Hoppa till innehållet

Bitcoin: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Yger (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
481 786 redigeringar
m Yger flyttade sidan Bitcoin Foundation till Bitcoin
Yger (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
481 786 redigeringar
slår ihop m Bitocin Foundation
Rad 1: Rad 1:
{{valuta
|svenskt_namn=
|namn=Bitcoin
|land=[[Internationell]]
|delat i=
|ISOkod=Ingen
|förkortning=BTC, [[File:BitcoinSign.svg|9px]], ฿
|bild=
}}


'''Bitcoin''' (av "[[bit]]" och engelska "''coin''" = [[mynt]]) är en implementation av [[kryptovaluta]], en digital valuta, skapad 2009 av Satoshi Nakamoto (troligtvis en [[pseudonym]]), vars huvudsyfte är att möjliggöra [[e-handel|betalningar över Internet]] direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part.<ref name="whitepaper">
The '''Bitcoin Foundation''' är en amerikansk lobbyorganisation med huvudkontor i [[Seattle|Seattle, Washington]]. Organisationen grundades i september 2012 med missionen att "''standardisera, skydda och främja kryptovalutan [[Bitcoin]] för till fördel för användare världen över.''"<ref>{{cite news|last=Matonis|first=Jon|title=Bitcoin Foundation launches to drive bitcoin's advancement|date=27 September 2012|url=http://www.forbes.com/sites/jonmatonis/2012/09/27/bitcoin-foundation-launches-to-drive-bitcoins-advancement/|work=Forbes}}</ref>
{{webbref
| url = http://bitcoin.org/bitcoin.pdf
| titel = Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System
| hämtdatum = 26 mars 2011
| efternamn = Nakamoto
| förnamn = Satoshi
| format = PDF
| utgivare = bitcoin.org
| språk = en
}}</ref>
Till skillnad från många andra valutor förlitar sig inte Bitcoin på någon central utfärdare i form av exempelvis en [[centralbank]], vilket skyddar mot politisk påverkan och monopolliknande betalsystem. För att upprätthålla säkerhet och sekretess förlitar sig Bitcoin på [[kryptografi]] och använder sig av en distribuerad databas utspridd över de noder som utgör P2P-nätverket för att journalföra transaktioner. Detta syftar även till att exempelvis säkerställa att valutan endast kan spenderas av dess ägare samt ''oåterkallerligen'' försvinner från nämnda ägares digitala "plånbok" och därmed bara kan spenderas en gång.<ref name=whitepaper/>

Bitcoins design tillåter mer eller mindre anonymt ägande och överförande av värden genom P2P-nätverket. Varje användares bitcoin sparas i en ''plånboksfil'' tillsammans med ett godtyckligt antal ''bitcoinadresser''. Plånboksfilen kan sparas på användarens dator eller hos en tredje part som erbjuder en sådan tjänst. I båda fallen kan bitcoin skickas över Internet till vem som helst med en bitcoinadress. Bitcoins P2P-topologi och avsaknad av central administration gör det omöjligt för exempelvis myndigheter att artificiellt manipulera värdet av bitcoin eller framkalla [[inflation#Förklaringar till inflation (penningmängd)|inflation]] genom att producera fler av dem.

==Teknisk bakgrund==
Tekniken bakom Bitcoin beskrevs först i Satoshi Nakamotos [[Vitbok (skrift)|vitbok]] från 2009 och utgör en P2P-implementation baserad på två förslag på alternativa elektroniska valutor; Wei Dais förslag b-money och Nick Szabos förslag Bitgold.<ref name=whitepaper/>

Bitcoin använder sig av [[asymmetrisk kryptering]] (mer specifikt [[ECDSA]]) för transaktioner av bitcoin mellan konton. Transaktionerna är publika och lagras i en distribuerad databas. För att förhindra dubbel spendering (d.v.s. förhindra att ett bitcoin spenderas mer än en gång per ägare) implementerar nätverket en ''distribuerad tidserver'' och använder sammanlänkade [[proof-of-work-system|proof-of-work]]. Historiken över alla transaktioner måste lagras i databasen och för att minska kravet på lagringsutrymme används ett [[Merkle-träd]].<ref name=whitepaper/>

===Plånboksfilen===
Alla som deltar i Bitcoin-nätverket har en plånboksfil (<code>wallet.dat</code>) som innehåller, utöver antalet bitcoin knutna till den plånboken, ett godtyckligt antal kryptografiska [[Asymmetrisk kryptering|nyckelpar]]. De publika nycklarna utgör bitcoin-adresserna och agerar som sändare eller mottagare för alla transaktioner. Deras motsvarande privata nycklar auktoriserar betalningar från endast den användaren. Adresserna innehåller ingen information om dess ägare och är generellt sett anonyma.<ref name="lwn">
{{webbref
| url = http://lwn.net/Articles/414452/
| titel = Bitcoin: Virtual money created by CPU cycles
| hämtdatum = 26 mars 2011
| efternamn = Willis
| förnamn = Nathan
| datum = 10 november 2010
| utgivare = lwn.net
| språk = en
}}
</ref> Adresserna är i läsbar form strängar av slumpnummer och -bokstäver med en längd på omkring 33 tecken på formen <code>1NeFoEHig5voHHjES9JLurarGPzh9BMVx</code>. Bitcoin-användare kan ha flera adresser och generera nya obehindrat, då genererande av nya adresser kräver förhållandevis lite beräkningar och inte kräver någon kontakt med resten av nätverket.

