1237 T-2
| 13891 1237 T-2 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 29 september 1973 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (13891) 1237 T-2 |
| Alternativnamn | 1237 T-2, 1993 SP12[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Koronis-asteroid[2] |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 13 september 2023 | |
| Aphelium | 3,0358 AU |
| Perihelium | 2,8149 AU |
| Halv storaxel | 2,9254 AU |
| Excentricitet | 0,0377 |
| Siderisk omloppstid | 1827,5 d (5,00 år) |
| Medelanomali | 239,224° |
| Inklination | 1,421° |
| Longitud för uppstigande nod | 349,827° |
| Periheliumargument | 132,550° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 3,38 km |
| Albedo | 0,293 |
| Absolut magnitud (H) | 14,58 |
1237 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet.
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Koronis.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 1237 T-2” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=13891. Läst 7 december 2023.
- ^ [a b] ”AstDyS 1237 T-2” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=13891. Läst 7 december 2023.
| |||||||||||