14 Bootis

Från Wikipedia
14 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 14m 05,17971s[1]
Deklination+12° 57′ 33,9997″[2]
Skenbar magnitud ()5,53[3] (5,53 – 5,60) (V) [4]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V[5]
B–V+0,537 ± 0,003[6]
VariabeltypMisstänkt variabel stjärna[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-39,6 ± 0,1[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -253,97 ± 0,26[1] mas/år
Dek.: -54,47 ± 0,20[1] mas/år
Parallax ()29,7478 ± 0,10[1]
Avstånd109,6 ± 0,4  (33,6 ± 0,1 pc)
Absolut magnitud ()2,92[8]
Detaljer
Radie2,12+0,06-0,03[1] R
Luminositet5,897+0,024-0,026[1] L
Temperatur6 169+53-81[1] K
Metallicitet0,07 ± 0,10[7] dex
Vinkelhastighet5,6[9] km/s
Ålder2,60[7] miljarder år
Andra beteckningar
CCDM J14141+1258AB, HD 124570, PLX 3233, UBV M 20046, HIC 69536, PLX 3233.00, USNO-B1.0 1029-00270405, CHR 41, HIP 69536, PPM 130415, uvby98 100124570, AG+13 1380, HR 5323, ROT 2037, WDS J14141+1258AB, ASCC 957040, IRAS 14116+1311, SAO 100925, WEB 12113, BD+13 2764, LSPM J1414+1257, SBC7 513, WISEA J141405.00+125733.5, GC 19205, LTT 14163, SKY# 25985, YZ 13 5054, GCRV 8326, 2MASS J14140518+1257338, TD1 17326, Gaia DR2 1226796526941689856, GEN# +1.00124570, NLTT 36650, TYC 908-1283-1[2]

14 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en möjlig dubbelstjärna[10] i den södra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[9] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,53[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 29,7[7] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 110 ljusår (ca 34parsek) från solen. Stjärnan rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet av ca -40 km/s.[7] Den har en relativt hög egenrörelse och korsar himlavalvet med en hastighet av 0,260 bågsekunder per år.[11]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 14 Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V,[5]. Den har förstärkta linjer av barium i dess spektrum, men dessa orsakas sannolikt av regioner med fotosfärisk aktivitet snarare än att vara ett tecken på en bariumstjärna.[12] Den har en massa som är ca 1,5[7] gånger solens massa, en radie som är ca 2,1[1] gånger större än solens och utsänder ca 6[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 200 K.[7]

14 Bootis är en misstänkt variabel stjärna[4] och varierar mellan visuell magnitud +5,53 och 5,60[4] utan någon fastställd periodicitet.[4] Den är en möjlig dubbelstjärna, men följeslagaren var oupplöst år 2002[13] medan Eggleton och Tokovinin (2008) angav en vinkelseparation av 0,2 bågsekunder.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Variabel stjärna

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 Boötis, 15 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] ”Basic data: * 14 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=14+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 26 juni 2019. 
  3. ^ [a b] Takeda, Yoichi; et al. (February 2005), "High-Dispersion Spectra Collection of Nearby F--K Stars at Okayama Astrophysical Observatory: A Basis for Spectroscopic Abundance Standards", Publications of the Astronomical Society of Japan, 57 (1): 13–25, Bibcode:2005PASJ...57...13T, doi:10.1093/pasj/57.1.13.
  4. ^ [a b c d e] ”NSV 6597” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=45221. Läst 26 juni 2019. 
  5. ^ [a b] Abt, Helmut A. (2009), "MK Classifications of Spectroscopic Binaries", The Astrophysical Journal Supplement, 180 (1): 117–18, Bibcode:2009ApJS..180..117A, doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=69536. Läst 26 juni 2019. 
  7. ^ [a b c d e f g] Casagrande, L.; et al. (June 2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy and Astrophysics, 530: A138, arXiv:1103.4651, Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  8. ^ Takeda, Yoichi (April 2007), "Fundamental Parameters and Elemental Abundances of 160 F-G-K Stars Based on OAO Spectrum Database", Publications of the Astronomical Society of Japan, 59 (2): 335–356, Bibcode:2007PASJ...59..335T, doi:10.1093/pasj/59.2.335.
  9. ^ [a b] Pizzolato, N.; Maggio, A.; Sciortino, S. (September 2000), "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases", Astronomy and Astrophysics, 361: 614–628, Bibcode:2000A&A...361..614P
  10. ^ "14 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 2018-01-26.
  11. ^ Lépine, Sébastien; Shara, Michael M. (March 2005), "A Catalog of Northern Stars with Annual Proper Motions Larger than 0.15" (LSPM-NORTH Catalog)", The Astronomical Journal, 129 (3): 1483–1522, arXiv:astro-ph/0412070, Bibcode:2005AJ....129.1483L, doi:10.1086/427854.
  12. ^ Pakhomov, Yu. V. (May 2018), "Spectroscopic analysis of barium dwarfs", in Bisikalo, D. V.; Wiebe, D. S. (eds.), Proceedings of the 2018 acad. A.A. Boyarchuk Memorial Conference, INASAN Science Proceedings, Moscow: Yanus-K, pp. 23–28, Bibcode:2018abmc.conf...23P, doi:10.26087/INASAN.2018.1.1.004.
  13. ^ Roberts, Lewis C., Jr. (May 2011), "Astrometric and photometric measurements of binary stars with adaptive optics: observations from 2002", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 413 (2): 1200–1205, arXiv:1012.3383, Bibcode:2011MNRAS.413.1200R, doi:10.1111/j.1365-2966.2011.18205.x.
  14. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]