Ägande

För juridiska aspekter på ägandet, se äganderätt.

Ägande i ekonomisk mening, avser den yttersta kontrollen och ansvaret över en materiell eller immateriell resurs.

Materiella resurser är till exempel byggnader, landområden och lösöre. Immateriella resurser är till exempel kunskap, information eller datorprogram. Ett klart och tydligt rättssystem om äganderätt är viktigt för att en marknadsinriktad ekonomi skall kunna fungera. Den som har kontroll över hur en viss resurs används, och kan disponera eventuella vinster från användande av denna resurs, kan sägas utöva faktiskt ägande.

Vad är egendom?

1840 skrev Pierre-Joseph Proudhon Qu'est-ce que la propriété? ("Vad är egendom?"). I boken, som anses ha haft ett stort inflytande även utanför de anarkistiska kretsarna där den mest hyllats, diskuterar Proudhon det historiska ursprunget till rätt, ägande och egendom, och argumenterar, på ett ofta mycket retoriskt vis, för en skillnad mellan två slag av egendom. Den ena, la possession ("besittning"), är rättmätig och syftar till frukterna av eller medlen för eget arbete, medan egendom av annat slag, la propriété ("egendom") (jord man inte brukar, hyresintäkter, oskälig inkomst av handel, ränta etc.), är orättmätig. Det är bara denna senare form av egendom Proudhon förklarar vara en omöjlighet (av tio olika skäl) och en stöld. Begreppen kom från samtida fransk lagstiftning.

Boken knyter an till en lång rad av tänkare, närmast kanske Rousseau, men drar också från bland annat Giambattista Vico och Hegel, men är också full av exempel från antikens Rom. Boken beskriver avslutningsvis också mänsklighetens utveckling, och i dialektisk anda ser Proudhon en ursprunglig kommunitet (tes), egendom (antites) och sin egen alegala, apolitiska vision av ett framtida egendomslöst samhälle (syntes).