153P/Ikeya–Zhang
153P/Ikeya–Zhang | |
![]() Ikeya-Zhang, 1 april 2002 | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Kaoru Ikeya och Zhang Daqing |
Upptäcktsplats | Shizuoka och Kaifeng |
Upptäcktsdatum | 1 februari 2002 |
Beteckningar | |
Alternativnamn | C/2002 C1, C/1661 C1 |
Uppkallad efter | Zhang Daqing och Kaoru Ikeya |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 13 oktober 2002 | |
Aphelium | 101,920 AU |
Perihelium | 0,5071413 AU |
Halv storaxel | 51,214 AU |
Excentricitet | 0,9900975 |
Siderisk omloppstid | 365,5 år[3] |
Medelanomali | 0,55941° |
Inklination | 28.11988° |
Longitud för uppstigande nod | 93.37027° |
Periheliumargument | 34,67317° |
Förra perihelium | 18 mars 2002[3] |
Nästa perihelium | 2367 |
Tisserands parameter (Jupiter) | 0,878 |
MOID (Jorden) | 0,330976 |
MOID (Jupiter) | 0,011662 |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
153P/Ikeya–Zhang är en komet som upptäcktes 1 februari 2002 av Kaoru Ikeya och Zhang Daqing.[4] Upptäckterna gjordes oberoende av varandra mindre än två timmar emellan i Japan respektive Kina.
Upptäckten[redigera | redigera wikitext]
Två amatörastronomer, Kaoru Ikeya och Zhang Daqing, upptäckte oberoende av varandra kometen den 1 januari 2002, i Japan respektive Kina. Senare samma dygn upptäcktes den också av Paulo M. Raymundo i Brasilien.
Kometen blev under hela februari allt ljusare tills den under slutet av månaden blev synlig för blotta ögat. Under mars observerades en svans som sträckte sig fyra grader över himlavalvet. Under april avtog den skenbara magnituden och i slutet av maj kunde man inte längre observera någon svans.[1]
Bestämning av omloppsbanan[redigera | redigera wikitext]
Dagarna efter upptäckten gjordes försök att bestämma omloppsbanan med viss noggrannhet. Det föreslogs snart en omloppstid på mellan 400 och 500 år och att den var identisk med en komet som observerats 1532. Efter att fler observationer hade gjorts kunde man snart avfärda detta. Istället föreslogs en omloppstid på runt 360 år och att kometen istället var identisk med en komet som observerats 1661 av Jan Hevelius.[1] Den kan då också vara identisk med en komet som observerades i Kina samma år. Det gör idag Ikeya–Zhang till den komet med längst omloppsbana som har observerats vid åtminstone två periheliepassager. Just det är kriteriet för kometer att få ett nummer och Ikeya–Zhang var den 153:e kometen att få ett sådant.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] 153P/Ikeya-Zhang Kronk's cometography, läst 18 maj 2018.
- ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on 153P/Ikeya–Zhang, läst 18 maj 2018
- ^ [a b] NASA JPL Small-Body Database Browser on 153P/Ikeya–Zhang, läst 9 januari 2022
- ^ ”Comet of the Week: 153P/Ikeya=Zhang P/2002 C1” (på engelska). rocketstem.org. 11 april 2020. https://www.rocketstem.org/2020/04/11/ice-and-stone-comet-of-week-16/. Läst 9 januari 2022.
|