hade till uppgift att övervaka de fångar som var sysselsatta med krigsproduktion, bland annat den ballistiska roboten V-2. Den 5 april 1945 evakuerades 610 interner från Kleinbodungen till Bergen-Belsen genom en dödsmarch, som leddes av bland andra Dörr. De fångar, som försökte fly eller inte orkade gå, sköts ihjäl.[2]

Den 11 april 1945 anlände fångarna och deras vakter till Bergen-Belsen. Fyra dagar senare befriades lägret av brittiska trupper och lägerpersonalen greps. I september 1945 ställdes dörr och 44 andra personer, däribland Josef Kramer, Fritz Klein och Irma Grese, inför rätta vid Belsenrättegången. Elva dödsdomar avkunnades, bland annat mot Dörr. De till döden dömda avrättades genom hängning den 13 december 1945. Skarprättare var Albert Pierrepoint.[3]

Befordringshistorik inom SS[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bornschein 2003, s. 20.
  2. ^ Sellier 2003, s. 325.
  3. ^ ”The Belsen Trial: Trial of Josef Kramer and 44 Others: The Sentences” (på engelska). University of the West of England. Arkiverad från originalet den 14 februari 2014. https://www.webcitation.org/6NOEqQBiZ?url=http://www.ess.uwe.ac.uk/WCC/Belsen11.htm#N.%20THE%20SENTENCES. Läst 14 februari 2014. 
  4. ^ [a b c] Gerz & Gerz 2010, s. 38

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bornschein, Joachim (2003) (på tyska). Raketenschmieden und KZ-Aussenkommandos im Eichsfeld und im Südharz 1944–1945 (1). Weimar: Wartburg. ISBN 3-86160-147-8 
  • Gerz, Carsten; Gerz, Wolfgang (2010) (på tyska). Ein Schuss in den Hinterkopf: die Geschichte des Kriegsverbrechers Wilhelm Dörr: eine Spurensuche (1). Westernohe: Schreibwerkstatt SCHRIFT:gut. ISBN 978-3-9813391-2-3 
  • Sellier, André (2003) (på engelska). A History of the Dora Camp: The Story of the Nazi Slave Labor Camp That Secretly Manufactured V-2 Rockets. Chicago: I.R. Dee. ISBN 1-56663-511-X