Arameiska

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Arameiska

ארמית Arāmît, ܐܪܡܝܐ Ārāmāyâ
Uttal /arɑmiθ/, /arɑmit/,
/ɑrɑmɑjɑ/, /ɔrɔmɔjɔ/
Talas i Armenien, Azerbajdzjan, Indien (under Ashoka), Iran, Irak, Israel, Palestina, Georgien, Libanon, Ryssland, Syrien, Turkiet
Region Mellanöstern, Centralasien, Europa, Nordamerika, Australien
Antal talare ~445,000[1]
Status Utrotningshotat
Klassificering afroasiatiskt

 semitiskt
  centralsemitiskt
   nordvästsemitiskt

    arameiska
Språkkoder
ISO 639-1 ingen
SIL Flera olika:

AII (för Assyrisk nyarameiska),
BHN (för Bohtansk nyarameiska),
CLD (för Kaldeisk nyarameiska),
HRT (för Hértevin),
KQD (för Koy Sanjaq Surat),
QMQ (för Mlahsö),
SYC (för Klassisk syriska),
SYN (för Senaya),

SYR (för Turoyo).
Araméerna
Araméer
Arameiska
Arameiska riken

 • Aram-Maacha
 • Aram-Geschur  • Aram-Damaskus
 • Paddan-Aram  • Aram-Beth Rehob
 • Aram-Soba

Arameiska kungar

 • Reson
 • Hezjon  • Tabrimmon
 • Bar Hadad I  • Bar Hadad II
 • Bar Hadad III  • Hasael
 • Hadadeser  • Resin

Arameiska är ett semitiskt språk som mellan åren 800 f.Kr. - 600 f.Kr. spred sig i Syrien och Mesopotamien (Bethnahrin ܒܝܬܢܗܪܝܢ). Arameiska ersatte akkadiskan som officiellt språk i Assyrien. Arameiskan som talades i det assyriska riket skapades av en interaktion mellan flera etniska grupper och var inte språket som de etniska araméerna talade.[2] Senare blev arameiska även ett av de officiella språken i Persien.

Idag talas nyarameiska dialekter för det mesta av assyrier/syrianer/kaldéer.

Arameiskan är indelad i flera dialekter av vilka syriskan är den mest kända, som fortfarande används i både skrift- och talspråk i norra Mesopotamien. Andra dialekter som fortfarande brukas är Maalula-dialekten, och mandeiskan.

Efter den muslimska erövringen har arameiskan trängts tillbaka till förmån för arabiskan, men talas fortfarande i viss utsträckning i Mellanöstern och av emigranter boende i andra delar av världen, även Sverige. Även det moderna språket nysyriska (surayt/sureth/suryoyo/suryaya ܣܘܪܬ/ܣܘܪܝܝܐ) kallas "nyarameiska".

Vissa delar av Gamla Testamentet (Esra 4:8-6:18, 7:12-26 samt Dan. 2:4-7:28) är nedtecknade på västarameiska. Det var det språk Jesus talade och några arameiska citat finns bevarade i grekisk transkription i Nya Testamentet. Arameiska, i form av syriska, är det liturgiska språket i Syrisk-ortodoxa kyrkan, Österns assyriska kyrka, Kaldeisk-katolska kyrkan (se kaldeisk rit), Maronitiska kyrkan samt i de andra syriska kyrkorna.

[redigera] Språkhistoria

  • Äldre arameiska, 1623 f.Kr. - 925 f.Kr.
  • Gammalarameiska, 925 f.Kr. - 700 f.Kr.
  • Ny- nestoriansk arameiska, 700 f.Kr. - 200 f.Kr.
  • Medelarameiska, 200 f.Kr. - 200 e.Kr.
  • Senarameiska, 200 e.Kr. - 700 e.Kr.
  • Modern arameiska, 700 e.Kr. -

[redigera] Se även

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Arameiska.

[redigera] Referenser

  1. ^ Ethnologue
  2. ^ Parpola, Simo. "http://www.aina.org/articles/assyrianidentity.pdf" (på Engelska) (PDF). http://www.aina.org/articles/assyrianidentity.pdf. "Imperial Aramaic. This was not the language spoken by ethnic Arameans but a creation of the Empire, a lingua franca born from the interaction of numerous ethnic groups and therefore serving as a unifying rather than separating factor."