Folkräkning: Skillnad mellan sidversioner
→Se även: -stub |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Folkräkning''' ({{lang-la|census}}) innebär storskalig insamling och redovisning av [[demografi]]ska och [[socioekonomi]]ska uppgifter om [[individ]]er som bor inom ett visst definierat [[område]].<ref>http://www.ne.se/folkr%C3%A4kning</ref> Det är i regel [[stat]]smakten i ett land som beställer folkräkning och därmed finansierar hela projektet, med avsikten att erhålla detaljerad information om antalet individer som bor i det undersökta området.<ref>{{cite book | last = Sullivan | first = Arthur |author2=Steven M. Sheffrin | title = Economics: Principles in action | publisher = Pearson Prentice Hall | year = 2003 | location = Upper Saddle River, New Jersey 07458 | page = 334 |
|||
'''Folkräkning''' ([[latin|lat.]] ''census'') innebär massiv informationsinsamling över antalet [[individ]]er som bor inom ett visst definierat [[område]] på en viss tidpunkt. |
|||
| url = http://www.pearsonschool.com/index.cfm?locator=PSZ3R9&PMDbSiteId=2781&PMDbSolutionId=6724&PMDbCategoryId=&PMDbProgramId=12881&level=4 | doi = | id = | isbn = 0-13-063085-3}}</ref> Folkräkning ger en viktig möjlighet för staten att "lära känna sina invånare", deras behov och efterfrågan och ger myndigheterna bättre insyn i befolkningens [[levnadsstandard]] och vilka [[materiell tillgång|materiella tillgångar]] de har. |
|||
Vilka respondenterna är i en folkräkning beror på nationell politik men i modern tid innefattas i regel antingen samtliga individer som de facto bor i området, dvs oavsett legal status som invånare, eller alla de som de jure bor i området, dvs är [[Folkbokföring|folkbokförda]] där. Historiska exempel på folkräkningar har bl a innefattat endast män, endast fria medborgare samt endast familjeöverhuvuden. [[Förenta nationerna]] rekommenderar nationella regeringar att anordna folkräkningar regelbundet, helst med 10-årsintervaller, för jämnt statistiskt underlag.<ref>United Nations (2008). [http://unstats.un.org/unsd/demographic/sources/census/docs/P&R_Rev2.pdf Principles and Recommendations for Population and Housing Censuses]. Statistical Papers: Series M No. 67/Rev.2. s.8. ISBN 978-92-1-161505-0.</ref><ref>{{cite web|url=http://www.unece.org/fileadmin/DAM/stats/publications/CES_2010_Census_Recommendations_English.pdf |title=CES 2010 Census Recommendations |publisher= |accessdate=2013-11-19}}</ref> |
|||
Folkräkningen görs antingen ''[[de facto]]'' (Syftar på i praktiken vid just den tidpunkten "närvarande befolkningen" inom området inklusive tillfälliga besökare vid en och samma tidpunkt) eller ''[[de jure]]'' (alla som normalt är bosatta i området, exklusive de som uppehåller sig där illegalt men inklusive de som är registrerade som bofasta trots att de bor någon annanstans). Respondenterna de tillfrågade kommer att svara på frågor utnämnda av en [[jury]].{{förtydliga här|Vem svarar på frågorna?|Och har man verkligen en jury som utnämner frågor?|månad=2012-01}} |
|||
==Historik== |
|||
| ⚫ | Frågorna avser huvudsakligen personlig information |
||
[[Fil:Pieter Brueghel de Jonge - Volkstelling te Bethlehem, 1605-1610.jpg|thumb|right|220px|Den bibliska skattskrivningen i [[Betlehem]]. Målning av [[Pieter Bruegel den yngre|Pieter Bruegel d.y.]] från tidigt 1600-tal.]] |
|||
===Folkräkningar under antiken=== |
|||
Folkräkningar tros ha förekommit redan för 4000 år sedan i [[Antikens Egypten|forntida Egypten]] och det finns bevis för en omfattande folkräkning runt år 2700 f.Kr.<ref>{{Literatur |Autor = Ian Shaw |Titel = The Oxford History of Ancient Egypt |Verlag = Oxford University Press |Jahr = 2004 |Monat = Februar |Tag = 19 |Seiten = 4–5 |ISBN = 978-0-19-280458-7}}</ref> Runt år 1700 f.Kr tros även en folkräkning ha utförts i det antika [[Mesopotamien]].<ref>{{Literatur |Autor = Daniel E. Fleming |Titel = Democracy's ancient ancestors: Mari and early collective governance |Verlag = Cambridge University Press |Jahr = 2004 |Monat = Januar |Tag = 26}}</ref> Exempel på andra tidiga folkräkningar var i [[Kungariket Israel]] under [[kung David]] år 1000 f.Kr, i forntida Egypten under farao [[Amasis (farao)|Amasis]] år 569 f.Kr, i det fornindiska [[Mauryariket]] på 300-talet f.Kr och i [[Handynastin]]s Kina år 2 e.Kr då runt 58 miljoner invånare registrerades.