Plånboksfilen lagras direkt på användarens hårddisk. Skulle användaren råka radera filen försvinner de bitcoin och adresser som associerades med just den plånboken för gott.<ref name=lwn/> Därför uppmanas Bitcoin-användare att säkerhetskopiera plånboksfilen regelbundet.<ref name="faq">{{webbref
| url = http://www.bitcoin.org/faq
| titel = Bitcoin FAQ
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.org
| språk = en
}}</ref>

=== Transaktioner ===
Bitcoin innehåller dess nuvarande ägares publika nyckel (bitcoin-adress). När användare ''A'' överför en summa till användare ''B'' ger ''A'' upp sitt ägande genom att lägga till ''B'':s publika nyckel (bitcoin-adress) och signera de bitcoin som ska överföras med sin egna privata nyckel.<ref name="transactions">{{webbref
| url = http://en.bitcoin.it/wiki/Transactions
| titel = Bitcoin Wiki: Transactions
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.it
| språk = en
}}</ref> ''A'' sänder sedan dessa bitcoin i ett meddelande, ''transaktionen'', till P2P-nätverket. Resten av noderna i nätverket validerar sedan de kryptografiska signaturerna och summan av transaktionen innan de accepterar den.

=== Blockkedjan ===
[[File:Blockchain.svg|102px|thumb|right|Huvudkedjan (svart) består av den längsta kedja av block från genesisblocket (grönt) till det nuvarande blocket. Föräldralösa block (lila) existerar utanför huvudkedjan.]]

Data lagras permanent i Bitcoinnätverket i s.k. ''block''. Dessa block formar en kedja och ett block innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets [[hash-funktion|hash]]. En transaktion går inte igenom förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan.<ref name="block">{{webbref
| url = https://en.bitcoin.it/wiki/Block
| titel = Bitcoin Wiki: Block
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.it
| språk = en
}}</ref>
<ref name="blockchain">{{webbref
| url = https://en.bitcoin.it/wiki/Block_chain
| titel = Bitcoin Wiki: Block chain
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.it
| språk = en
}}</ref>

De noder i nätverket som är beredda att bistå med beräkningskraft samlar alla obekräftade transaktioner de känner till i kandidatblock. Sedan försöker de skapa en kryptografisk hash för kandidat-blocket med vissa egenskaper, något som kräver en förutsägbar mängd [[trial and error]]. När en nod slutligen lyckas med det annonserar den det till resten av nätverket. De noder som tar emot det nya blocket validerar det sedan innan de lägger till det i block-kedjan. Blocket sägs nu vara ''löst''.

Så småningom innehåller blockkedjan den kryptografiska ägandehistoriken över alla bitcoin, från deras skapare till deras nuvarande ägare.<ref name="bbe">{{webbref
| url = http://blockexplorer.com/
| titel = Bitcoin Block Explorer
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = blockexplorer.com/
| språk = en
}}</ref> Om en användare skulle försöka använda ett bitcoin han redan spenderat kommer nätverket således att neka transaktionen.

=== Generera bitcoin ===
När en nod som valt att bidra med beräkningskraft till nätverket lyckats lösa ett block, det vill säga få ett kandidat-block tillagt i block-kedjan, erhåller den noden en belöning. Det här är det enda sättet att skapa pengar i Bitcoin-nätverket. Genererande av bitcoin kallas ofta ''mining'' (av engelskans "''gold mining''"). Användare kan bidra med beräkningskraft genom att antingen bocka för ett alternativ i den officiella mjukvaran eller genom att använda mjukvara från tredje part. I det senare fallet utförs beräkningarna ofta på användarens [[GPU (datorteknik)|GPU]] för ökad effektivitet.<ref name="diablo">
{{webbref
| url = https://github.com/Diablo-D3/DiabloMiner
| titel = Github: OpenCL miner for BitCoin
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = github.com
| språk = en
}}</ref>
<ref name="poclbm">{{webbref
| url = https://github.com/m0mchil/poclbm
| titel = Github: PyOpenCL bitcoin miner
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = github.com
| språk = en
}}</ref> Sannolikheten att en nod ska lyckas lösa ett block beror på beräkningskraften den bidrar med till nätverket relativt beräkningskraften hos alla noder i nätverket sammanlagt.<ref name="fedprob">
{{webbref
| url = http://www.lewrockwell.com/orig6/luongo7.1.1.html
| titel = The FED's Real Monetary Problem
| hämtdatum = 26 mars 2011
| efternamn = Luongo
| förnamn = Thomas
| datum = 23 juli 2010
| utgivare = lewrockwell.com
| språk = en
}}
</ref> Belöningen för att lösa ett block uppgår aldrig till mer än 50 bitcoin och mängden är programmerad att minska ner till noll med tiden. På så vis kommer aldrig mer än 21 miljoner bitcoin skapas. För att se till att inte mer än ett block löses ungefär var tionde minut justeras svårighetsgraden{{förtydliga|hur?|datum=2013-12}} ungefär varannan vecka för att ligga i linje med nätverkets totala beräkningskraft.

