Hoppa till innehållet

Maria Sandel: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Hina~svwiki (Diskussion | Bidrag)
31 redigeringar
Ingen redigeringssammanfattning
Tillagt ill. + utökat och normaliserat litt.
Rad 1: Rad 1:
{{Författare
⚫
'''Maria Gustafva Albertina Teresia Sandel''', född [[30 april]] [[1870]] i [[Stockholm]], död på samma ort [[3 april]] [[1927]], var en svensk [[författare]].
⚫
| namn = Maria Sandel
| bild = Maria.sandel.jpg
| bildstorlek = 250px
| bildtext =
| pseudonym =
| född_datum = [[30 april]] [[1870]]
| född_plats = [[Stockholm]]
| död_datum = {{Död datum och ålder|1927|4|3|1870|4|30}}
| död_plats = [[Stockholm]]
| yrke = [[Författare]], [[journalist]], [[sömmerska]]
| nationalitet = [[svenskar|Svensk]]
| period =
| genre = [[proletärförfattare]]
| ämne =
| rörelse =
| noterbara_verk =
| priser =
| make_maka =
| barn =
| släktingar =
| influenser =
| influerade =
| signatur =
| webbplats =
| fotnoter =
}}

⚫
'''Maria''' Gustafva Albertina Teresia '''Sandel''', född [[30 april]] [[1870]] i [[Stockholm]], död på samma ort [[3 april]] [[1927]], var en svensk [[författare]].


Sandel var dotter till drängen Carl Gustaf Sandel och Maria Charlotta Killander och fick en fattig uppväxt, vilket på den tiden innebar att tidigt bege sig ut i arbetslivet. Hon emigrerade en kort tid till [[USA]] 1887, där hon vid sidan av en hembiträdestjänst skrev för en tidning, Nordstjernan. När hon återvänt till Sverige fortsatte hon sitt dubbelarbete, dels inom textilindustrin, dels som skribent för [[Social-Demokraten]]. Hennes första egentliga roman, ''Familjen Vinge'', publicerades [[1913]], och därefter hann hon ge ut fyra romaner.
Sandel var dotter till drängen Carl Gustaf Sandel och Maria Charlotta Killander och fick en fattig uppväxt, vilket på den tiden innebar att tidigt bege sig ut i arbetslivet. Hon emigrerade en kort tid till [[USA]] 1887, där hon vid sidan av en hembiträdestjänst skrev för en tidning, Nordstjernan. När hon återvänt till Sverige fortsatte hon sitt dubbelarbete, dels inom textilindustrin, dels som skribent för [[Social-Demokraten]]. Hennes första egentliga roman, ''Familjen Vinge'', publicerades [[1913]], och därefter hann hon ge ut fyra romaner.
Rad 7: Rad 35:
Sandel var döv och levde tämligen ensam och under hela livet fattig och ogift. Efter hennes död blev en gata på [[Kungsholmen]] döpt till hennes minne, Maria Sandels gränd.
Sandel var döv och levde tämligen ensam och under hela livet fattig och ogift. Efter hennes död blev en gata på [[Kungsholmen]] döpt till hennes minne, Maria Sandels gränd.


⚫
== Bibliografi ==


[[File:Sandel-svaltgransen.jpg|miniatyr|left|Debutbokens omslag från 1908]]
⚫
Av Maria Sandel:
⚫
== Bibliografi ==
*''Vid svältgränsen och andra berättelser'', novellsamling (1908)
*{{bokref |titel=Droppar i folkhavet. |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:litteraturbanken-209 |år=1924 |utgivare=Tiden |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1481465 }} - Nya uppl. 1978 och 2009.
*''Familjen Vinge'', roman (1910 följetong i Social-Demokraten; 1913 tryckt på Bonniers i något redigerad och ’mildrad’ form)
*{{bokref |titel=Familjen Vinge: en bok om verkstadsgossar och fabriksflickor |serie=Social-demokratens originalföljetong |år=1909 |utgivare=Fackföreningarnas tryckeriaktiebolag |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=11729834 }}
*''Virveln'', roman (1913)
*{{bokref |titel=Hexdansen |år=1919 |utgivare=Tiden |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1325557 }}
*''Hexdansen'', novellsamling (titelnovellen dock romanlång) (1919)
*{{bokref |titel=Mannen som reste sig. |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:litteraturbanken-210 |år=1927 |utgivare=Tiden |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1342933 }}
*''Droppar i folkhavet'', roman (1924)
*{{bokref |titel=Vid svältgränsen och andra berättelser: skildringar ur stockholmslifvet |år=1908 |utgivare=Geber |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1333495 }}
*''Mannen som reste sig'', roman (postumt, 1927)
*{{bokref |titel=Virveln |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:litteraturbanken-211 |år=1913 |utgivare=Tiden |utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=1461421 }} - Nya uppl. 1959 och 1975.