<ref>Ebrey, Patricia (1999). ''The Cambridge Illustrated History of China''. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-66991-7. s.73</ref> I många av dessa tidiga folkräkningar tog man endast hänsyn till vapenföra män och exkluderade samtliga andra invånare. I [[Romarriket]] var folkräkningar ett viktigt verktyg för statsmakten och hölls regelbundet var femte år så att romerska medborgares sociala privilegier kunde slås fast.<ref>Scheidel, Walter (2009) ''Rome and China: comparative perspectives on ancient world empires''. Oxford University Press, s. 28.</ref> Ansvaret att kontrollera de omfattande befolkningsregistren och med dem som basis driva in skatt föll på [[Censor|censorn]], ett politiskt ämbete av mycket hög rang. |
|||
==Frågor i folkräkningen== |
|||
| ⚫ | Folkräkningar innebär ej att antalet invånare i ett område bara räknas utan en rad på förhand bestämda frågor ställs för att ge ett brett statistiskt underlag till myndigheterna. Frågorna avser huvudsakligen personlig information som t ex födelseort, utbildningsnivå, kön, civilstånd, antal barn, yrke och arbetsplats. Hushållsprotokoll innehåller frågor om då huset byggdes och utrustning inklusive vatten, avlopp, värme samt antalet personer som bor där och om dessa är ägare eller hyresgäster. |
||
Vägran att besvara obligatoriska frågor eller att "fly från dem" bestraffas med [[böter]]. I undantagsfall godkänns nekande av svar på: [[religion]], [[modersmål]] och [[funktionshinder]] (om man har något). Detta för att förhindra att den tillfrågade blir utsatt för [[olaga förföljelse]]r.{{källa behövs|Var är straffet böter? Vilken typ av undantagsfall? Och bara dessa tre?|månad=2012-01}} |
Vägran att besvara obligatoriska frågor eller att "fly från dem" bestraffas med [[böter]]. I undantagsfall godkänns nekande av svar på: [[religion]], [[modersmål]] och [[funktionshinder]] (om man har något). Detta för att förhindra att den tillfrågade blir utsatt för [[olaga förföljelse]]r.{{källa behövs|Var är straffet böter? Vilken typ av undantagsfall? Och bara dessa tre?|månad=2012-01}} |
||
Under folkräkningen reser anställda så kallade [[agent]]er från hus till hus och knackar dörr med protokollen och samlar information om landets invånare. Vanligtvis använder man sig av satellitbilder, man ringar in alla hus inom ett visst område som varje agent sedan tar ansvar för. Dessa personer ses som [[tjänstemän]] och belagda med [[tjänstemannaskydd]] och ska behandlas med respekt av den tillfrågade. Brott mot dem är detsamma som [[våld mot tjänsteman]] och kan leda till [[fängelse]].{{källa behövs|Kallas de agenter i något enskilt land eller i facklitteratur på området? Är förfarandet verkligen det vanliga globalt?|månad=2012-01}} |
Under folkräkningen reser anställda så kallade [[agent]]er från hus till hus och knackar dörr med protokollen och samlar information om landets invånare. Vanligtvis använder man sig av satellitbilder, man ringar in alla hus inom ett visst område som varje agent sedan tar ansvar för. Dessa personer ses som [[tjänstemän]] och belagda med [[tjänstemannaskydd]] och ska behandlas med respekt av den tillfrågade. Brott mot dem är detsamma som [[våld mot tjänsteman]] och kan leda till [[fängelse]].{{källa behövs|Kallas de agenter i något enskilt land eller i facklitteratur på området? Är förfarandet verkligen det vanliga globalt?|månad=2012-01}} |
||
==Problematik== |
|||
===Personlig integritet=== |
|||
Ett problem med folkräkningar, särskilt i dagens samhälle då modern teknologi i stor utsträckning används för att sammanställa stora datamängder, är att det från fall till fall kan gå att utläsa vilken individ som har angett vilka uppgifter.<ref>[http://www.epic.org/privacy/census/ The Census and Privacy].</ref> Det är inte helt ovanligt att ansvariga myndigheter avsiktligt för in små statistiska fel i folkräkningen för att förhindra att enskilda individers uppgifter kan utläsas ur marginella populationer.<ref>{{cite web|url=http://www.abs.gov.au/websitedbs/D3110129.NSF/f61552cc746715bcca256eb000015277/2878e9589dd56b53ca257153007fe1f5!OpenDocument |title=Managing Confidentiality and Learning about SEIFA |publisher=Abs.gov.au |date=2006-04-18 |accessdate=2010-11-30}}</ref> Det finns därutöver en rad statistiska och matematiska metoder myndigheter kan använda sig av för att försöka förhindra liknande fall av integritetskränkningar i folkräkningen. Ett annat alternativ är för den centrala statsmakten att helt enkelt inte offentliggöra någon detaljerad statistik utan endast generella siffror. |
