Abort

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Abort (olika betydelser).
Abort
latin: abortus
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 O04
ICD-9 779.6
DiseasesDB 4153
MedlinePlus 002912
eMedicine article/252560 
MeSH engelsk
10 veckor gammalt aborterat mänskligt foster

Abort, avbrytande av graviditet, betecknar inom medicinsk terminologi varje avbruten graviditet, och uppdelas i spontan abort (missfall) och provocerad abort alternativt inducerad abort. I mer vardagligt tal har abort kommit att beteckna endast provocerad abort, som är ett avbrytande av graviditeten på medicinsk eller kirurgisk väg. Man skiljer mellan terapeutisk abort, som utförs med hänsyn till moderns hälsa, och selektiv abort, där ett foster aborteras men där inget hot mot moderns medicinska hälsa finns.

Ibland avslutas graviditeten med att embryot dör och graviditeten avslutas utan att livmodern stöter ut det, vilket kallas missed abortion. Om det är en flerbördsgraviditet är detta inte ovanligt och när det fullgångna barnet föds kan det foster som avvecklats födas fram tillsammans med moderkakan som ett så kallat papyrusfoster. Så länge en missed abortion kvarstår kan kvinnan inte bli gravid på nytt, varav behandling med nedan beskrivna metoder måste genomföras.

Spontan abort hos djur kallas kastning.[1] Hos hästar, som har svårt att fullfölja flerbördsdräktigheter, förebyggs att ston kastar flera foster genom att veterinär med hjälp av ultraljud utför selektiv abort på blastocyststadiet och tar bort alla befruktade ägg utom ett, som får gå till fortsatt utveckling.

Inducerad abort[redigera | redigera wikitext]

Vilken abortmetod som används beror på vad som är bäst för kvinnan, och den väljs alltid i samråd med kvinnan så långt som det är möjligt.

Bästa sättet att undvika riskerna med oönskade graviditeter och aborter är att använda preventivmedel eller sexuell avhållsamhet. Om en preventivmetod har misslyckats är det möjligt att inom 72 timmar med ett akut-p-piller förhindra att en graviditet uppstår genom att förskjuta ägglossningen. Har ägglossningen redan ägt rum fungerar inte akut-p-pillret. Den här typen av läkemedel har ibland felaktigt benämnts som abortpiller, men det stämmer inte. Akut p-piller kan inte avbryta en påbörjad graviditet utan bara förhindra graviditet.

Om en graviditet uppstått och kvinnan önskar avbryta den är det bättre ju tidigare i graviditeten avbrytandet utförs. Laglig abort är mycket säkert och riskfritt oavsett när i graviditeten man gör den, men går snabbare och enklare ju tidigare i graviditeten det är. Graviditetslängden kontrolleras först med ultraljudsundersökning.

Innan en abort genomförs tas alltid klamydiaprov, ibland tas också andra prover. Detta är för att förhindra att en eventuell klamydiainfektion får fäste i livmodern efter aborten och orsakar livmoder- eller äggledarinflammation (endometrit eller salpingit). Legala aborter är idag mycket säkra och de flesta komplikationer beror på en obehandlad sexuellt överförbar infektion.

Metoder som används är medicinsk eller kirurgisk abort. Vid tidig graviditet, upp till graviditetsvecka 8+6, är medicinsk abort vanligast. Detta anses vara den säkraste formen av abort eftersom kroppen lättare stöter ut fostret ju tidigare i graviditeten det är och det dessutom inte är en invasiv behandling.

Fram till vecka 13+6 är det även möjligt för kvinnan att genomföra en kirurgisk abort. Detta sker antingen under narkos eller med lokalbedövning. Detta är en invasiv behandling varför det finns en något ökad risk för infektion och skada på livmoderhalsen. Detta är dock mycket ovanligt vid en legal abort.

Motiven till sena aborter är till exempel att grava missbildningar hos fostret inte är förenligt med liv efter att navelsträngen slutat pulsera och klippts av. Ett exempel på sådant tillstånd är anencephali och motivet är att det är svårt för kvinnan att fullfölja en hel graviditet och tvingas föda ett fullgånget barn som ofelbart avlider när navelsträngen slutar pulsera. En del kvinnor känner heller inte av att de är gravida förrän sent, så kallad förträngd graviditet.