==Vidare läsning==
Om Maria Sandel:
* Agrell, Beata. ”Gömma det lästa i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa”. Ord&Bild 2003:4. Ss. 66–77. [http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=44645]
* Agrell, Beata (2003). [http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=44645 ”Gömma det lästa i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa”]. Ord&Bild 2003:4. Ss. 66–77.
* Agrell, Beata. ”In Search of Legitimacy. Class, Gender and Moral Discipline in Early Swedish Working-Class literature c. 1910”. Faszination des Illegitimen. Alterität in Konstruktionen von Genealogie, Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit 1800. Hrsg. Constance Gestrich & Thomas Mohnike. Reihe Identitäten und Alteritäten, Band 25. Würzburg: Ergon Verlag, 2007. Ss.103–117. [http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=65128]
{{tidskriftsref |författare=Agrell, Beata |rubrik=In search of legitimacy: class, gender and moral discipline in early Swedish working-class literature |år=2007 |tidskrift=Faszination des Illegitimen : Alterität in Konstruktionen von Genealogie, Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit 1800 / |utgivare=2007. |sid=103-117 |libris=10899242 |url=http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=65128}}
* Agrell, Beata. ”Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910”. Gränser i nordisk litteratur. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008, I. Ss. 81-90. [http://hdl.handle.net/2077/22124]
* Agrell, Beata (2008). [http://hdl.handle.net/2077/22124 ”Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910”]. Gränser i nordisk litteratur. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008, I. Ss. 81-90.
* Borgström, Eva, Elisabeth Lundgren, Ulla Wenzel. ”Med en arbetarkvinnas ögon. Maria Sandel, Bland Malströmmens hvirflar”. Inte bara kampsång. Fjorton analyser av arbetarlitteratur. Red. Birgitta Ahlmo Nilsson. Lund: Liber läromedel, 1979. Ss. 48–56.
*{{tidskriftsref |författare=Borgström, Eva |rubrik=Med en arbetarkvinnas ögon : Maria Sandel, Bland Malmströmmens hvirflar |år=1979 |tidskrift=Inte bara kampsång : fjorton analyser av arbetarlitteratur |utgivare=Lund, 1979 |sid=48-56 |libris=9231292 }}
*{{tidskriftsref |författare=Arrbäck Falk, Gunnel |rubrik=Maria Sandel, arbeterska och arbetarskildrare |år=1970 |tidskrift=Litteratur och samhälle |volym=6, 1970, nr 78, |sid=3668-3706 |id=0345-6889 |issn=0345-6889 |libris=9262271 }}
* Forselius, Tilda Maria. ”Moralismens heta blod : om Maria Sandel”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria, 3. Red. Margaretha Fahlgren. Höganäs: Wiken, 1996. Ss. 145-148.
