ADOS

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

ADOS (Autism Diagnostic Observation Schedule) är ett verktyg som används för att diagnostisera och bedöma autism. Det skapades av Catherine Lord, Michael Rutter, Pamela C. DiLavore, och Susan Risi år 1989, och blev handelstillgängligt år 2001 genom WPS, eller Western Psychological Services. Protokollet består av en serie strukturerade och halvstrukturerade uppgifter som innebär social interaktion mellan psykologen och patienten. Observationen tar i regel mellan 30 och 60 minuter. Psykologen observerar och identifierar delar av patientens beteende och kodar dessa utifrån förutbestämda observationskategorier. Kategoriserade observationer kombineras därefter för att bilda kvantitetsbetyg för bedömning och eventuell diagnos - i detta fall autism eller besläktad autismspektrumstörning. ADI-R (Autism Diagnostic Interview-Revised) är ett tillhörande verktyg som består av en strukturerad intervju som genomförs med föräldrarna till den enskilde som avser och täcker patientens hela utvecklingshistoria. ADOS är inget isolerat instrument används tillsammans med andra instrument i bedömning och diagnosticering.

ADOS bör inte användas för att formellt diagnostisera personer som är blinda, döva eller på annat sätt allvarligt nedsatta av sensoriska eller motoriska störningar såsom cerebral pares eller muskeldystrofi.

Reliabilitet och validitet

Fortfarande finns begränsat med forskningsunderlag avseende ADOS reliabilitet och validitet, i synnerhet kring de svenska formulären. Internationella studier som gjorts visar en god diagnostisk validitet i regel över 0.67 (Papanikolaou et. al, 2009, Bildt et. al, 2004, Lord et. al, 2000,). Diagnosticering grundar sig på bedömarens skicklighet och erfarenhet och förtrogenhet med materialet är nödvändigt. ADOS och ADOS 2 har visat sig haft en god interbedömarreliabilitet i tidigare studier (Lord et. al, 2012 (ADOS 2), Bölte et. Poustka, 2004 (ADOS), Lord et. al, 2000 (ADOS)). ADOS-2 innehåller utförligare instruktioner till bedömaren som underlättar detta än mer. I Sverige får endast legitimerade psykologer använda sig av materialet för bedömningar, internationellt krävs också specialistkompetens för administrering.

ADOS-2[redigera | redigera wikitext]

En revidering kallad ADOS-2 släpptes 2012.

ADOS-2 grundar sig på samma principer och uppbyggnad som ADOS. ADOS-2 utvecklades för att ytterligare förbättra träffsäkerheten i diagnosticering. Bland annat reviderades och utvecklades delar i Modul 1 och 3 såväl som addering av en modul för små barn (toddlers). Ändringar gjordes också i administreringsmanualen. Det finns bland annat större utrymme för anteckningar om beteenden och mer instruktioner om detaljerade beteenden att hålla utkik efter i vissa aktiviteter. Beteendebeskrivningar i förhållande koder har klargjorts ytterligare.Modul 4 (se nedan) har inte omarbetats från ADOS.

Beskrivning och administrering[redigera | redigera wikitext]

ADOS-2 är utformad så att en person kan administrera materialet och göra bedömningen. Den består av fem moduler. Vilken/vilka som används grundas främst på en tidigare formell bedömning av barnets språkfärdigheter, i övrigt på barnets ålder eller hur modulens uppgifter kan tänkas matcha barnets intressen och förmågor. Varje modul består av uppgifter som eventuellt framkallar de sociala och kommunikativa beteenden som kännetecknar autism och/eller autismspektrumtillstånd. Bedömaren bör sätta den sociala interaktionen med barnet först och kan således vara flexibel i följande av manualen.

Moduler[redigera | redigera wikitext]

Modul för små barn/knattemodulen (12-30 månader – talar ej i fraser) (NY i ADOS 2)

Består av 11 primära aktiviteter och 4 sekundära uppgifter. Bedömning grundar sig på "områden att vara uppmärksam kring" snarare än några cutoffgränser avseende poäng. I svår att sådan ung ålder är diagnosticiering svår att göra men viktiga kliniska observationer är att ta med framåt.

