Zeta Bootis

Från Wikipedia
Zeta Bootis (ζ)
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 41m 08,95158s[1]
Deklination+13° 43′ 41,8967″[1]
Skenbar magnitud ()3,78[2] (4,43[3] / 4,83 [4])
Stjärntyp
SpektraltypA2 III / A2 III[5]
U–B+0,05[2]
B–V+0,05[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-5,5[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +51,95[1] mas/år
Dek.: -11,08[1] mas/år
Parallax ()18,07 ± 1,24[1]
Avstånd180 ± 10  (55 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()+0,13[7]
Detaljer
Radie3,61[8] R
Luminositet81[7] L
Temperatur9 025[8] K
Åldermiljoner år
Andra beteckningar
ζ Boo, 30 Bootis, BD+14° 2770, GC 19777, HD 129247, HD129246, HR 5478/5477, SAO 101145, ADS 9343, CCDM 14411 + 1344 [3][4][9]

Zeta Bootis (ζ Bootis, förkortad Zeta Boo, ζ Boo), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren. Den har en kombinerad skenbar magnitud av 3,78[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar inte förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på cirka 18,1 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av cirka 180 ljusår (55 parsek) från solen.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan Zeta Bootis A är en blå till vit jättestjärna av spektralklass A2 III.[5] Den har en radie som är cirka 3,6[8] gånger solens radie och avger cirka 80[7] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på cirka 9 000 K.[8]

Följeslagaren Zeta Bootis B (CCDM 14411+1344 B) är även den en jättestjärna av spektralklass A2 III,[5] som är separerad med 2,3 ± 1,7 bågsekunder och en hög excentricitet på 0,9977 vilket ger stjärnorna en minsta separation på endast 0,3 AE.[10] Med parets omloppsperiod på 45 460 dygn eller 124,46 år kommer detta att inträffa under augusti 2023.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 9 april 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N
  3. ^ [a b] "HR 5478 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämta 2011-12-18.
  4. ^ [a b] "HR 5477 -- Star in double system", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämta 2011-12-18.
  5. ^ [a b c] Edwards, T. W. (April 1976), "MK classification for visual binary components", Astronomical Journal, 81: 245–249, Bibcode:1976AJ.....81..245E, doi:10.1086/111879
  6. ^ Evans, D. S., "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30 held at the University of Toronto 20-24 June, 1966, Academic Press, London, p. 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E
  7. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/zetabootis[död länk]. Hämtad 2019-04-09.
  9. ^ "CCDM J14411+1344AB -- Double or multiple star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-12-18.
  10. ^ Muterspaugh, Matthew W.; et al. (December 2010), "The Phases Differential Astrometry Data Archive. II. Updated Binary Star Orbits and a Long Period Eclipsing Binary", The Astronomical Journal, 140 (6): 1623–1630, arXiv:1010.4043, Bibcode:2010AJ....140.1623M, doi:10.1088/0004-6256/140/6/1623

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]