Autismspektrumstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Autismspektrumstörning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F84
ICD-9 299
DiseasesDB 33524
eMedicine ped/1780 
MeSH engelsk

Autismspektrumstörning, eng. Autism Spectrum Disorder (ASD), numera även autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Autismspektrumet omfattar framförallt autism, desintegrativ störning i barndomen, Aspergers syndrom och atypisk autism. Även den inofficiella diagnosen autistiska drag räknas ibland in. [1]

Samtliga autismspektrumtillstånd räknas enligt DSM-IV som genomgripande störning i utvecklingen där även Retts syndrom ingår. Retts syndrom räknas inte till autismspektrat, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.[1]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Alla stora utvecklingsmässiga störningar har några symptom gemensamma: kliniskt betydelsefulla nedsättningar i adaptiva funktioner, vanligast är med Kommunikation från Primär ADL. och:

  • Svårigheter att använda och förstå språket
  • Svårigheter i relationen med andra människor
  • Svårigheter med förändringar i miljön och det dagliga flödet
  • Repetitiva kroppsrörelser och andra stereotypa beteenden

I svensk lagstiftning används begreppet autismliknande tillstånd om de diagnoser som är besläktade med autism.

Autistiska drag finns inte som diagnos enligt någon av dessa manualer, men används som beteckning när autismliknande symptom föreligger som visserligen inte till antal eller grad räcker till för någon specifik diagnos inom autismspektrumet men ändå präglar personen ifråga. Autistiska drag ska alltså ses som den mest lindriga formen men kan trots det i vissa fall, åtminstone under en period i livet, medföra betydande svårigheter. Förekommer hos personer med annan funktionsnedsättning, till exempel DAMP eller mental retardation (MR), såväl som hos personer utan övriga funktionsnedsättningar.

Ibland används termen högfungerande autism (HFA) avseende kombinationen autism (autistiskt syndrom) och hög begåvning. Högfungerande autism och Aspergers syndrom har stora likheter och vissa använder de båda begreppen synonymt.

Sensoriska avvikelser[redigera | redigera wikitext]

Våra olika sinnen

Personer med autismspektrumstörning (ASD) beskriver ofta att de reagerar annorlunda än personer utan ASD på sensoriska intryck. Ofta handlar det om en överkänslighet för hörsel-, smak-, lukt-, syn- och känselintryck.[2] Överkänslighet för ljud och ljus kan handla om svårigheter att filtrera syn och hörselintryck. Vad gäller smak kan avvikelser i denna modalitet innebära att enbart viss mat uppskattas och att kosten således blir restriktiv. Känslighet vad gäller taktila (känsel) intryck kan innebära undvikande av beröring samt att bekväma kläder föredras.Hos andra individer med ASD kan sensoriska avvikelser dock innebära det motsatta dvs. underkänslighet för taktila intryck såsom att inte känna av smärta, eller ett begränsat intag av vissa ljud- och ljusintryck. Det är inte heller ovanligt att samma person kan vara överkänslig för en sensorisk modalitet men underkänslig för en annan.[3]

Figur 1. Sensoriska avvikelser

I en studie som inkluderade 208 barn diagnostiserade med ASD i åldrarna 20-54 månader konstaterades att 76% av barnen uppvisade åtminstone en tydlig sensorisk avvikelse.[4] I hela gruppen var underkänslighet för smärta och överkänslighet för ljud, de modaliteter som var mest påverkade (se Figur 1). I denna studie fann man även att kognitiv nivå och språkutveckling inte påverkade antalet sensoriska avvikelser. Däremot fann man att symtom som vanligen associeras med autism såsom tå-gång, sömnproblem, självskada och restriktivitet kring mat kunde relateras till förekomsten av sensoriska avvikelser. I en annan studie[5] noterades att 90% av barnen med ASD uppvisade sensoriska avvikelser i flera sensoriska domäner. Resultaten i denna studie tyder således på att individer med autism vanligtvis inte bara har avvikleser i en sensorisk domän men ofta i två eller tre. I ytterligare en annan studie[6] har man sett att sensoriska avvikelser minskade med åldern på alla områden förutom överkänslighet för taktila (känsel) intryck.

