1 Bootis

Från Wikipedia
1 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension13t 40m 40,46926s[1]
Deklination+19° 57′ 20,5839″[2]
Skenbar magnitud ()5,71[3] (5,78 (V) + 9,60)[4]
Stjärntyp
SpektraltypA1 V[2] + Am[4]
U–B+0,02[3]
B–V0,017 ± 0,009[5]
VariabeltypMisstänkt variabel stjärna[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-24,90 ± 3,00[7] km/s km/s
Egenrörelse (µ)RA: -46,759 ± 0,152[1] mas/år
Dek.: 23,302 ± 0,081[1] mas/år
Parallax ()10,2412 ± 0,0898[1]
Avstånd318 ± 3  (97,6 ± 0,9 pc)
Absolut magnitud ()+0,79[8]
Detaljer
Massa2,54 ± 0,09[8] M
Radie2,53[7] R
Luminositet56[8] L
Temperatur9 863[8] K
Vinkelhastighet60[9] km/s
Ålder323[8] miljoner år
Andra beteckningar
CCDM J13407+1958A, GC 18485, HR 5144, UBV 12243, GCRV 8085, IDS 13359+2028 A, uvby98 100119055, STF 1772A, GEN# +1.00119055, PPM 129992, WDS J13407+1957A, ADS 8991 A, GSC 01462-00202, ROT 1985, WEB 11770, AG+20 1439, HD 119055, SAO 82942, YZ 20 4852, BD+20 2858, HIC 66727, SKY# 25144, ZEH2003 RX J1340.6+1957 1, CSI+20 2858 1, HIP 66727, TYC 1462-202-1, Gaia DR2 1249218214732128640[2]

1 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[4] i västra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[2] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,71[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,3[8] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 318 ljusår (ca 98 parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca -25 km/s.[10]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 1 Bootis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A1 V.[9] Den har en massa som är ca 2,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 2,5[7] gånger större än solens och utsänder ca 56[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 9 900 K.[9]

Stjärnan är en misstänkt variabel[6] och har en skenbar magnitud av +5,75 som varierar utan fastställd amplitud eller periodicitet.[6]

1 Bootis A har en följeslagare, 1 Bootis A, av skenbar magnitud 9,60[4] som möjligen är en stjärna i huvudserien med en massa liknande solens och utstrålar 76 procent av solens ljusstyrka vid en effektiv temperatur på 6 370 K.[8] Konstellationen är en källa till röntgenstrålning, som troligen kommer från följeslagaren.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Variabel stjärna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 Boötis, 3 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] ”Basic data: * 1 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=1+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 25 juni 2019. 
  3. ^ [a b c] Lutz, T. E.; Lutz, J. H. (June 1977), "Spectral classification and UBV photometry of bright visual double stars", Astronomical Journal, 82: 431–434, Bibcode:1977AJ.....82..431L, doi:10.1086/112066
  4. ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=66727. Läst 25 juni 2019. 
  6. ^ [a b c] ”NSV 19918” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=58353. Läst 25 juni 2019. 
  7. ^ [a b c] https://www.universeguide.com/star/1bootis. Hämtad 2019-10-03.
  8. ^ [a b c d e f g h i] Hubrig, S.; et al. (June 2001), "Search for low-mass PMS companions around X-ray selected late B stars", Astronomy and Astrophysics, 372: 152–164, arXiv:astro-ph/0103201, Bibcode:2001A&A...372..152H, doi:10.1051/0004-6361:20010452
  9. ^ [a b c] Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  10. ^ Evans, D. S. (June 24, 1966), Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick (eds.), The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities, University of Toronto: International Astronomical Union, Bibcode:1967IAUS...30...57E

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]