En kombination av sen upptäckt av graviditeten och kvinnans ålder är inte heller ovanlig: Den mycket unga kvinnan förstår inte att hon är gravid medan kvinnor i slutet av den fertila delen av livet tror att klimakteriet inträtt. Ibland är behov av sen abort en följd av så kallad fosterdiagnostik, då par som redan har svårt sjuka barn med ärftliga tillstånd, väljer att avbryta en pågående graviditet om de får besked om att det väntade (och önskade) fostret ärvt den genetiska kombinationen som krävs för en sjukdomsutveckling. Dessa mycket komplicerade situationer kan numera undvikas genom att preimplantatorisk diagnostik utvecklats och används. Bland de i "provrör" befruktade äggen kan då en blastocyst utan den olyckliga genetiska kombinationen väljas för implantation och fortsatt graviditet.

Vid sen abort skrivs kvinnan eller paret vanligen in på sjukhus.

Medicinsk metod[redigera | redigera wikitext]

Vid medicinsk abort tar kvinnan hormontabletter (antiprogesteron) som förhindrar att graviditeten fortsätter då det graviditetsbevarande hormonet blockeras. Livmoderhalsen mjukas även upp. Två till tre dagar senare behandlas kvinnan med ett läkemedel som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet. Det kan göra ont när livmodern drar ihop sig, därför får kvinnan smärtlindring samtidigt som de första tabletterna. Efter tablettintaget uppstår blödning, andra vanligt förekommande biverkningar är smärta, illamående och andra problem med magtarmkanalen.[2] I regel kommer kvinnan till en gynekologisk mottagning för att få den första tabletten och får sedan ta med resterande tabletter hem och gör aborten hemma med endast telefonkontakt med sjuksköterska eller barnmorska.

Medicinsk abort kan göras till och med graviditetsvecka 8+6.

Kirurgiska metoder[redigera | redigera wikitext]

Kirurgisk abort görs fram till och med graviditetsvecka 13+6 (men är vanligast innan graviditetsvecka 12) och går ut på att man tömmer livmodern genom vakuumextirpation. Behandlingen inleds med att inta läkemedel som mjukar upp livmoderhalsen ett par dagar innan aborten. Man använder lokalbedövning eller narkos för att via slidan föra in ett instrument som man använder för att tömma livmodern. Operationen tar bara några minuter och utförs av en gynekolog. Hela proceduren tar oftast en dag då kvinnan får stanna för observation efter aborten.

Sent avbrytande[redigera | redigera wikitext]

Efter vecka 11+6 genomförs en vakuumaspirering efter dilatering av livmoderhalsen. Efter vecka 13+5 används så kallad tvåstegs-metod, eftersom det finns risk för skador på livmoderhalsen eller livmodern vid en kirurgisk abort. Behandlingen inleds med att ta antigraviditetshormon (progesteronhämmare) två till tre dagar och livmodermunnen behandlas med uppmjukande hormon. På abortdagen får man fasta eftersom det kan behövas en skrapning efteråt. Man får under dagen tabletter som drar ihop livmodern och stöter ut livmoderinnehållet och även smärtlindring. Det gör ont när livmodern drar ihop sig och kvinnan kan må illa. Ju senare i graviditeten det är desto mer liknar det en förlossning. Ibland lossar inte moderkakan efteråt, i vilket fall man gör en skrapning så att livmodern blir helt tömd. Efter att aborten bedömts som komplett får man äta och dricka och när blödningen avtagit får man åka hem. Det tar oftast en dag men kan ibland ta två dagar.

Efter aborten[redigera | redigera wikitext]

Efter aborten kan kvinnan blöda som en mensblödning upp till 4 veckor. Mensen kommer i regel inom 2-4 veckor. Under den tiden blödningen pågår skall kvinnan undvika samlag, simning och tamponganvändning på grund av infektionsrisken. I och med att det finns ett sår i livmoderväggen där moderkakan suttit är kvinnan mer känslig för infektioner än vanligt. Efter ca 2 veckor kommer kvinnan på återbesök för att undersöka att aborten är komplett och att inga komplikationer uppstått.