Eftersom mer än en nod tävlar om att lösa ett specifikt block och svårighetsgraden ständigt ökar har det blivit populärt med kollektiv mining. På så vis kan även användare som inte förfogar över så mycket beräkningskraft få en jämnare och mer förutsägbar inströmning av belöningar <ref name="pool">
{{webbref
| url = http://mining.bitcoin.cz/
| titel = What is Bitcoin Pooled Mining?
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.cz
| språk = en
}}
</ref>

==== Transaktionsavgifter ====
Användare som vill göra en transaktion kan frivilligt välja att betala en transaktionsavgift. Transaktionsavgiften tillfaller den nod som lyckas lösa just det block som innehåller transaktionen. Detta gör att det blir mer attraktivt för noderna att försöka lösa block som innehåller transaktioner med avgift. Transaktioner där transaktionsavgift har betalats kommer följaktligen att prioriteras av noderna och processas därför oftast snabbare än övriga transaktioner.

När det inte längre går att generera bitcoin genom mining förväntas möjligheten att lösa block för transaktionsavgifternas skull vara anledning nog för användare att bidra med beräkningskraft till nätverket. På så vis kan systemet ändå hållas igång.<ref name=whitepaper/>

== Ekonomiska aspekter ==

Bitcoin-ekonomin är fortfarande väldigt liten relativt andra etablerade ekonomier och mjukvaran är fortfarande i [[betaversion|betastadiet]]. Men bitcoin accepteras som betalning för både internettjänster och materiella varor redan idag.<ref name="bitcointrade">{{webbref
| url = https://en.bitcoin.it/wiki/Trade
| titel = Bitcoin Wiki: Trade
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoin.it
| språk = en
}}</ref> Bland annat [[Singularity Institute]] accepterar donationer i bitcoin.<ref>{{webbref
| url = http://singinst.org/donate/
| titel = SIAI Donate
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = singinst.org
| språk = en
}}</ref> Även den svenska [[Virtual private network|VPN-tjänsten]] Mullvad tillhandahåller betalning med bitcoin.<ref>{{webbref
| url = http://mullvad.net/sv/bitcoin.php
| titel = Mullvad Bitcoin
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = mullvad.net
}}
</ref> Handlare kan växla traditionell valuta (så som [[amerikansk dollar]], [[rysk rubel]] och [[yen|japansk yen]]) till bitcoin genom växlings-sidor.<ref>{{webbref
| url = http://bitcoincharts.com/markets/
| titel = Bitcoin charts: Markets
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoincharts.com
}}</ref><ref>
{{tidningsref
| författare = Keir, Thomas
| rubrik = Could the Wikileaks Scandal Lead to New Virtual Currency?
| url = http://www.pcworld.com/businesscenter/article/213230/could_the_wikileaks_scandal_lead_to_new_virtual_currency.html
| tidning = PC World
| datum = 11 december 2010
| hämtdatum = 26 mars 2011
| språk = en
}}</ref> Ett antal tjänster erbjuder möjligheten att observera alla transaktioner som utförs inom nätverket i realtid.<ref>{{webbref
| url = http://bitcoinwatch.com
| titel = Bitcoin watch
| hämtdatum = 26 mars 2011
| utgivare = bitcoinwatch.com
}}</ref><ref>{{webbref
| url = http://www.bitcoinmonitor.com
| titel = Bitcoin monitor
| hämtdatum = 26 mars 201
| utgivare = bitcoinmonitor.com
}}</ref>

Det enklaste sättet att komma igång med bitcoin är att ladda ner och installera det officiella 'wallet' programmet från http://sourceforge.net/projects/bitcoin/. Det finns några webbplatser som ger bort bitcoin till nya användare<ref name="faucets">{{webbref|url=http://www.coinreaper.com |titel=Free bitcoins |datum=30 December 2012 |språk=en}}</ref>.

