Zenobia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Zenobia (olika betydelser).
Sentida målning av Zenobia i Palmyra av Herbert Schmalz

Iulia Aurelia Zenobia (arameiska Znwbya bat Zabbai; grekiska Ζηνοδία eller Ζηνοδίαs, känd som Xenobia eller Septimia Zenobia (efter giftermålet med Septimius Odaenathus) var en drottning av Palmyra (i nuvarande Syrien) som år 269 utropade sig till drottning över Egypten och som därigenom kom att påverka en viktig del av Romerska rikets spannmålsförsörjning. Efter hårda strider besegrades hon av romarna och fördes fången till Rom, där hon visades upp i triumftåg. Hennes fortsatta öden är osäkra. Enligt vissa uppgifter avrättades hon efter triumftåget - vilket var regel - enligt andra frigavs hon och gifte sig med en romersk adelsman. [1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Zenobias fader Zabaii ben Selim eller Iulius Aurelius Zenobius, var en hövding i Syrien år 229. Faderns gentilicium Aurelius visar att hans farföräldrar fick romerskt medborgarskap under antingen den romerske kejsaren Antoninus Pius (regerade 138-161), Marcus Aurelius (regerade 161-180) eller Commodus (regerade 180-192). Zenobia föddes och växte upp i Palmyra i Syrien. Man tror att hennes mor var egyptisk eftersom Zenobia kunde det fornegyptiska språket väl och hade ett stort intresse för den fornegyptiska kulturen. Zenobia hävdade sig vara en ättling till den karthagiska drottningen Dido och den egyptiska drottningen Kleopatra VII.

Zenobia beskrivs som mörkhyad med pärlvita tänder och svarta klara ögon. Hon skall ha haft en stark och melodiös stämma. Hon var välutbildad och talade syriska, grekiska, fornegyptiska och latin. Hon intresserade sig för historia och läste Homeros, Platon och andra grekiska författare.

Byst av Zenobia avbildad på ett mynt, med hennes titel Augusta. Hon visas med ett diadem och en mantel på en halvmåne. På den andra (högra) sidan ses en stående avbildning av Ivno Regina, Juno, som håller en patera i högra handen, en spira i den vänstra, en påfågel vid hennes fötter och en strålande stjärna till vänster.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ball, Warwick (2000). Rome in the East. Routledge