Hjortfluga
| Älgfluga | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Underklass | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning | Tvåvingar Diptera |
| Familj | Lusflugor Hippoboscidae |
| Släkte | Lusflugor Lipoptena |
| Art | Älgfluga L. cervi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lipoptena cervi | |
| Auktor | (Linnaeus, 1758) |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Älgfluga, hjortfluga eller älglus (Lipoptena cervi) är en art av lusflugor (familjen Hippoboscidae) som först beskrevs av Carl von Linné 1758.[2][3][4] Flugan är en blodsugande parasit som främst lever på hjortdjur såsom älg, kronhjort och rådjur, men kan också förekomma på hästar. Arten är reproducerande i Sverige.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]
Beskrivning
Vuxna älgflugor är vanligen 5 till 7 millimeter långa. Arten beskrivs av Linné 1758 i tionde upplagan av Systema naturae per regna tria ordines, genera, species, cum characteribus, differemtiis, synonymis, locis.[5] De vuxna insekterna börjar söka värddjur efter kläckningen i augusti-oktober. Den till kroppsformen platta flugan landar på sitt värddjur och bryter av sina vingar för att leva resten av sitt liv på värddjuret. Därefter kryper den in i pälsen och suger blod. Den släpper sina larver till marken och dessa blir flugor på hösten. Den kan lätt ta miste på sina värddjur och människor, som även kan bli bitna, men den kan inte använda människoblod för sin utveckling. Flugorna tros inte bära med sig några farliga virussjukdomar; dock kan betten ge klåda och svullnad, och flugorna kan vara bärare av bakterien Bartonella schoenbuchensis, som kan ge upphov till hudinfektioner, även hos människor.[6]
Älgflugan är svår att bli kvitt när den väl landat eftersom den är både flat, tjockhudad och försedd med rejäla klor på sina fötter som den kan hålla sig fast med. Den kilar snabbt in under kläderna/pälsen och gömmer sig, och den är nästan omöjlig att slå ihjäl med handen. Bäst är att klämma ihjäl den eller nypa huvudet av den. En metod är att klämma den mellan tumme och pekfinger och sedan rulla flugan mellan fingrarna. Hamnar den i håret kan det krävas en kam för att få bort den.
Bildgalleri
_aus_Lettland.jpg)
.jpg)
Referenser
Noter
- ^ Huerta, H. & Grogan, W. L, Jr. (2006) , A new species and new record of biting midges of the genus Dasyhelea Kieffer (Diptera: Ceratopogonidae). Proc. ent. Soc. Washington 108: 892-898. [2006.10.12]
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (3 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lipoptena+cervi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Systema Dipterorum. Pape T. & Thompson F.C. (eds), 2011-01-06
- ^ [a b] Dyntaxa Lipoptena cervi
- ^ http://www.norragrasmarks.se/Alglus.htm
- ^ Christoph Dehio, Ursula Sauder, and Rosemarie Hiestand (3 maj 2004). ”Isolation of Bartonella schoenbuchensis from Lipoptena cervi, a Blood-Sucking Arthropod Causing Deer Ked Dermatitis”. Journal of Clinical Microbiology (US: American Society for Microbiology) "42" (11): ss. 5320–5323. doi:. ISSN 0095-1137. PMID 15528732.
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör älgfluga.
|