2876 Aeschylus
| 2876 Aeschylus | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2876) Aeschylus |
| Alternativnamn | 6558 P-L, 1981 SC[1] |
| Uppkallad efter | Aischylos[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,908 AU |
| Perihelium | 2,295 AU |
| Halv storaxel | 2,602 AU |
| Excentricitet | 0,1176798 |
| Siderisk omloppstid | 4,2 år |
| Medelomloppshastighet | 18,47 km/s |
| Medelanomali | 132,5° |
| Inklination | 14,87° |
| Longitud för uppstigande nod | 2,923° |
| Periheliumargument | 96,73° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,8 km |
| Albedo | 0,262 |
| Absolut magnitud (H) | 13,07[3] |
2876 Aeschylus eller 6558 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter Aischylos.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2876 Aeschylus” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2876. Läst 14 april 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2876) Aeschylus. Springer Berlin Heidelberg. sid. 236. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2877. Läst 14 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||