Historik[redigera | redigera wikitext]

I den medicinska etiken har frågan om läkare eller annan sjukvårdsutbildad personal skall utföra aborter varit föremål för diskussion under mycket lång tid. Hippokrates, en grekisk läkare omkring år 400 f.Kr., förbjöds läkare att "förskriva fosterfördrivande medel", och uppfattningen att abort inte är förenligt med god moral är den klassiska grekiska synen. Parallellt har det alltid bland kvinnor funnits mer eller mindre väl dokumenterade kunskaper om fosterfördrivande, abortframkallande, medel, då kvinnor upplevt att det funnits ett behov av dessa.[3]

1930-talet var ett viktigt decennium för aborträtten i Sverige. Abort uppmärksammades i högre utsträckning, abortinstrument började säljas fritt i vissa affärer och antalet rättsliga fall som rörde aborter togs upp allt oftare i domstol. Det var inte förrän år 1930 som aborter på allvar blev en politisk fråga i den offentliga debatten. Detta berodde delvis på att kvinnliga läkare krävde att abort skulle tillåtas.

En viktig person för aborträttens framväxt var Ivar Olofsson. Olofsson drev en illegal abortklinik i Stockholm där han utförde abort på hundratals kvinnor. År 1934 drabbades en av Ivar Olofssons patienter av lunginflammation och lades in på sjukhus. Då uppdagades det att hon gjort en illegal abort hos Olofsson. Ivar Olofsson åtalades och dömdes därefter till mer än tre års fängelse, och över 150 kvinnor dömdes till en månads villkorlig dom.[4]

Abortören Ivar Olofssons engagemang för aborträtten, tillsammans med den feministiska rörelsens framväxt sedan den kvinnliga rösträtten infördes, ledde till att debatten om att legalisera abort tog fart runt om i landet. Det dröjde dock ända till 1975 för lagen om fri abort (SFS 1974:595) att införas i Sverige. Ett par år senare fastslogs jämställdhetslagen, vilken innebar att kvinnor och män behandlas under samma villkor i svenskt samhällsliv.[5]

Aborter i världen[redigera | redigera wikitext]

Abortlagar i världen, klicka på kartan för beskrivning

Globalt sett är abortfrågan kontroversiell. Sverige har numera en liberal lagstiftning.

I USA har kvinnor rätt till abort på ett sätt som ur flera aspekter är betydligt friare än situationen i Sverige – dels kan aborter göras betydligt senare och ofta utan samma intensiva kontakt med sjukvården som i Sverige. Samtidigt finns det stora grupper som motsätter sig abort. En av de större grupperna i USA som är mot abort är National Right to Life. Organisationen grundades 1968 och en av grundarna var Dr. Mildred F. Jefferson som även var ordförande i styrelsen 1975-1978. Organisationens mål är att fri abort inte längre ska vara lagligt. Ett av deras främsta argument är att fostret är en individuell person från stunden då befruktningen äger rum och att modern då inte borde ha rätten att avsluta barnets liv (http://www.nrlc.org/about/history/). I Kina används provocerade aborter som ett medel mot överbefolkning. Det finns rapporter om att mycket sena aborter på nästan fullgångna graviditeter har utförts genom injektion av fosterfördrivande medel i livmodern. I det forna Sovjetunionen och dess satellitstater var både preventivmedel och aborter legala. På grund av bristen på preventivmedel användes aborter ofta istället för preventivmedel; många kvinnor har därför genomgått 8-15 aborter före 30 års ålder.