===Monetära skillnader===
[[Image:total bitcoins over time.png|thumb|right|238px|Totala penningmängden bitcoin över tid]]

Bitcoin skiljer sig från traditionell [[fiatpengar|fiatvaluta]] i det avseendet att ingen kan kontrollera dess värde genom dess decentraliserade natur och undgår således potentiell [[konjunktur|instabilitet]] orsakad av [[centralbank]]er.<ref name=faq/> Det finns en begränsad, kontrollerad inflation hårdkodad i Bitcoin-mjukvaran men den är förutsägbar och känd av alla parter i förväg.<ref name="whitepaper"/> Inflationen kan därför inte manipuleras centralt för att påverka värdeförändringar från vanliga användare.

Transaktioner genomförs direkt mellan användare över nätverket utan att något finansiellt institut är inblandat. Den här typen av transaktioner innebär dock att det är omöjligt att reversera en transaktion. Bitcoin-klienten sänder transaktionen till noderna i dess omgivning som i sin tur propagerar den till resten av nätverket. Korrupta eller ogiltiga transaktioner nekas av ärliga klienter. Transaktioner är oftast gratis men en transaktionsavgift kan betalas för att noderna i nätverket ska prioritera just den transaktionen.<ref name="whitepaper"/>

Den totala mängden bitcoin ökar kontinuerligt men kommer aldrig att överstiga 21 miljoner i antal. Penningmängden växer enligt en [[geometrisk summa]] vart fjärde år; år 2013 kommer halva penningmängden ha blivit genererad och år 2017 kommer 3/4 ha blivit genererad o.s.v. Allteftersom det totala antalet närmar sig 21 miljoner kommer värdet av bitcoin successivt att uppleva pris[[deflation]] (en ökning i reellt värde) på grund av att inga nya bitcoin längre skapas. Bitcoin är dock delbara ner till åtta decimaler (vilket ger 2.1 x 10<sup>''15''</sup> enheter), vilket undgår de praktiska begränsningarna som deflation innebär.<ref name=lwn/> Istället för att förlita sig på incitamentet att tjäna pengar genom "mining" förväntas noder under den här perioden förlita sig på sin förmåga att kompetitivt ta ut transaktionsavgifter för att genomföra transaktioner.<ref name="whitepaper"/>

===Utfall===
Möjliga scenarion där Bitcoin misslyckas inkluderar [[Devalvering|valutadevalvering]], en minskad användarbas eller ett globalt tillslag mot mjukvaran från myndigheter. Det är inte säkert att det är möjligt att förbjuda kryptovalutor som Bitcoin.<ref name="irishtimes">{{tidningsref
| författare = O'Brien, Danny
| rubrik = Imagine your computer as a wallet full of Bitcoins
| url = http://www.irishtimes.com/newspaper/finance/2010/1126/1224284180416.html
| tidning = [[The Irish Times]]
| datum = 26 november 2010
| hämtdatum = 26 mars 2011
| språk = en
}}</ref> Bitcoins decentraliserade natur och dess fokus på anonymitet har föreslagits vara en reaktion på [[USA]]:s aktioner mot företag som erbjuder digitala valutor, så som [[e-gold]] och [[Liberty Dollar]].<ref name="herpel">
{{webbref
| url = http://ssrn.com/abstract=1721076
| titel = 2011 Observations on the Digital Currency Industry
| hämtdatum = 26 mars 2011
| efternamn = Herpel
| förnamn = Mark
| datum = 6 december 2010
| format = PDF
| utgivare = ssrn.com
| språk = en
}}</ref> I en undersökande artikel i [[The Irish Times]] rapporterade Danny O'Brien "När jag visar folk den här Bitcoin-ekonomin, frågar de: 'Är det här lagligt?' De frågar: 'Är det bedrägeri?' Jag föreställer mig att det finns advokater och ekonomer som kämpar med att besvara båda frågorna. Jag misstänker att du även kommer att kunna lägga till lagstiftare till den listan inom kort."<ref name=irishtimes/>

I februari 2011 uppmärksammades Bitcoin av [[Slashdot]] och den efterföljande [[Slashdot#Slashdot-effekten|Slashdot-effekten]] rapporteras ha påverkat värdet av bitcoin samt tillgängligheten av vissa Bitcoinrelaterade sidor.<ref>{{webbref | url = http://news.slashdot.org/story/11/02/10/189246/Online-Only-Currency-BitCoin-Reaches-Dollar-Parity| titel = Online-Only Currency Bitcoin Reaches Dollar Parity| hämtdatum = 26 mars 2011| datum = 10 februari 2011| utgivare = slashdot.org| språk = en}}</ref><ref>{{webbref |url=http://bitcoincharts.com/charts/ |titel=Bitcoin Charts |hämtdatum= |format= |verk=}}</ref>