*{{tidskriftsref |författare=Borgström, Eva |rubrik=Med en arbetarkvinnas ögon : Maria Sandel, Bland Malmströmmens hvirflar |år=1979 |tidskrift=Inte bara kampsång : fjorton analyser av arbetarlitteratur |utgivare=Lund, 1979 |sid=48-56 |libris=9231292 }}
* Forselius, Tilda Maria. ”Själsadeln och de ystra sinnenas rop”. Kvinnors liv och kärleksvillkor i Maria Sandels texter. Vardagsspråk och drömmars språk. Svenska proletärförfattarinnor från Maria Sandel till Mary Andersson. Red. E. Adolfsson. Enskede: Hammarström & Åberg, 1981. Ss. 17-51.
*{{bokref |efternamn=Eriksson |förnamn=Asta |titel=Två romaner, två ståndpunkter av Maria Sandel |år=1993 |utgivare=Univ., Inst. för litteraturvetenskap |utgivningsort=Göteborg |språk=swe |libris=9219210 }}
* Forselius, Tilda Maria. “Upptäcktsresan i vardagens landskap. Om Maria Sandel,” in: I. Holmquist & E. Witt-Brattström (eds.), Kvinnornas litteraturhistoria. Del 2/ 1900-talet, Stockholm: Författarförlaget, 1983, pp. 89–105.
*{{tidskriftsref |författare=Forselius, Tilda Maria |rubrik=Moralismens heta blod: om Maria Sandel |år=1996 |tidskrift=Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 3 / redaktion: Margaretha Fahlgren ... |utgivare=Höganäs : Wiken, Cop. 1996 |sid=145-148 |libris=2268255 }}
*{{tidskriftsref |författare=Forselius, Tilda Maria |rubrik=Själsadeln och de ystra sinnenas rop: om Maria Sandels liv och dikt |år=1981 |tidskrift=Vardagsslit och drömmars språk / Eva Adolfsson ... |utgivare=Enskede : Hammarström & Åberg, 1981 |sid=17-51 |libris=3121998 }}
*{{tidskriftsref |författare=Forselius, Tilda Maria |rubrik=Själsadeln och ystra sinnenas rop: kvinnors liv och kärleksvillkor i Maria Sandels texter |år=1981 |tidskrift=Vardagsslit och drömmars språk |utgivare=Enskede, 1981 |sid=17-51 |libris=9232312 }}
*{{tidskriftsref |författare=Godin, Stig-Lennart |rubrik=Bildningstemats politiska och sociala innebörder. En disciplinerad fabriksarbetarklass i ett socialdemokratiskt perspektiv : Maria Sandel |år=1994 |tidskrift=Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur |volym=3), |utgivare=Lund : Lund Univ. Press, 1994 |sid=123-139 |libris=2195587 }}
*{{tidskriftsref |författare=Nordström, Ingrid |rubrik=Maria Sandel: Droppar i folkhavet |år=2005 |tidskrift=Det kommer att gå bra för er : kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920 |utgivare=2005 |sid=127-151 : ill. |libris=10088344 }}
*{{bokref |efternamn=Sonnerfeldt |förnamn=Britt |titel=Kvinnors vardagsliv: Maria Sandels författarskap |serie=Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1987:85 |år=1987 |utgivningsort=Borås |språk=swe |libris=670429 }}
*{{tidskriftsref |författare=Wendel, Göran |rubrik=En indignerad sömmerska: Maria Sandel |år=1995 |tidskrift=Från trettiotal till trettiotal |utgivare=Stockholm, 1995 |sid=177-188 |libris=9226682 }}