  • 1920 - Lenin legaliserar abort i Sovjetunionen.
  • 1935 - Island tillåter abort.
  • 1936 - Stalin ändrar abortlagen i Sovjetunionen för att öka befolkningstillväxten.
  • 1938 - Sverige tillåter en begränsad abort.
  • 1966 - Rumänien inför abortförbud med motiveringen att öka landets befolkning. Endast efter ett antal födslar ska preventivmedel eller abort erbjudas. Det beräknas att hundratusentals oönskade barn föddes innan lagen upphävdes 1990. Även Albanien inför ett liknande förbud.
  • 1967 - "Abortion Act" godkänns i Storbritannien (utom Nordirland). De amerikanska delstaterna Kalifornien och Colorado tillåter abort.
  • 1971 - Abort ("Medical Termination of Pregnancy Act") legaliseras i Indien.
  • 1973 - USA:s högsta domstol beslutar i målet Roe mot Wade att delstatsförbud mot abort under första och andra trimestern bryter mot konstitutionen. Abort under tredje trimestern godkänns om kvinnans läkare anser att en graviditet är skadlig för hennes hälsa. Hela USA får därmed världens troligen mest liberala abortlagstiftning.
  • 1974 - Sverige tillåter abort fram till slutet på den 18:e veckan.
  • 1988 - Frankrike legaliserar hormonpillret Mifepriston för att kvinnor själva lätt ska kunna avsluta en tidig graviditet i hemmet i stället för senare på sjukhus.
  • 1993 - Polen förbjuder abort utom vid våldtäkt, incest, svåra missbildningar eller om graviditeten är livshotande för kvinnan.
  • 2003 - USA förbjuder s.k. "partial birth abortion" genom Partial birth abortion Ban Act
  • 2010 - Spanien tillåter abort fram till slutet på den 12:e veckan.

Det görs uppskattningsvis 50 miljoner aborter i världen varje år. Av dessa är närmare 30 miljoner legala och nästan 20 miljoner är illegala abortingrepp.[6] Uppskattningsvis dör 68 000 kvinnor varje år i samband med en illegal abort, vilket motsvarar ungefär 0,3 procent av de kvinnor som genomgår en illegal abort.[7]

Aborter i Kina[redigera | redigera wikitext]

Kina är världens folkrikaste land med 1.4 miljarder invånare.[8] Fram till 2013 styrdes Kina strängt med ettbarnspolitik vilket har lett till ett stort glapp mellan flickor och pojkar. År 2009 låg obalansen mellan könen på 832 flickor per 1000 pojkar.[9] På grund av Kinas försök till att minska befolkningstillväxten med ettbarnspolitiken har abortdiskrimination uppstått då det anses vara en ekonomisk hjälp att föda en pojke som senare kan hjälpa till att försörja familjen.[10] Varje år föds 20 miljoner barn i Kina men det görs också 13 miljoner aborter.[11]

Irland[redigera | redigera wikitext]

Irlands abortlagar menar att abort absolut inte ska göras såvida inte kvinnan riskerar livshotande skador. Om kvinnan ändå vill avbryta graviditeten med abort måste hon resa till ett annat land för att kunna få säker och laglig hjälp till att genomföra aborten. Vill man göra abort kan man uppsöka "IFPA" Irish Family Planning Association som ger ut den information som behövs om man ska genomföra abort. "IFPA" måste ge ut denna information öga mot öga genom personlig rådgivning, eftersom det inte är lagligt att göra det över telefon.[12]

Abortlagar

  • Abort är tillåtet endast när kvinnan eller fostrets liv är fara. Detta inkluderar självmord.
  • Tillgång till abort i sådana fall styrs av protection of life during pregnacy act 2013.
  • Abort är inte tillåtet i fall så som våldtäkt, incest eller fetala anomalier.
  • Abort är kriminaliserat i norra Irland.[12]

Abort i Afrika[redigera | redigera wikitext]

I Afrika finns det 55 länder.[13] I 14 av dessa länder är abort utan några undantag olagligt, i tre länder är det helt lagligt och i resten är det lagligt endast under vissa omständigheter. Dessa omständigheter kan till exempel vara om kvinnans liv är i fara eller för att skydda kvinnans fysiska och psykiska hälsa.[14]

6,4 miljoner aborter utfördes i Afrika år 2008 vilket motsvarade tretton procent av alla graviditeter. Av dessa utfördes uppskattningsvis endast 3 % under säkra förhållanden[14], det vill säga av medicinskt utbildad personal med steriliserade medicinska instrument.[15]

Bristen på preventivmedel är en av de främsta orsakerna till oplanerade graviditeter och aborter. I Afrika är det endast 24 % som använder preventivmedel.[16]

Abort är globalt sett inte en mänsklig möjlighet. I 26 % av världens länder är abort totalt förbjudet. I all statistik förekommer det bortfall men man kan statistiskt sett inte se att antalet aborter sjunker i ett land trots att det är förbjudet enligt lag. Ett exempel är Kenya där abort är förbjudet, men trots det genomförs cirka 300 000 aborter varje år. En lag där abort tillåts har föreslagits men motarbetas starkt, bland annat av religiösa lobbygrupper.[16]