Även fast personer med ASD-diagnos ofta uppvisar olika klinsiska sjukdomsbilder går det att hos de allra flesta att hitta symtom på sensoriska avvikelser. Trots detta ingår inte sensoriska avvikelser som något diagnoskriterium för ASD, men många studier på ämnet pekar på att detta kan komma att ändras i framtiden.[7] Sensoriska avvikelser är också de symtom som under de första två åren i livet mest tydligt särskiljer barn med ASD från barn med andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar.[8] Denna kunskap kan således vara viktig just för att tidigt skilja ut ASD från andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och på så vis möjliggöra tidiga och anpassade interventioner. Fokus på sensoriska avvikelser vid utredning och diagnostisering kan möjliggöra att personer med ASD får hjälp att anpassa miljön efter dessa avvikelser. Eftersom personer med ASD inte alltid har förmågan att uttrycka vad dessa avvikelser innebär för dem, är denna hjälp betydande. Utan denna hjälp kommer personen antagligen fortsätta att utsättas och utsättas sig själv för sensoriska intryck som kan skapa starka stressreaktioner.[9]

Diagnos, stöd, behandling och utbildning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Diagnos ställs efter utredning, som regel en så kallad neuropsykiatrisk utredning. I Stockholms läns landsting genomför vuxenpsykiatrin utredningen på vuxna och BUP utredningen på barn.[10] Ofta kan diagnos ställas i tidig barndom, från ungefär två års ålder.[11]

Autismspektrumtillstånd innebär i många fall stora funktionsnedsättningar, och instrumenten för utredning bör undersökas bättre. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), den myndighet som utvärderar behandlingsmetoder inom svensk sjukvård, har funnit vetenskapligt stöd för endast 2 av 14 utvärderade instrument. Dessa instrument är Autism Diagnostic Interview-Revised (ADI-R) och Social Communication Questionnaire (SCQ) för autismspektrumtillstånd. I fråga om övriga diagnostiska instrument och skattningsformulär är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att dra några slutsatser.[12]

Eftersom instrumenten inte är tillräckligt utvärderade finns det skäl att låta den diagnostiska processen ligga kvar inom den specialiserade vården, skriver SBU. Det är viktigt att vården följer upp användningen av de diagnostiska instrumenten och skattningsformulären.

Behandlingen av dem som diagnosticerats med autism går framför allt ut på stödjande utbildning till den drabbade, personens familj och i skola,[13] och sociala insatser. Det finns särskilt anpassade klasser i grundskola och gymnasieprogram som utgår från de svårigheter som funktionsnedsättningen medför. Personer i social isolering kan ansöka om hjälp i kommunen och få en kontaktperson på fritiden att prata med för att motverka ensamheten.[14][15]

Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel, används idag, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader måste förbättras. SBU har identifierat 25 olika insatser och behandlingsmetoder som används vid autismspektrumtillstånd. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av dessa är otillräckligt. Träning som innefattar kombination av flera metoder är en vanlig form av insats i Sverige, men effekten har inte studerats.[12]

Läkemedelsbehandling med risperidon minskar allvarliga beteendestörningar som aggressivitet och självdestruktivt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd. Hos barn med autistiskt syndrom ger korttidsbehandling (2 månader) med risperidon en begränsat bättre effekt än placebo på svåra beteendestörningar som social tillbakadragenhet, hyperaktivitet och stereotypa beteenden. En vanlig biverkning är viktuppgång.

SBU framhåller också att delaktigheten för personer med autismspektrumtillstånd och deras anhöriga behöver förbättras.[12] Deras egna uppfattningar om vård och skola bör efterfrågas i större utsträckning. Idag kan personer med autismspektrumtillstånd och deras anhöriga uppleva stigmatisering, social isolering, otillräckliga kunskaper hos vård och skolpersonal, resursbrist och maktlöshet. Tidig diagnostik kan motverka stigmatisering. Det är viktigt att bristande delaktighet inte hindrar vårdens och skolans strävan att nå god kommunikation och kontakt. Det är också viktigt att rikta särskild uppmärksamhet till syskon, som annars kan få svårigheter med sociala relationer och ibland även utsättas för skrämmande och våldsamt beteende. Den vetenskapliga kunskapen kring betydelsen av delaktighet vid autismspektrumtillstånd kan förbättras avsevärt.

Orsaker[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera konkurrerande teorier om vad som orsaker autismspektrumstörningar – däribland psykoanalytiska, endokrina, och psykosociala förklaringsmodeller.

En teori är att tillståndet uppkommer till följd av att utsättas för testosteron under fosterstadiet från modern.[16] Autsimspektrumstörningar skulle i så fall innebära att modern lider av hyperandrogenism.