==Bitcoin Foundation==
Bitcoin Foundation<ref>{{Officiell hemsida|https://www.bitcoinfoundation.org}}</ref>är en amerikansk lobbyorganisation med huvudkontor i [[Seattle|Seattle, Washington]]. Organisationen grundades i september 2012 med missionen att "''standardisera, skydda och främja kryptovalutan [[Bitcoin]] för till fördel för användare världen över.''"<ref>{{cite news|last=Matonis|first=Jon|title=Bitcoin Foundation launches to drive bitcoin's advancement|date=27 September 2012|url=http://www.forbes.com/sites/jonmatonis/2012/09/27/bitcoin-foundation-launches-to-drive-bitcoins-advancement/|work=Forbes}}</ref>


==Kritik==
Lobbyorganisationen och dess ledning har kritiserats för misslyckanden, dubiös etik och korruption.<ref name="MB1">{{cite web|last=Neal|first=Meghan|title=Bitcoin is Hiring Lobbyists|website=Motherboard.com|url=http://motherboard.vice.com/read/sorry-cypherpunks-bitcoin-is-hiring-political-lobbyists|date=May 12, 2014|accessdate=May 16, 2014}}</ref>
Lobbyorganisationen och dess ledning har kritiserats för misslyckanden, dubiös etik och korruption.<ref name="MB1">{{cite web|last=Neal|first=Meghan|title=Bitcoin is Hiring Lobbyists|website=Motherboard.com|url=http://motherboard.vice.com/read/sorry-cypherpunks-bitcoin-is-hiring-political-lobbyists|date=May 12, 2014|accessdate=May 16, 2014}}</ref>


==Referenser==
<references/>


==Se även==
{{Portal|Fri programvara}}
*[[Kryptoanarkism]]
*[[Robocoin]]
==Källor==
<references/>
==Externa länkar==
==Externa länkar==
* [http://www.bitcoin.org/ Officiell webbplats]
* {{Officiell hemsida|https://www.bitcoinfoundation.org}}
* [http://dc-charts.com/chart_btc.php Bitcoin historiska pris]
* [http://talkera.org.cp-in-1.webhostbox.net/bitcoinsites.php Bitcoin sites]






[[Kategori:Bitcoin]]
[[Kategori:Lokala och alternativa valutor]]
[[Kategori:Ekonomiska system]]
[[Kategori:E-handel]]

Versionen från 2 oktober 2014 kl. 03.17

Bitcoin
LandInternationell
ISO 4217-kodIngen
FörkortningBTC, , ฿

Bitcoin (av "bit" och engelska "coin" = mynt) är en implementation av kryptovaluta, en digital valuta, skapad 2009 av Satoshi Nakamoto (troligtvis en pseudonym), vars huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part.[1]

Till skillnad från många andra valutor förlitar sig inte Bitcoin på någon central utfärdare i form av exempelvis en centralbank, vilket skyddar mot politisk påverkan och monopolliknande betalsystem. För att upprätthålla säkerhet och sekretess förlitar sig Bitcoin på kryptografi och använder sig av en distribuerad databas utspridd över de noder som utgör P2P-nätverket för att journalföra transaktioner. Detta syftar även till att exempelvis säkerställa att valutan endast kan spenderas av dess ägare samt oåterkallerligen försvinner från nämnda ägares digitala "plånbok" och därmed bara kan spenderas en gång.[1]

Bitcoins design tillåter mer eller mindre anonymt ägande och överförande av värden genom P2P-nätverket. Varje användares bitcoin sparas i en plånboksfil tillsammans med ett godtyckligt antal bitcoinadresser. Plånboksfilen kan sparas på användarens dator eller hos en tredje part som erbjuder en sådan tjänst. I båda fallen kan bitcoin skickas över Internet till vem som helst med en bitcoinadress. Bitcoins P2P-topologi och avsaknad av central administration gör det omöjligt för exempelvis myndigheter att artificiellt manipulera värdet av bitcoin eller framkalla inflation genom att producera fler av dem.

Teknisk bakgrund

Tekniken bakom Bitcoin beskrevs först i Satoshi Nakamotos vitbok från 2009 och utgör en P2P-implementation baserad på två förslag på alternativa elektroniska valutor; Wei Dais förslag b-money och Nick Szabos förslag Bitgold.[1]

Bitcoin använder sig av asymmetrisk kryptering (mer specifikt ECDSA) för transaktioner av bitcoin mellan konton. Transaktionerna är publika och lagras i en distribuerad databas. För att förhindra dubbel spendering (d.v.s. förhindra att ett bitcoin spenderas mer än en gång per ägare) implementerar nätverket en distribuerad tidserver och använder sammanlänkade proof-of-work. Historiken över alla transaktioner måste lagras i databasen och för att minska kravet på lagringsutrymme används ett Merkle-träd.[1]