Abort i Uganda[redigera | redigera wikitext]

Lagen om abort[redigera | redigera wikitext]

I Ugandisk lag står det att "ingen människa har rätt att avsluta livet på ett ofött barn förutom om det kan tillåtas av lagen".[17] På grund av att lagen är svårtolkad är få läkare villiga att utföra aborter på grund av rädsla för rättsliga påföljder.[18]

Enligt nationella riktlinjer från 2006 är abort endast tillåtet i fall där våldtäkt och/eller incest förekommit, om det är fara för kvinnans liv, om kvinnan är smittad av HIV eller om det finns risk för fosteranomali.[18]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Aborter är vanligt förekommande i Uganda trots landets stränga och otydliga lag. Uppskattningsvis utförs cirka 300 000 aborter i landet varje år.[19] Av 1000 graviditeter hos kvinnor mellan 15-49 år slutar en femtedel i abort. Hälften av alla graviditeter i landet uppskattas vara oplanerade.[19]

Komplikationer[redigera | redigera wikitext]

Komplikationer i samband med abort är vanligt förekommande i Uganda. Av de cirka 300.000 aborter som utförs årligen uppstår komplikationer där kvinnan söker vård i 85 000 fall.[19] Nästan lika många upplever komplikationer men söker inte vård.[20] Ofta beror detta på rädsla för kränkande och dömande behandling av vårdpersonal.[18]

Komplikationerna som uppstår är nästan alltid en följd av en osäkert utförd abort. Det kan innebära att den utförs av personer utan medicinsk utbildning, att instrumenten som används inte är steriliserade och i extrema fall att den utförs hemma, av kvinnan själv, med metoder som till exempel innebär att hon äter krossat glas eller intar en stor mängd klorokin (malariamedicin).[16]

Riskerna för komplikationer är större för fattiga än rika. Det uppskattas att cirka 68-75 % av fattiga kvinnor som använde de minst säkra abortmetoderna drabbades komplikationer. Av rika kvinnor i städer som gick till en läkare för att utföra en abort var det endast 17 % som drabbades komplikationer.[18] Många unga flickor och kvinnor dör efter en osäker abort.[21]

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Detta beror på att få kvinnor har tillgång till preventivmedel och information om sexuell och reproduktiv hälsa. Många unga kvinnor vill ha mer information om sex, inte från vänner och familjer utan från lärare, sjukvården och medier.[21] Anledningarna till att man vill göra abort kan vara många. Det kan vara för att man inte känner sig redo. Att man tycker att man är för ung eller att det inte passar i ens liv just då. Kanske är den man blivit gravid tillsammans med inte den som man vill ha barn med. Ungefär 70 procent av de som genomgår abort uppger att de tillfälligt inte använt något skydd vid samlaget men att de vanligtvis brukar använda skydd.[källa behövs]

Synen på abort[redigera | redigera wikitext]

Cirka 80 % av befolkningen i Uganda är kristna. De flesta är katoliker.[22] För kristna är det Gud som bestämmer över liv och död och därför är den klassiska kristna tron att abort är lika med mord.

Abort i Gambia[redigera | redigera wikitext]

90% av befolkningen i Gambia är muslimer och tillhör ofta muslimska brödraskap,[23] de resterande 10% är kristna. Eftersom Islam har en speciell syn på aborträtt kan det därför skapa vissa komplikationer, enligt islam är det inte tillåtet att göra en abort under något stadium av graviditeten utan en giltig anledning. En giltig anledning kan vara till exempel våldtäkt, incest eller om man märker att det kommer att skada moderns fysiska eller mentala hälsa. Om man väljer att göra en abort måste det ske inom 120 dagar. Varför man valt just 120 dagar är för att man anser att om det gått mer än 120 dagar har själen andats in i fostret och allt som har en själ är ett liv. Men det man måste ha i åtanke är att alla utövar sin religion på olika sätt och tolkar därefter vissa saker på sitt eget sätt.[24]

