William James

Från Wikipedia
Version från den 8 juni 2017 kl. 00.09 av Frisko (Diskussion | Bidrag) ({{Auktoritetsdata}})
William James

William James, född 11 januari 1842 i New York City, New York, död 26 augusti 1910 i Tamworth, New Hampshire, var en amerikansk filosof och psykolog. Han räknas till de stora pragmatikerna tillsammans med Peirce och Dewey. Han var bror till författaren Henry James. Tillsammans med Wilhelm Wundt räknas han till den moderna psykologins fader.

Biografi

James tillbringade sina uppväxtår på resor i Amerika och Europa i sällskap med fadern, den originelle swedenborgaren Henry James den äldre. Han utbildade sig en tid till målare, och studerade 1861-1869 naturvetenskap och blev 1869 medicine doktor vid Harvard University. 1872 blev han lärare i anatomi och fysiologi vid Harvard, och var sannolikt den förste som föreläste och demonstrerade fysiologisk psykologi i USA år 1875. 1876 inrättade James ett psykologiskt laboratorium, och var 1880-1897 professor i filosofi (1889-1897 nominellt i psykologi). 1892 kallade han Hugo Münsterberg att överta psykologin och ägnade sig sedan mestadels åt metafysiska och kunskapsteoretiska problem.[1]

Bland hans litterära verk märks Principles of Psychology (två band, 1890, sammandragen till Psychology 1892), The Will to Believe (1897, Viljan att tro), Talks to teachers (1899, Några av själslivets problem), Varieties of Religious Experiences (1902, Den religiösa erfarenheten), Pragmatism (1907), The meaning of thruth (1909), A pluralistic universe (1909), Some Problems of Philosophy (1911).[1]

James Memories and studies (1911, svensk översättning i urval 1919) och Letters (två band 1920) utgav av sonen Henry James och Collected essays and reviews av Ralph Barton Perry 1920.[1]

William James var en förespråkare för den funktionalistiska skolan i psykologi, och den pragmatiska skolan i filosofi. Han har i hög grad bidragit till religionspsykologin, bland annat var han en av försvararna av den religiösa erfarenheten. Williams religionspsykologi är präglad av pragmatism och fenomenologi. James anslutning till pragmatismen är synlig bland annat i hans uppfattning att värdet av en sanning ligger i huruvida den som tror på den har nytta av det eller ej. Han skapade teorin om att det finns två sorters människotyper: "Healthy minded" och "Sick soul".

Bibliografi (svenska översättningar)

  • Själslifvets mystik: en inblick i s. k. psykisk forskning (anonym översättning?, Skoglund, 1898)
  • Den religiösa erfarenheten i dess skilda former: föreläsningar hållna i Edinburgh 1901-1902 (The varieties of Religious Experiences) (översättning Ivar Norberg, Norstedt, 1906). Ny uppl. 1956, övers. rev. av Karl Hylander
  • Viljan att tro och andra essayer (The Will to Believe) (översättning August Carr, Geber, 1908)
  • Människans odödlighet (översättning Elin Silén, Geber, 1908)
  • Några av själslivets problem: föredrag för lärare (Talks to teachers (översättning August Carr, Norstedt, 1916)
  • Pragmatism, ett nytt namn för några gamla tankegångar (Pragmatism) (översättning Algot Ruhe, Bonnier, 1916). Ny översättning av Joachim Retzlaff, Daidalos, 2003
  • Några livsideal samt de store männen och deras omgivning: föredrag (översättning August Carr, Norstedt, 1917)
  • Människans dolda krafter och andra essayer (Ur ''Memories and studies) (översättning August Carr, Björck & Börjesson, 1919)
  • Ett pluralistiskt universum: Hibbert-föreläsningar vid Manchester-College om filosofiens nuvarande läge (A pluralistic universe) (översättning August Carr, Björck & Börjesson, 1924)
  • Psykologi (Psychology) (översättning Birgit Lange, Almqvist & Wiksell, 1925)


Noter

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 291-93 

Externa länkar