Plånboksfilen

Alla som deltar i Bitcoin-nätverket har en plånboksfil (wallet.dat) som innehåller, utöver antalet bitcoin knutna till den plånboken, ett godtyckligt antal kryptografiska nyckelpar. De publika nycklarna utgör bitcoin-adresserna och agerar som sändare eller mottagare för alla transaktioner. Deras motsvarande privata nycklar auktoriserar betalningar från endast den användaren. Adresserna innehåller ingen information om dess ägare och är generellt sett anonyma.[2] Adresserna är i läsbar form strängar av slumpnummer och -bokstäver med en längd på omkring 33 tecken på formen 1NeFoEHig5voHHjES9JLurarGPzh9BMVx. Bitcoin-användare kan ha flera adresser och generera nya obehindrat, då genererande av nya adresser kräver förhållandevis lite beräkningar och inte kräver någon kontakt med resten av nätverket.

Plånboksfilen lagras direkt på användarens hårddisk. Skulle användaren råka radera filen försvinner de bitcoin och adresser som associerades med just den plånboken för gott.[2] Därför uppmanas Bitcoin-användare att säkerhetskopiera plånboksfilen regelbundet.[3]

Transaktioner

Bitcoin innehåller dess nuvarande ägares publika nyckel (bitcoin-adress). När användare A överför en summa till användare B ger A upp sitt ägande genom att lägga till B:s publika nyckel (bitcoin-adress) och signera de bitcoin som ska överföras med sin egna privata nyckel.[4] A sänder sedan dessa bitcoin i ett meddelande, transaktionen, till P2P-nätverket. Resten av noderna i nätverket validerar sedan de kryptografiska signaturerna och summan av transaktionen innan de accepterar den.

Blockkedjan

Huvudkedjan (svart) består av den längsta kedja av block från genesisblocket (grönt) till det nuvarande blocket. Föräldralösa block (lila) existerar utanför huvudkedjan.

Data lagras permanent i Bitcoinnätverket i s.k. block. Dessa block formar en kedja och ett block innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets hash. En transaktion går inte igenom förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan.[5] [6]

De noder i nätverket som är beredda att bistå med beräkningskraft samlar alla obekräftade transaktioner de känner till i kandidatblock. Sedan försöker de skapa en kryptografisk hash för kandidat-blocket med vissa egenskaper, något som kräver en förutsägbar mängd trial and error. När en nod slutligen lyckas med det annonserar den det till resten av nätverket. De noder som tar emot det nya blocket validerar det sedan innan de lägger till det i block-kedjan. Blocket sägs nu vara löst.

Så småningom innehåller blockkedjan den kryptografiska ägandehistoriken över alla bitcoin, från deras skapare till deras nuvarande ägare.[7] Om en användare skulle försöka använda ett bitcoin han redan spenderat kommer nätverket således att neka transaktionen.

Generera bitcoin

När en nod som valt att bidra med beräkningskraft till nätverket lyckats lösa ett block, det vill säga få ett kandidat-block tillagt i block-kedjan, erhåller den noden en belöning. Det här är det enda sättet att skapa pengar i Bitcoin-nätverket. Genererande av bitcoin kallas ofta mining (av engelskans "gold mining"). Användare kan bidra med beräkningskraft genom att antingen bocka för ett alternativ i den officiella mjukvaran eller genom att använda mjukvara från tredje part. I det senare fallet utförs beräkningarna ofta på användarens GPU för ökad effektivitet.[8] [9] Sannolikheten att en nod ska lyckas lösa ett block beror på beräkningskraften den bidrar med till nätverket relativt beräkningskraften hos alla noder i nätverket sammanlagt.[10] Belöningen för att lösa ett block uppgår aldrig till mer än 50 bitcoin och mängden är programmerad att minska ner till noll med tiden. På så vis kommer aldrig mer än 21 miljoner bitcoin skapas. För att se till att inte mer än ett block löses ungefär var tionde minut justeras svårighetsgraden[förtydliga] ungefär varannan vecka för att ligga i linje med nätverkets totala beräkningskraft.

Eftersom mer än en nod tävlar om att lösa ett specifikt block och svårighetsgraden ständigt ökar har det blivit populärt med kollektiv mining. På så vis kan även användare som inte förfogar över så mycket beräkningskraft få en jämnare och mer förutsägbar inströmning av belöningar [11]

Transaktionsavgifter

Användare som vill göra en transaktion kan frivilligt välja att betala en transaktionsavgift. Transaktionsavgiften tillfaller den nod som lyckas lösa just det block som innehåller transaktionen. Detta gör att det blir mer attraktivt för noderna att försöka lösa block som innehåller transaktioner med avgift. Transaktioner där transaktionsavgift har betalats kommer följaktligen att prioriteras av noderna och processas därför oftast snabbare än övriga transaktioner.