Den 25 november 2005 blev en viktig dag för Afrikas alla kvinnor, det var den dagen då ett protokoll om kvinnors rättigheter började att gälla, i det protokollet står det fast att länderna i Afrika förbinder sig för att ge kvinnan rätt över sin fertilitet. Kvinnan fick också rätten att välja preventivmedelsmetod och har rätt att skydda sig mot allt, där ingår också sexuellt överförda infektioner som t.ex. aids. I protokollet ges även kvinnan rätten till att göra en abort om hon har utsatts för sexuella övergrepp, incest eller om det hotar moderns eller fostrets liv. Innan det här protokollet gjordes hade inte kvinnorna i Gambia så många rättigheter och det var därför många andra länder började att ta efter det här så att det spreds.[25]

7 december 2014 uppmärksammades en händelse i Gambia gällande en gambiansk kvinna vid namn Fatoumatta Jallow. Jallow var gravid i tredje månaden och kände att ett barn inte skulle passa in i hennes liv då hon knappt hade pengar till att försörja det. Eftersom det ännu är förbjudet att göra en abort utan en giltig anledning gjorde hon aborten i hemlighet. Fatoumatta Jallow anlitade en man vid namn Sankary Dammeh som skulle utföra aborten mot betalning. Sankary Dammeh som utgav sig för att vara läkare gav henne ett antal tabletter för att starta aborten. De blev påkomna och ställdes inför rätta. Fatoumatta Jallow blev dömd till ett års fängelse efter att hon erkänt att hon var medveten om vad som pågick, Sankary Dammeh nekade till brott och man har fortfarande[när?] inte bestämt vilket straff det blir.[26]

Aborter i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Abort i Sverige

I Sverige lagstiftades det för abortmöjlighet år 1938. Den nuvarande lagstiftningen är 1974 års abortlag. Enligt den lagen kan man göra abort fram till slutet på den artonde veckan av graviditeten (dag 17+6), och av vilken anledning som helst. Efter den artonde (dag 18+0) till den tjugoandra veckan (dag 21+6) krävs tillstånd från Socialstyrelsen, vilket kan ges om synnerliga skäl föreligger. Ofta ges tillstånd om fostret eller modern lider av svåra sjukdomstillstånd. Om allvarlig risk föreligger för kvinnans liv och hälsa kan Socialstyrelsen ge tillstånd till abort även efter dag 21+6. I sådana fall finns ingen bortre gräns för hur sent en abort kan genomföras. Fostrets ålder beräknas numera med hjälp av ultraljud.

I Sverige är definitionen av abort att graviditeten avbrutits före 22:a veckans slut och att fostret fötts dött.[1] Om fostret fötts levande eller fötts efter vecka 22 (från och med dag 22+0) definieras det juridiskt sett som ett barn. Allvarliga medicinska biverkningar och skador efter en abort är ovanliga när aborten utförs under medicinskt väl kontrollerade former. Så är förhållandena i Sverige och många andra länder som i lag tillåter kvinnor att avbryta graviditeter. I länder där provocerade aborter inte är tillåtna i lag, utförs därför aborter med hög grad av risk för kvinnorna, och illegala aborter är en av världens vanligaste orsaker till unga kvinnors död. Dödsorsakerna noteras då som blödning eller infektion, förgiftning och dylikt. I många av de länder som inte legaliserat abort råder också ofta religiösa förbud mot användning av preventivmedel.

Sedan 1975 har Sverige en lagstiftning (SFS 1974:595)[27] på området som ger den gravida kvinnan rätt att i varje situation själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten upp till den 18:e graviditetsveckan[6], förutsatt att hon är svensk medborgare eller bosatt i Sverige, eller får särskilt tillstånd från Socialstyrelsen. Sedan den 1 januari 2008 har kravet på att kvinnan ska ha anknytning till Sverige i 5 § abortlagen (1974:595) tagits bort.

För dem som omedelbart efter ett oskyddat samlag vet att de inte vill bli gravida finns numera akut-p-piller att receptfritt köpa på apoteken i Sverige och flera andra europeiska länder.

Sedan Sverige fick fri abort 1 januari 1975 har antalet aborter varje år pendlat mellan 30 000 och 38 000.[6] Före 1975 tilläts aborter under vissa omständigheter och från 1965 och fram till lagändringen ändrades praxis successivt så att kvinnor beviljades abortansökan med s.k. 2-läkarintyg.