|||
[[Fil:Suffragettes boycotting 1911 census in Manchester.jpg|thumb|right|150px|[[Suffragetter]] bojkottar engelsk folkräkning 1911.]] |
|||
===Politiska ändamål=== |
|||
Folkräkningar kan användas av landets politiska styre för att legitimera utsättandet av delar av befolkningen för positiv eller negativ särbehandling. Genom manipulering av folkräkningen kan man få vissa etniska, religiösa eller andra befolkningsgrupper att verka större till antalet än de faktiskt är, och på samma sätt framställa andra grupper som mindre än i verkligheten. Exempel på detta var de afrikanska [[Koloni|kolonierna]] liksom [[Apartheid|apartheidtidens Sydafrika]] där den europeiska befolkningen på olika sätt förstorades, t ex genom att utesluta afrikaner från folkräkningen helt och hållet. På samma sätt var det förr vanligt runtom i världen att utesluta kvinnor från folkräkningar, på grunder av att de inte ansågs vara fullvärdiga medborgare etc. |
|||
Från [[tidigmodern tid]] till långt in på 1900-talet använde man folkräkningar för att slå fast vilka medborgare som åtnjöt [[rösträtt]] eller ej i länder med så kallad [[censusrösträtt]], där alltså uppgifter om t ex inkomst eller egendomsinnehav i folkräkningen tjänade annat än rent statistiska syften.<ref>http://runeberg.org/nfac/0089.html</ref> |
|||
== Se även == |
== Se även == |
||
| Rad 14: | Rad 30: | ||
* [[Folkbokföring]] |
* [[Folkbokföring]] |
||
* [[Folkräkning i Sverige]] |
* [[Folkräkning i Sverige]] |
||
*[[Censusrösträtt]] |
|||
==Källor== |
|||
<references/> |
|||
[[Kategori:Demografi]] |
[[Kategori:Demografi]] |
||
Versionen från 25 juli 2014 kl. 20.17
Folkräkning (latin: census) innebär storskalig insamling och redovisning av demografiska och socioekonomiska uppgifter om individer som bor inom ett visst definierat område.[1] Det är i regel statsmakten i ett land som beställer folkräkning och därmed finansierar hela projektet, med avsikten att erhålla detaljerad information om antalet individer som bor i det undersökta området.[2] Folkräkning ger en viktig möjlighet för staten att "lära känna sina invånare", deras behov och efterfrågan och ger myndigheterna bättre insyn i befolkningens levnadsstandard och vilka materiella tillgångar de har.
Vilka respondenterna är i en folkräkning beror på nationell politik men i modern tid innefattas i regel antingen samtliga individer som de facto bor i området, dvs oavsett legal status som invånare, eller alla de som de jure bor i området, dvs är folkbokförda där. Historiska exempel på folkräkningar har bl a innefattat endast män, endast fria medborgare samt endast familjeöverhuvuden. Förenta nationerna rekommenderar nationella regeringar att anordna folkräkningar regelbundet, helst med 10-årsintervaller, för jämnt statistiskt underlag.[3][4]
Historik
Folkräkningar under antiken
Folkräkningar tros ha förekommit redan för 4000 år sedan i forntida Egypten och det finns bevis för en omfattande folkräkning runt år 2700 f.Kr.[5] Runt år 1700 f.Kr tros även en folkräkning ha utförts i det antika Mesopotamien.[6] Exempel på andra tidiga folkräkningar var i Kungariket Israel under kung David år 1000 f.Kr, i forntida Egypten under farao Amasis år 569 f.Kr, i det fornindiska Mauryariket på 300-talet f.Kr och i Handynastins Kina år 2 e.Kr då runt 58 miljoner invånare registrerades.[7] I många av dessa tidiga folkräkningar tog man endast hänsyn till vapenföra män och exkluderade samtliga andra invånare. I Romarriket var folkräkningar ett viktigt verktyg för statsmakten och hölls regelbundet var femte år så att romerska medborgares sociala privilegier kunde slås fast.[8] Ansvaret att kontrollera de omfattande befolkningsregistren och med dem som basis driva in skatt föll på censorn, ett politiskt ämbete av mycket hög rang.
