Tjänstemannaskydd
 |
Den här artikeln innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2016-07) Motivering: Lagen om tjänstemannaskydd har uppdaterats, senaste uppdatering av lagen gjord 2016-07-01. Dessutom behöver artikeln skrivas om från grunden iom att förutsättningarna har förändrats iom avregleringen & kravet på upphandling på den offentliga marknaden för vissa former av yrkesmässiga tjänster, vilket gör att dessa längre inte åtnjuter tjänstemannaskydd Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Tjänstemannaskydd innebär att den som hotar eller misshandlar vissa yrkesutövare i Sverige i deras tjänst, eller som hämnd för handling i tjänsten, gör sig skyldig till våld eller hot mot tjänsteman.
Några yrken som åtnjuter tjänstemannaskydd är poliser, tulltjänstemän, skyddsvakter, ordningsvakter, väktare, taxichaufförer, trafiktjänstemän (exempelvis lokförare, tågvärdar, biljettkontrollanter och busschaufförer) och socialarbetare.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
I det lagstadgade (BrB) begreppet tjänsteman avses yrkesgrupper som enligt praxis anses utföra myndighetsutövning samt anställda som i sitt yrke utför myndighetsutövning. Uppenbara sådana tjänstemän är statligt/kommunalt anställda som fattar/utför myndighetsbeslut; till exempel domare, åklagare, polis, kronofogde, byråchefer/anställda och så vidare. Dessutom omfattas till exempel anställd med befogenhet att ge sådana anvisningar, såsom sjuksköterska, passkontrollant, kriminalvårdare samt tjänstemän med stöd i verksamhetsregler eller sådana angivna arbetsuppgifter, till exempel skorstensfejare, tågvakter, ordningsvakter med förordnande.