221 Eos

Från Wikipedia
221 Eos
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt
UpptäckareJohann Palisa
UpptäcktsplatsWien
Upptäcktsdatum18 januari 1882[1]
Beteckningar
MPC-beteckning221 Eos
Uppkallad efterEos[1]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Eos-asteroid[2]
Omloppsbana
Epok: 9 december 2014
Aphelium3,32554848 AU
Perihelium2,6961439 AU
Halv storaxel3,01084618 AU
Excentricitet0,10452287
Siderisk omloppstid1908,232 dygn (5,22 år)
Medelanomali313,13976°
Inklination10,880281°
Longitud för uppstigande nod141,84871°
Periheliumargument193,77212°
Fysikaliska data
Diameter103,87 km
Albedo0,1400
Absolut magnitud (H)7,67[3]

221 Eos är en stor asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 18 januari 1882 av den österrikiske astronomen Johann Palisa.[4] Den fick senare namn efter Eos, gryningens gudinna i grekisk mytologi.[1]

Den tillhör och har givit namn åt asteroidgruppen Eos.[2]

Eos senaste periheliepassage skedde den 26 oktober 2020[5].  Dess rotationstid har beräknats till 10,44 timmar. Asteroiden har uppmätts till diametern 103,87 kilometer.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 33. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA33&dq=221+Eos&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=221%20Eos&f=false. Läst 26 november 2014 
  2. ^ [a b] ”AstDyS 221 Eos” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=221. Läst 30 juli 2020. 
  3. ^ [a b] ”JPL Small-Body Database Browser – 221 Eos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=221. Läst 24 maj 2018. 
  4. ^ ”Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)” (på engelska). MPC Database. IAU Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 26 november 2014. 
  5. ^ ”JPL Small-Body Database Browser – 221 Eos” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=221. Läst 3 januari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]