Frågor i folkräkningen
Folkräkningar innebär ej att antalet invånare i ett område bara räknas utan en rad på förhand bestämda frågor ställs för att ge ett brett statistiskt underlag till myndigheterna. Frågorna avser huvudsakligen personlig information som t ex födelseort, utbildningsnivå, kön, civilstånd, antal barn, yrke och arbetsplats. Hushållsprotokoll innehåller frågor om då huset byggdes och utrustning inklusive vatten, avlopp, värme samt antalet personer som bor där och om dessa är ägare eller hyresgäster.
Vägran att besvara obligatoriska frågor eller att "fly från dem" bestraffas med böter. I undantagsfall godkänns nekande av svar på: religion, modersmål och funktionshinder (om man har något). Detta för att förhindra att den tillfrågade blir utsatt för olaga förföljelser.[källa behövs]
Under folkräkningen reser anställda så kallade agenter från hus till hus och knackar dörr med protokollen och samlar information om landets invånare. Vanligtvis använder man sig av satellitbilder, man ringar in alla hus inom ett visst område som varje agent sedan tar ansvar för. Dessa personer ses som tjänstemän och belagda med tjänstemannaskydd och ska behandlas med respekt av den tillfrågade. Brott mot dem är detsamma som våld mot tjänsteman och kan leda till fängelse.[källa behövs]
Problematik
Personlig integritet
Ett problem med folkräkningar, särskilt i dagens samhälle då modern teknologi i stor utsträckning används för att sammanställa stora datamängder, är att det från fall till fall kan gå att utläsa vilken individ som har angett vilka uppgifter.[9] Det är inte helt ovanligt att ansvariga myndigheter avsiktligt för in små statistiska fel i folkräkningen för att förhindra att enskilda individers uppgifter kan utläsas ur marginella populationer.[10] Det finns därutöver en rad statistiska och matematiska metoder myndigheter kan använda sig av för att försöka förhindra liknande fall av integritetskränkningar i folkräkningen. Ett annat alternativ är för den centrala statsmakten att helt enkelt inte offentliggöra någon detaljerad statistik utan endast generella siffror.
Politiska ändamål
Folkräkningar kan användas av landets politiska styre för att legitimera utsättandet av delar av befolkningen för positiv eller negativ särbehandling. Genom manipulering av folkräkningen kan man få vissa etniska, religiösa eller andra befolkningsgrupper att verka större till antalet än de faktiskt är, och på samma sätt framställa andra grupper som mindre än i verkligheten. Exempel på detta var de afrikanska kolonierna liksom apartheidtidens Sydafrika där den europeiska befolkningen på olika sätt förstorades, t ex genom att utesluta afrikaner från folkräkningen helt och hållet. På samma sätt var det förr vanligt runtom i världen att utesluta kvinnor från folkräkningar, på grunder av att de inte ansågs vara fullvärdiga medborgare etc.
Från tidigmodern tid till långt in på 1900-talet använde man folkräkningar för att slå fast vilka medborgare som åtnjöt rösträtt eller ej i länder med så kallad censusrösträtt, där alltså uppgifter om t ex inkomst eller egendomsinnehav i folkräkningen tjänade annat än rent statistiska syften.[11]
Se även
- SVAR (Svensk arkivinformation)
- Folkbokföring
- Folkräkning i Sverige
- Censusrösträtt
Källor
- ^ http://www.ne.se/folkr%C3%A4kning
- ^ Sullivan, Arthur; Steven M. Sheffrin (2003). Economics: Principles in action. Upper Saddle River, New Jersey 07458: Pearson Prentice Hall. Sid. 334. ISBN 0-13-063085-3. http://www.pearsonschool.com/index.cfm?locator=PSZ3R9&PMDbSiteId=2781&PMDbSolutionId=6724&PMDbCategoryId=&PMDbProgramId=12881&level=4.
- ^ United Nations (2008). Principles and Recommendations for Population and Housing Censuses. Statistical Papers: Series M No. 67/Rev.2. s.8. ISBN 978-92-1-161505-0.
- ^ ”CES 2010 Census Recommendations”. CES 2010 Census Recommendations. http://www.unece.org/fileadmin/DAM/stats/publications/CES_2010_Census_Recommendations_English.pdf. Läst 19 november 2013.
- ^ Mall:Literatur
- ^ Mall:Literatur
- ^ Ebrey, Patricia (1999). The Cambridge Illustrated History of China. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-66991-7. s.73
- ^ Scheidel, Walter (2009) Rome and China: comparative perspectives on ancient world empires. Oxford University Press, s. 28.
- ^ The Census and Privacy.
- ^ ”Managing Confidentiality and Learning about SEIFA”. Managing Confidentiality and Learning about SEIFA. Abs.gov.au. 2006-04-18. http://www.abs.gov.au/websitedbs/D3110129.NSF/f61552cc746715bcca256eb000015277/2878e9589dd56b53ca257153007fe1f5!OpenDocument. Läst 30 november 2010.
- ^ http://runeberg.org/nfac/0089.html