Samsjuklighet[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligare att personer med autism också lider av epilepsi än övriga. Det handlar då ofta om tidigt debuterande epilepsi, och kan också uppkomma tillsammans med intellektuella handikapp. Intellektuella handikapp utan epilepsi förekommer också oftare bland barn med autism.[17] Det finns vidare en samsjuklighet med ADHD,[18] men i synnerhet vid ADHD-C (kombinerad typ) finns en överlappning mellan symtombilderna.[19] Många personer med tuberös skleros lider också av autism, men orsaken är inte förstådd.[20] Autism är vanligt förekommande vid fragil X-syndromet.[21]

Med autism följer ofta andra psykiska störningar. Dit hör ångeststörningar, affektiva störningar och tvångssyndrom. Förutom ADHD förekommer Tourettes syndrom oftare vid autism.[18]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] autismspektrumet autism.se (läst 2012-07-22)
  2. ^ Wiggins, L.D., Robins, D.L., Bakerman, R., & Adamson, L.B. (2009). "Brief report: Sensory abnormalities as distinguishing symptoms of autism spectrum disorders in young children." Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, 1087-1091.
  3. ^ Kern, J.K., Trivedi, M.H., Garver, C. R., Grannemann, B.D., Andrews, A.A., Savla, J.S., Johnson, D.G., Mehta, J.A., & Schroeder, J.L. (2006). "The pattern of sensory processing abnormalities in autism." SAGE Publications and The National Autistic Society, 10, 480-494.
  4. ^ Klintwall, L., Holm, A., Eriksson, M., Höglund Carlsson, L., Barnevik Olsson, M., Hedvall, Å., Gillberg, C., & Fernell, E. (2010). "Sensory abnormalities in autism: A brief report". Research in Developmental Disabilities 31, 795-800.
  5. ^ Leekam, S. R. Nieto, C., Libby, S.J., Wing, L. & Gould, J. (2007). "Describing the sensory abnormalities of children and adults with autism." Journal of Autism and Developmental Disorders, 37, 894-910.
  6. ^ Kern, J.K., Trivedi, M.H., Garver, C. R., Grannemann, B.D., Andrews, A.A., Savla, J.S., Johnson, D.G., Mehta, J.A., & Schroeder, J.L. (2006). "The pattern of sensory processing abnormalities in autism." SAGE Publications and The National Autistic Society, 10, 480-494
  7. ^ Kern, J.K., Trivedi, M.H., Garver, C. R., Grannemann, B.D., Andrews, A.A., Savla, J.S., Johnson, D.G., Mehta, J.A., & Schroeder, J.L. (2006). "The pattern of sensory processing abnormalities in autism." SAGE Publications and The National Autistic Society, 10, 480-494.
  8. ^ Wiggins, L.D., Robins, D.L., Bakerman, R., & Adamson, L.B. (2009). "Brief report: Sensory abnormalities as distinguishing symptoms of autism spectrum disorders in young children." Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, 1087-1091.
  9. ^ Wiggins, L.D., Robins, D.L., Bakerman, R., & Adamson, L.B. (2009). "Brief report: Sensory abnormalities as distinguishing symptoms of autism spectrum disorders in young children." Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, 1087-1091.
  10. ^ Vad består en_diagnostisk utredning av?
  11. ^ Mångsidiga och intensiva insatser för små barn
  12. ^ [a b c] SBU. Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013
  13. ^ Vad_kan_man_göra?
  14. ^ Kontaktperson Information från Upplands Väsby kommun
  15. ^ Vad är Aspergers syndrom i vuxen ålder? Information från lanstinget i uppsala län
  16. ^ Ingudomnukul, Erin, et al. "Elevated rates of testosterone-related disorders in women with autism spectrum conditions." Hormones and Behavior 51.5 (2007): 597-604.
  17. ^ Berg, Anne T., and Sigita Plioplys. "Epilepsy and autism: is there a special relationship?." Epilepsy & Behavior 23.3 (2012): 193-198.
  18. ^ [a b] http://www.autism-help.org/comorbid-disorders-autistic-spectrum.htm
  19. ^ Mayes, Susan Dickerson, et al. "Autism and ADHD: Overlapping and discriminating symptoms." Research in Autism Spectrum Disorders 6.1 (2012): 277-285.
  20. ^ Numis, A. L., et al. "Identification of risk factors for autism spectrum disorders in tuberous sclerosis complex." Neurology 76.11 (2011): 981-987.
  21. ^ http://www.autism-help.org/comorbid-fragile-x-syndrome.htm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]