Modul 1 (31 månader och äldre – talar ej konsekvent i fraser)

Observation/bedömning utifrån nedanstående 10 aktiviteter

  1. Fri lek
  2. Gensvar på sitt namn
  3. Gensvar på gemensamt uppmärksamhetsfokus
  4. Lek med såpbubblor
  5. Förväntan i lekrutin med föremål
  6. Socialt svarsleende
  7. Förväntan i social lekrutin
  8. Funktionell och symbolisk imitation
  9. Födelsedagskalas
  10. Fika

Modul 2 (för barn i alla åldrar som talar i fraser men ännu ej utvecklat ett flytande verbalt språk)

Observation/bedömning utifrån nedanstående 14 aktiviteter

  1. Konstruktionsuppgift
  2. Gensvar på sitt namn
  3. Fantastilek
  4. Gemensam lek
  5. Samtal
  6. Gensvar på gemensamt uppmärksamhetsfokus
  7. Demonstrationsuppgift
  8. Beskrivning av en bild
  9. Berätta en historia från en bok
  10. Fri lek
  11. Födelsedagskalas
  12. Fika
  13. Förväntan i lekrutin med föremål
  14. Lek med såpbubblor
5-årig pojke - talar i fraser men ännu ej flytande. Modul 2.

Modul 3 (för barn som har ett flytande språk och ungdomar i lägre åldrar)

Observation/bedömning utifrån nedanstående 14 aktiviteter

  1. Konstruktionsuppgift
  2. Fantasilek
  3. Gemensam lek
  4. Demonstrationsuppgift
  5. Beskrivning av en bild
  6. Berätta en historia från en bok
  7. Serier
  8. Samtal och redogörelse
  9. Känslor
  10. Sociala svårigheter och irritation
  11. Paus
  12. Vänner, relationer och äktenskap
  13. Ensamhet
  14. Hitta på en historia

Modul 4 (för ungdomar och vuxna med flytande språk)

Observation/bedömning utifrån nedanstående 10-15 aktiviteter.

  1. Konstruktionsuppgift
  2. Berätta en historia från en bok
  3. Beskrivning av en bild
  4. Samtal och redogörelse
  5. Nuvarande arbete eller skola
  6. Sociala svårigheter och irritation
  7. Känslor
  8. Demonstrationsuppgift
  9. Serier
  10. Paus
  11. Vardagsliv
  12. Vänner, relationer och äktenskap
  13. Ensamhet
  14. Planer och förhoppningar
  15. Hitta på en historia


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 19 mars 2011.
  • /*Coco, C., Willfors, C., (2013), Autismspektrumtillstånd – etiologi och diagnostik/*
  • Guercio, J. M., Hahs, A.D., (2015), Applied Behavior Analysis and the Autism Diagnostic Observation Scehdule (ADOS): a Symbolic Relationship for Advancements in Services for Individuals with Autism Spectrum Disorders (ASDs), Behav Anal Pract, v.8(1);2015 May
  • McCrimmon, A., Rostad, K. (2013), Test Review: Autism Diagnostic Observation Schedule, Second Edition (ADOS-2) Manual (Part II):Toddler Module, Journal of Psychoeducational Assessment, vol. 32, iss. 1, 2014
  • Wicks-Nelson, R., Israel, A.C. (2014), Abnormal Child and Adolescent Psychology, Pearson New International Edition, Harlow, England
  • Zander, E., Willfors, C., Berggren, S., Choque-Olsson, N., Coco, C., Elmund, A., Moretti, Å.H., Holm, A., Jifält, I., Kosieradzki, R., Linder, J., Nordin, V., Olafsdottir, K., Poltrago, L., Bölte, S. (2016), The Objectivity of the Autism Diagnostic Observation Schedule (ADOS) in Naturalistic Clinical Settings, European Child Adolescent Psychiatry, 2016 Jul;25(7):769-80. doi: 10.1007/s00787-015-0793-2. Epub 2015 nov 19.
  • https://research.agre.org/program/aboutados.cfm
  • Pearson http://www.pearsonclinical.co.uk/Psychology/ChildMentalHealth/ChildMentalHealth/ADOS-2/autism-diagnostic-observation-schedule-second-edition.aspx
  • Spring, M., Weiner, C., White, C., Kincaid, L., Bazin (2011), Autism diagnosis in children and young people - Evidence Update April 2013 - A summary of selected new evidence relevant to NICE clinical guideline 128 ‘Autism – recognition, referral and diagnosis of children and young people on the autism spectrum’, Evidence Update 40, 2013, http://www.pearsonclinical.co.uk/Psychology/ChildMentalHealth/ChildMentalHealth/ADOS-2/Resources/autism-diagnosis-evidence-update.pdf