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==

Versionen från 27 augusti 2011 kl. 20.35

Maria Sandel
Född30 april 1870
Stockholm
Död3 april 1927 (56 år)
Stockholm
YrkeFörfattare, journalist, sömmerska
NationalitetSvensk
Språksvenska
Genrerproletärförfattare

Maria Gustafva Albertina Teresia Sandel, född 30 april 1870 i Stockholm, död på samma ort 3 april 1927, var en svensk författare.

Sandel var dotter till drängen Carl Gustaf Sandel och Maria Charlotta Killander och fick en fattig uppväxt, vilket på den tiden innebar att tidigt bege sig ut i arbetslivet. Hon emigrerade en kort tid till USA 1887, där hon vid sidan av en hembiträdestjänst skrev för en tidning, Nordstjernan. När hon återvänt till Sverige fortsatte hon sitt dubbelarbete, dels inom textilindustrin, dels som skribent för Social-Demokraten. Hennes första egentliga roman, Familjen Vinge, publicerades 1913, och därefter hann hon ge ut fyra romaner.

Som författare har Sandel framför allt blivit ihågkommen som en av de första proletärförfattarna, och var den som gav tidningen Morgonbris sitt namn. Hennes romaner handlar om kvinnor från arbetarklassen, om klassrelaterade ämnen som strejker och solidaritet, och bifigurerna är ofta människor i samhällets utanförskikt. Hon berörde även känsliga ämnen som abort och homosexualitet i sina böcker.

Sandel var döv och levde tämligen ensam och under hela livet fattig och ogift. Efter hennes död blev en gata på Kungsholmen döpt till hennes minne, Maria Sandels gränd.


Debutbokens omslag från 1908

Bibliografi

Vidare läsning

Agrell, Beata (2007). ”In search of legitimacy: class, gender and moral discipline in early Swedish working-class literature”. Faszination des Illegitimen : Alterität in Konstruktionen von Genealogie, Herkunft und Ursprünglichkeit in den skandinavischen Literaturen seit 1800 / (2007.): sid. 103-117. http://gup.ub.gu.se/gup/record/index.xsql?pubid=65128.  Libris 10899242

  • Agrell, Beata (2008). ”Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910”. Gränser i nordisk litteratur. IASS XXVI 2006. Red. Heidi Grönstrand & Ulrika Gustafsson. Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008, I. Ss. 81-90.
  • Borgström, Eva (1979). ”Med en arbetarkvinnas ögon : Maria Sandel, Bland Malmströmmens hvirflar”. Inte bara kampsång : fjorton analyser av arbetarlitteratur (Lund, 1979): sid. 48-56.  Libris 9231292
  • Arrbäck Falk, Gunnel (1970). ”Maria Sandel, arbeterska och arbetarskildrare”. Litteratur och samhälle 6, 1970, nr 78,: sid. 3668-3706. 0345-6889. ISSN 0345-6889.  Libris 9262271
  • Borgström, Eva (1979). ”Med en arbetarkvinnas ögon : Maria Sandel, Bland Malmströmmens hvirflar”. Inte bara kampsång : fjorton analyser av arbetarlitteratur (Lund, 1979): sid. 48-56.  Libris 9231292
  • Eriksson, Asta (1993). Två romaner, två ståndpunkter av Maria Sandel. Göteborg: Univ., Inst. för litteraturvetenskap. Libris 9219210 
  • Forselius, Tilda Maria (1996). ”Moralismens heta blod: om Maria Sandel”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 3 / redaktion: Margaretha Fahlgren ... (Höganäs : Wiken, Cop. 1996): sid. 145-148.  Libris 2268255
  • Forselius, Tilda Maria (1981). ”Själsadeln och de ystra sinnenas rop: om Maria Sandels liv och dikt”. Vardagsslit och drömmars språk / Eva Adolfsson ... (Enskede : Hammarström & Åberg, 1981): sid. 17-51.  Libris 3121998
  • Forselius, Tilda Maria (1981). ”Själsadeln och ystra sinnenas rop: kvinnors liv och kärleksvillkor i Maria Sandels texter”. Vardagsslit och drömmars språk (Enskede, 1981): sid. 17-51.  Libris 9232312
  • Godin, Stig-Lennart (1994). ”Bildningstemats politiska och sociala innebörder. En disciplinerad fabriksarbetarklass i ett socialdemokratiskt perspektiv : Maria Sandel”. Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur (Lund : Lund Univ. Press, 1994) 3),: sid. 123-139.  Libris 2195587
  • Nordström, Ingrid (2005). ”Maria Sandel: Droppar i folkhavet”. Det kommer att gå bra för er : kvinnor i Stockholmsromaner omkring 1920 (2005): sid. 127-151 : ill..  Libris 10088344
  • Sonnerfeldt, Britt (1987). Kvinnors vardagsliv: Maria Sandels författarskap. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1987:85. Borås. Libris 670429 
  • Wendel, Göran (1995). ”En indignerad sömmerska: Maria Sandel”. Från trettiotal till trettiotal (Stockholm, 1995): sid. 177-188.  Libris 9226682

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Maria_Sandel&oldid=14805812”