2cm FlaK 30

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
2cm FlaK 30
Flak30.jpg
Flak 30 på Imperial War Museum.
Typ Luftvärnsartilleri
Ursprungsplats Nazityskland
Tjänstehistoria
I tjänst april 1934–1945
Använts av Nazityskland, Finland
Krig Andra världskriget
Produktionshistoria
Tillverkare Rheinmetall
Producerad 1934–1945
Antal tillverkade mer än 144 000[1]
(Flakvierling antal per eldrör)
Varianter 2 cm Flak 38, Gebirgsflak 38, Flakvierling 38
Specifikationer
Vikt 450 kg
Längd 4,08 m
Kaliberlängd 1,3 m (L/65)
Bredd 1,81 m
Höjd 1,6 m
Besättning 7 man

Kaliber 20 mm
Elevation -12° till +90°
Sidriktfält 360°
Eldhastighet 280-450 skott/min
120-180 skott/min (uppehåld)
Utgångshastighet 900 m/s
Maximal räckvidd 280-450 skott/min

2cm FlaK 30 var en 20 mm luftvärnskanon som användes av tyska trupper under andra världskriget och som tillverkades i olika utföranden.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga Flak 30 började utvecklas av Rheinmetall från Solothurn ST-5 som ett projekt för Kriegsmarine, vilket utmynnade i vad som kom att bli Krigsmarines standardpjäs för lätt luftvärn 2 cm C/30. Pjäsen använde en 20 x 138 mm patron som hade utvecklats för ST-5 och var en av de mest kraftfulla 20 mm ammunitionstyperna som existerade.

2 cm C/30 hade en pipa med 65 kalibers längd, avfyrade en projektil av cirka 134 gram med en eldhastighet på ungefär 120 skott per minut. Pjäsen visade sig ha matningsproblem och drabbades ofta av eldavbrott.

Rheinmetall startade senare en anpassning av 2 cm C/30 till arméns bruk, vilket kom att bli 2 cm Flak 30. Den stora skillnaden mellan pjäserna var i huvudsak lavetten, som var en ganska kompakt trekantig konstruktion. Uppställning av pjäsen skedde genom att släppa kanonen till marken från dess tvåhjuliga transportkärra och nivellera pjäsen med de tre fötterna. Pjäsen lyftes upp på transportkärran genom att den användes som hävstång.

Det största problemet med 2 cm Flak 30 förblev den relativt låga eldhastigheten, som med 120 skott per minut inte var särskilt snabbt för ett vapen av denna kaliber. Rheinmetall svarade med 2 cm Flak 38, som ökade eldhastigheten till 220 skott per minut och sänkte den totala vikten till 420 kg. 2 cm Flak 38 infördes av Kriegsmarine som 2 cm C/38.

För att ge fallskärms- och bergsjägare luftvärnskapabilitet, anlitades Mauser för att producera en förenklad version av 2 cm Flak 38 , som infördes som 2 cm Gebirgsflak 38 (2 cm GebF 38). Den hade en starkt förenklad lavett som saknade bogseringsförmåga. Dessa förändringar minskade den totala vikten av pjäsen till 276 kg. Produktionen startade 1941 och pjäsen kom ut på trupp 1942.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • 2cm FlaK 30
  • 2cm FlaK 38
  • 2 cm Gebirgsflak 38
  • 2cm Flakvierling 38
2cm Flakvierling 38.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”German Weapon and Ammunition Production” (på engelska). http://orbat.com/site/sturmvogel/GermWeapProd.html. Läst 30 juli 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]