12170 Vanvollenhoven
| 12170 Vanvollenhoven | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 16 oktober 1977 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (12170) Vanvollenhoven |
| Alternativnamn | 2372 T-3, 1996 BP9, 1976 JL7[1] |
| Uppkallad efter | Pieter van Vollenhoven[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 9 augusti 2022 | |
| Aphelium | 3,9798 AU |
| Perihelium | 2,1467 AU |
| Halv storaxel | 3,0633 AU |
| Excentricitet | 0,2992 |
| Siderisk omloppstid | 1958,3 d (5,36 år) |
| Medelanomali | 161,060° |
| Inklination | 2,990° |
| Longitud för uppstigande nod | 247,521° |
| Periheliumargument | 59,323° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 7,71 km |
| Albedo | 0,062 |
| Absolut magnitud (H) | 14,39 |
12170 Vanvollenhoven eller 2372 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Pieter van Vollenhoven.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 8 kilometer.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12170 Vanvollenhoven” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12170. Läst 4 september 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12170 Vanvollenhoven” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12170. Läst 4 september 2022.
| |||||||||||