Autismspektrumstörning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Autismspektrumstörning
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F84
ICD-9 299
DiseasesDB 33524
eMedicine ped/1780 
MeSH engelsk

Autismspektrumstörning, eng. Autism Spectrum Disorder (ASD), numera även autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Autismspektrumet omfattar framförallt autism, desintegrativ störning i barndomen, Aspergers syndrom och atypisk autism. Även den inofficiella diagnosen autistiska drag räknas ibland in. [1]

Samtliga autismspektrumtillstånd räknas enligt DSM-IV som genomgripande störning i utvecklingen där även Retts syndrom ingår. Retts syndrom räknas inte till autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.[1]

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Alla stora utvecklingsmässiga störningar har några symptom gemensamma: kliniskt betydelsefulla nedsättningar i adaptiva funktioner, vanligast är med Kommunikation från Primär ADL. och:

  • Svårigheter att använda och förstå språket
  • Svårigheter i relationen med andra människor
  • Svårigheter med förändringar i miljön och det dagliga flödet
  • Repetitiva kroppsrörelser och andra stereotypiska beteenden

I svensk lagstiftning används begreppet autismliknande tillstånd om de diagnoser som är besläktade med autism.

Autistiska drag finns inte som diagnos enligt någon av dessa manualer, men används som beteckning när autismliknande symptom föreligger som visserligen inte till antal eller grad räcker till för någon specifik diagnos inom autismspektrumet men ändå präglar personen ifråga. Autistiska drag ska alltså ses som den mest lindriga formen men kan trots det i vissa fall, åtminstone under en period i livet, medföra betydande svårigheter. Förekommer hos personer med annan funktionsnedsättning, till exempel DAMP eller mental retardation (MR), såväl som hos personer utan övriga funktionsnedsättningar.

Ibland används termen högfungerande autism (HFA) avseende kombinationen autism (autistiskt syndrom) och hög begåvning. Högfungerande autism och Aspergers syndrom har stora likheter och vissa använder de båda begreppen synonymt.

Diagnos, stöd, behandling och utbildning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Diagnos ställs efter utredning, som regel en så kallad neuropsykiatrisk utredning. I Stockholms läns landsting genomför vuxenpsykiatrin utredningen på vuxna och BUP utredningen på barn.[2] Ofta kan diagnos ställas i tidig barndom, från ungefär två års ålder.[3]

Autismspektrumtillstånd innebär i många fall stora funktionsnedsättningar, och instrumenten för utredning bör undersökas bättre [4]. SBU fann ett vetenskapligt stöd för 2 av 14 utvärderade instrument. Dessa instrument är Autism Diagnostic Interview-Revised (ADI-R) och Social Communication Questionnaire (SCQ) för autismspektrumtillstånd. I fråga om övriga diagnostiska instrument och skattningsformulär är det vetenskapliga underlaget otillräckligt för att dra några slutsatser.

Eftersom instrumenten inte är tillräckligt utvärderade finns det skäl att låta den diagnostiska processen ligga kvar inom den specialiserade vården, skriver SBU. Det är viktigt att vården följer upp användningen av de diagnostiska instrumenten och skattningsformulären.

Behandlingen av dem som diagnosticerats med autism går framför allt ut på stödjande utbildning till den drabbade, personens familj och i skola,[5] och sociala insatser. Det finns särskilt anpassade klasser i grundskola och gymnasieprogram som utgår från de svårigheter som funktionsnedsättningen medför. Personer i social isolering kan ansöka om hjälp i kommunen och få en kontaktperson på fritiden att prata med för att motverka ensamheten.[6] [7]

Många olika insatser och behandlingar, förutom läkemedel, används idag, men kunskapen om deras nytta, risker och kostnader måste förbättras. SBU [4] har identifierat 25 olika insatser och behandlingsmetoder som används vid autismspektrumtillstånd. Det vetenskapliga underlaget för att bedöma effekterna av dessa är otillräckligt. Träning som innefattar kombination av flera metoder är en vanlig form av insats i Sverige, men effekten har inte studerats.

Läkemedelsbehandling med risperidon minskar allvarliga beteendestörningar som aggressivitet och självdestruktivt beteende hos personer med autismspektrumtillstånd. Hos barn med autistiskt syndrom ger korttidsbehandling (2 månader) med risperidon en begränsat bättre effekt än placebo på svåra beteendestörningar som social tillbakadragenhet, hyperaktivitet och stereotypa beteenden. En vanlig biverkning är viktuppgång.

SBU [4] framhåller också att delaktigheten för personer med autismspektrumtillstånd och deras anhöriga behöver förbättras. Deras egna uppfattningar om vård och skola bör efterfrågas i större utsträckning. Idag kan personer med autismspektrumtillstånd och deras anhöriga uppleva stigmatisering, social isolering, otillräckliga kunskaper hos vård och skolpersonal, resursbrist och maktlöshet. Tidig diagnostik kan motverka stigmatisering. Det är viktigt att bristande delaktighet inte hindrar vårdens och skolans strävan att nå god kommunikation och kontakt. Det är också viktigt att rikta särskild uppmärksamhet till syskon, som annars kan få svårigheter med sociala relationer och ibland även utsättas för skrämmande och våldsamt beteende. Den vetenskapliga kunskapen kring betydelsen av delaktighet vid autismspektrumtillstånd kan förbättras avsevärt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] autismspektrumet autism.se (läst 2012-07-22)
  2. ^ Vad består en_diagnostisk utredning av?
  3. ^ Mångsidiga och intensiva insatser för små barn
  4. ^ [a b c] SBU. Autismspektrumtillstånd - diagnostik och insatser, vårdens organisation och patientens delaktighet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013
  5. ^ Vad_kan_man_göra?
  6. ^ http://www.upplandsvasby.se/2/omsorg-stod-och-hjalp/psykisk-ohalsa/kontaktperson.html
  7. ^ http://www.lul.se/templates/page____3651.aspx [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]