Senare aborter än dessa är förhållandevis ovanliga i Sverige. I Sverige måste Socialstyrelsens tillstånd inhämtas för att aborter efter graviditetsvecka 18 skall få utföras.[6][27]

Debatt[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Abortfrågan

Kritiker och förespråkare för fri abort i Sverige[redigera | redigera wikitext]

En ledande förespråkare i Sverige för fri abort har varit och är RFSU.[28]

Flest abortkritiker finns i olika religiösa organisationer, till exempel Ja till livet, islam och katolska kyrkan. Det finns även mindre grupperingar som Respekt och MRO-Människorätt för ofödda.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Nationalencyklopedin på internet den 2 januari 2007, uppslagsord abort.
  2. ^ FASS: Mifegyne (Progesteronhämmare)
  3. ^ Orons och förtvivlans gärningar : ogifta kvinnors vånda för havandeskaps och barnsbörds skull : Stockholm 1887-1901 / Jakobsson, Svante & Jakobsson, Sten W., 1990
  4. ^ Forskning och framsteg: En annan aborthistoria
  5. ^ Jämställ.nu: Viktiga årtal
  6. ^ [a b c d] ”Aborter 2010 Induced abortions 2010”. Socialstyrelsen. 1 juni 2011. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-1. Läst 10 juni 2011. 
  7. ^ http://who.int/reproductive-health/publications/articles/article4.pdf (engelska) [död länk]
  8. ^ http://www.worldpopulationstatistics.com/population-of-china/
  9. ^ ”Flickor väljs bort i Kina”. Svenska Dagbladet. 16 februari 2009. http://www.svd.se/flickor-valjs-bort-i-kina/om/sverige. 
  10. ^ ”330 miljoner aborter sedan 1971”. Världen idag. 18 mars 2013. http://www.varldenidag.se/nyheter/330-miljoner-aborter-sedan-1971/cbbmcr!dq7go7HnUnUhmntB@9uQTQ/. 
  11. ^ ”13 miljoner aborter i Kina varje år”. Dagens Nyheter. 30 juli 2009. http://www.dn.se/nyheter/varlden/13-miljoner-aborter-i-kina-varje-ar/. 
  12. ^ [a b] http://www.ifpa.ie/ [förtydliga]
  13. ^ Afrika
  14. ^ [a b] Guttmacher Institute: Facts on Abortion in Africa (pdf)
  15. ^ RFSU: Abort – en orsak till att kvinnor dör
  16. ^ [a b c] http://www.rfsu.se/sv/Sex-och-politik/Unite-for-women/Unite-for-Women--stoppa-modradodligheten/ [död länk]
  17. ^ Global Voices: Should Uganda's Abortion Law Be Revised?
  18. ^ [a b c d] Guttmacher Institute: Abortion in Uganda
  19. ^ [a b c] Guttmacher Institute: The Incidence of Induced Abortion in Uganda
  20. ^ Center for Reproductive Rights: Unsafe Abortion and Inadequate Access to Contraception in Uganda Leaves Women with Few Options
  21. ^ [a b] http://www.mänskligarättigheter.se/ [förtydliga] [död länk]
  22. ^ Landguiden: Uganda - Religion
  23. ^ ”Landguiden”. www.landguiden.se. http://www.landguiden.se/gambia. Läst 15 januari 2016.  [död länk]
  24. ^ ”Islam.se — över 250 faktatexter om islam” (på sv-SE). Islam.se – över 250 faktatexter om islam. https://plus.google.com/+Islam_Se. http://www.islam.se/. Läst 15 januari 2016. 
  25. ^ ”Abort – nu en rättighet för afrikanska kvinnor”. www.rfsu.se. http://www.rfsu.se/sv/Om-RFSU/Ottar/Ottar-rapport/Alla-nummer-2005/1412-2005/Abort--nu-en-rattighet-for-afrikanska-kvinnor/. Läst 15 januari 2016. 
  26. ^ ”Woman testifies in abortion case - The Point Newspaper, Banjul, The Gambia”. thepoint.gm. http://thepoint.gm/africa/gambia/article/woman-testifies-in-abortion-case. Läst 15 januari 2016. 
  27. ^ [a b] Abortlag, SFS 1974:595 (lagen.nu)
  28. ^ RFSU: Rätten till Abort. (2010-01-29) Läst 2013-04-01 [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]