När det inte längre går att generera bitcoin genom mining förväntas möjligheten att lösa block för transaktionsavgifternas skull vara anledning nog för användare att bidra med beräkningskraft till nätverket. På så vis kan systemet ändå hållas igång.[1]

Ekonomiska aspekter

Bitcoin-ekonomin är fortfarande väldigt liten relativt andra etablerade ekonomier och mjukvaran är fortfarande i betastadiet. Men bitcoin accepteras som betalning för både internettjänster och materiella varor redan idag.[12] Bland annat Singularity Institute accepterar donationer i bitcoin.[13] Även den svenska VPN-tjänsten Mullvad tillhandahåller betalning med bitcoin.[14] Handlare kan växla traditionell valuta (så som amerikansk dollar, rysk rubel och japansk yen) till bitcoin genom växlings-sidor.[15][16] Ett antal tjänster erbjuder möjligheten att observera alla transaktioner som utförs inom nätverket i realtid.[17][18]

Det enklaste sättet att komma igång med bitcoin är att ladda ner och installera det officiella 'wallet' programmet från http://sourceforge.net/projects/bitcoin/. Det finns några webbplatser som ger bort bitcoin till nya användare[19].

Monetära skillnader

Totala penningmängden bitcoin över tid

Bitcoin skiljer sig från traditionell fiatvaluta i det avseendet att ingen kan kontrollera dess värde genom dess decentraliserade natur och undgår således potentiell instabilitet orsakad av centralbanker.[3] Det finns en begränsad, kontrollerad inflation hårdkodad i Bitcoin-mjukvaran men den är förutsägbar och känd av alla parter i förväg.[1] Inflationen kan därför inte manipuleras centralt för att påverka värdeförändringar från vanliga användare.

Transaktioner genomförs direkt mellan användare över nätverket utan att något finansiellt institut är inblandat. Den här typen av transaktioner innebär dock att det är omöjligt att reversera en transaktion. Bitcoin-klienten sänder transaktionen till noderna i dess omgivning som i sin tur propagerar den till resten av nätverket. Korrupta eller ogiltiga transaktioner nekas av ärliga klienter. Transaktioner är oftast gratis men en transaktionsavgift kan betalas för att noderna i nätverket ska prioritera just den transaktionen.[1]

Den totala mängden bitcoin ökar kontinuerligt men kommer aldrig att överstiga 21 miljoner i antal. Penningmängden växer enligt en geometrisk summa vart fjärde år; år 2013 kommer halva penningmängden ha blivit genererad och år 2017 kommer 3/4 ha blivit genererad o.s.v. Allteftersom det totala antalet närmar sig 21 miljoner kommer värdet av bitcoin successivt att uppleva prisdeflation (en ökning i reellt värde) på grund av att inga nya bitcoin längre skapas. Bitcoin är dock delbara ner till åtta decimaler (vilket ger 2.1 x 1015 enheter), vilket undgår de praktiska begränsningarna som deflation innebär.[2] Istället för att förlita sig på incitamentet att tjäna pengar genom "mining" förväntas noder under den här perioden förlita sig på sin förmåga att kompetitivt ta ut transaktionsavgifter för att genomföra transaktioner.[1]

Utfall

Möjliga scenarion där Bitcoin misslyckas inkluderar valutadevalvering, en minskad användarbas eller ett globalt tillslag mot mjukvaran från myndigheter. Det är inte säkert att det är möjligt att förbjuda kryptovalutor som Bitcoin.[20] Bitcoins decentraliserade natur och dess fokus på anonymitet har föreslagits vara en reaktion på USA:s aktioner mot företag som erbjuder digitala valutor, så som e-gold och Liberty Dollar.[21] I en undersökande artikel i The Irish Times rapporterade Danny O'Brien "När jag visar folk den här Bitcoin-ekonomin, frågar de: 'Är det här lagligt?' De frågar: 'Är det bedrägeri?' Jag föreställer mig att det finns advokater och ekonomer som kämpar med att besvara båda frågorna. Jag misstänker att du även kommer att kunna lägga till lagstiftare till den listan inom kort."[20]

I februari 2011 uppmärksammades Bitcoin av Slashdot och den efterföljande Slashdot-effekten rapporteras ha påverkat värdet av bitcoin samt tillgängligheten av vissa Bitcoinrelaterade sidor.[22][23]

Bitcoin Foundation

Bitcoin Foundation[24]är en amerikansk lobbyorganisation med huvudkontor i Seattle, Washington. Organisationen grundades i september 2012 med missionen att "standardisera, skydda och främja kryptovalutan Bitcoin för till fördel för användare världen över."[25]

Lobbyorganisationen och dess ledning har kritiserats för misslyckanden, dubiös etik och korruption.[26]


