Åkerhielm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Åkerhielm
StamfarSamuel Agriconius, adlad Åkerhjelm, Den nu levande grenens stamfar var Jacob Hartzén (1674-1733)
Adlad1679-12-07, Den nu levande grenen adlad och adopterad 1704-03-09
SynonymÅkerhjelm
Utgrenad iÅkerhielm af Margrethelund och Åkerhielm af Blombacka
HuvudmanHuvudmannagrenen överflyttade 1889 (troligen Carl Götrik Vallentin Åkerhielm (född 1856) till USA och fortlever där, och skriver sig Akerhielm.
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad6 oktober 1682, den nu levande grenen introducerad 1704
GradAdlig ätt nr 987
† Utslocknad i Sverige
Utslocknadmed Samuel Åkerhielm den äldre, men fortlevde via den adopterade sonen Jacob Hartzén (1674-1733). När även denna gren utdog blev ätten Åkerhielm utslocknad i Sverige, men fortlever i USA och i Sverige som utgrenade friherreliga ätterna Åkerhielm af Margrethelund och Åkerhielm af Blombacka
WWW
Webbplatshttp://www.akerhielm.info/

Åkerhielm, även Åkerhjelm, var en svensk adelsätt, som fortlever som friherreliga ätterna Åkerhielm af Margrethelund och Åkerhielm af Blombacka.

Stamfader för ätten är Jon Månsson (cirka 1564-1646) som var skattebonde i Skäggesta i Åkers socken, varifrån släktnamnet bildats. Gabriel Anrep anger att han också var kronolänsman, samt att han och hustrun Kjerstin är begravda i Åkers kyrka. Deras son Magnus Jonæ latiniserade ortnamnet Åker och upptog detta som efternamn, Agriconius. Han var kyrkoherde i Åker och Länna församlingars pastorat och därefter, på drottning Kristinas inrådan, i Nyköpings östra församling i Strängnäs stift. Hans hustru Sofia Kempe var dotter till kyrkoherden Johannes Andræ Kempe och syster till den Samuel som adlades Kempensköld. Deras båda barn adlades 1679 på namnet Åkerhjelm, dottern Anna Agriconia Åkerhielm som var ogift och sonen Samuel, och ätten introducerades 6 oktober 1682 på Riddarhuset med ättenummer 987.

Denne Samuel Åkerhielm den äldre var bland annat generaldirektör för postväsendet, legationssekreterare och statssekreterare. Han var gift med änkan Catharina Mollsdorff vars far var tullförvaltare i Nyköping. Deras dotter Margareta var gift med Elias Obrecht och Olof Hermelin och hennes barn adopterades på ätten Hermelin. Flera andra döttrar gifte sig med adliga män och män som adlades.

Sonen Samuel Åkerhielm den yngre upphöjdes till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Margrethelund, och sonen Lars Åkerhielm den äldre upphöjdes likaså till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Blombacka. Den adliga ätten nummer 987 skulle därmed ha utslocknat eftersom övriga söner avled ogifta.

En son till Catharina Mollsdorff i ett tidigare gifte adopterades emellertid på den adliga ätten Åkerhjelm nummer 987, bergmästaren Jacob Hartzén (1674-1733). Hans raka fäderne kan spåras till en Jacob Hartzen som på 1500-talet levde i Holland och dennes hustru Antoinetta Anselmia. Hon emigrerade med sina barn till Göteborg 1628, där Jacob Hartzen var handlande. Han var gift med Catharina Mollsdorff, och deras son Jacob var den ovan nämnde som adopterades på styvfaderns ätt år 1704. Jacob Åkerhjelm var bergmästare över Nora och Linde bergslager, sedan major och sist bergsråd. Han var gift med sin mosters styvdotter Elisabeth De Besche vars far var brukspatron och modern hette Catharina Störning. De fick 16 barn.

Huvudmannagrenen överflyttade 1889 (troligen Carl Götrik Vallentin Åkerhielm (född 1856) eller Gunhild Maria Åkerhielm (född 1864)[1] till USA och fortlever där, och skriver sig Akerhielm.

Personer med efternamnet Åkerhielm eller Åkerhjelm[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Ridderskap och Adels kalender för år 1888, [Sextonde årgången], utgifven af Gabriel Anrep., Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1887 s. 1 165