Se även

 Fri programvara-portalen

Källor

  1. ^ [a b c d e f g h] Nakamoto, Satoshi. ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” (på engelska) (PDF). bitcoin.org. http://bitcoin.org/bitcoin.pdf. Läst 26 mars 2011. 
  2. ^ [a b c] Willis, Nathan (10 november 2010). ”Bitcoin: Virtual money created by CPU cycles” (på engelska). lwn.net. http://lwn.net/Articles/414452/. Läst 26 mars 2011. 
  3. ^ [a b] ”Bitcoin FAQ” (på engelska). bitcoin.org. http://www.bitcoin.org/faq. Läst 26 mars 2011. 
  4. ^ ”Bitcoin Wiki: Transactions” (på engelska). bitcoin.it. http://en.bitcoin.it/wiki/Transactions. Läst 26 mars 2011. 
  5. ^ ”Bitcoin Wiki: Block” (på engelska). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Block. Läst 26 mars 2011. 
  6. ^ ”Bitcoin Wiki: Block chain” (på engelska). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Block_chain. Läst 26 mars 2011. 
  7. ^ ”Bitcoin Block Explorer” (på engelska). blockexplorer.com/. http://blockexplorer.com/. Läst 26 mars 2011. 
  8. ^ ”Github: OpenCL miner for BitCoin” (på engelska). github.com. https://github.com/Diablo-D3/DiabloMiner. Läst 26 mars 2011. 
  9. ^ ”Github: PyOpenCL bitcoin miner” (på engelska). github.com. https://github.com/m0mchil/poclbm. Läst 26 mars 2011. 
  10. ^ Luongo, Thomas (23 juli 2010). ”The FED's Real Monetary Problem” (på engelska). lewrockwell.com. http://www.lewrockwell.com/orig6/luongo7.1.1.html. Läst 26 mars 2011. 
  11. ^ ”What is Bitcoin Pooled Mining?” (på engelska). bitcoin.cz. http://mining.bitcoin.cz/. Läst 26 mars 2011. 
  12. ^ ”Bitcoin Wiki: Trade” (på engelska). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Trade. Läst 26 mars 2011. 
  13. ^ ”SIAI Donate” (på engelska). singinst.org. http://singinst.org/donate/. Läst 26 mars 2011. 
  14. ^ ”Mullvad Bitcoin”. mullvad.net. http://mullvad.net/sv/bitcoin.php. Läst 26 mars 2011. 
  15. ^ ”Bitcoin charts: Markets”. bitcoincharts.com. http://bitcoincharts.com/markets/. Läst 26 mars 2011. 
  16. ^ Keir, Thomas (11 december 2010). ”Could the Wikileaks Scandal Lead to New Virtual Currency?” (på engelska). PC World. http://www.pcworld.com/businesscenter/article/213230/could_the_wikileaks_scandal_lead_to_new_virtual_currency.html. Läst 26 mars 2011. 
  17. ^ ”Bitcoin watch”. bitcoinwatch.com. http://bitcoinwatch.com. Läst 26 mars 2011. 
  18. ^ ”Bitcoin monitor”. bitcoinmonitor.com. http://www.bitcoinmonitor.com. Läst 26 mars 201. 
  19. ^ ”Free bitcoins” (på engelska). 30 december 2012. http://www.coinreaper.com. 
  20. ^ [a b] O'Brien, Danny (26 november 2010). ”Imagine your computer as a wallet full of Bitcoins” (på engelska). The Irish Times. http://www.irishtimes.com/newspaper/finance/2010/1126/1224284180416.html. Läst 26 mars 2011. 
  21. ^ Herpel, Mark (6 december 2010). ”2011 Observations on the Digital Currency Industry” (på engelska) (PDF). ssrn.com. http://ssrn.com/abstract=1721076. Läst 26 mars 2011. 
  22. ^ ”Online-Only Currency Bitcoin Reaches Dollar Parity” (på engelska). slashdot.org. 10 februari 2011. http://news.slashdot.org/story/11/02/10/189246/Online-Only-Currency-BitCoin-Reaches-Dollar-Parity. Läst 26 mars 2011. 
  23. ^ ”Bitcoin Charts”. http://bitcoincharts.com/charts/. 
  24. ^ Officiell webbplats
  25. ^ Matonis, Jon (27 September 2012). ”Bitcoin Foundation launches to drive bitcoin's advancement”. Forbes. http://www.forbes.com/sites/jonmatonis/2012/09/27/bitcoin-foundation-launches-to-drive-bitcoins-advancement/. 
  26. ^ Neal, Meghan (May 12, 2014). ”Bitcoin is Hiring Lobbyists”. Motherboard.com. http://motherboard.vice.com/read/sorry-cypherpunks-bitcoin-is-hiring-political-lobbyists. Läst 16 maj 2014. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bitcoin&oldid=27747316”