Ad hominem-argument

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
I Paul Grahams "Hierarchy of Disagreement" listas ad hominem som den näst lägsta formen av argument, endast högre än skällsord.

Ad hominem-argument eller argumentum ad hominem (latin "argument mot personen"), innebär att en debattör fokuserar på den person han eller hon debatterar med, bland annat meningsmotståndarens karaktär, förmåga eller avsikter i stället för själva sakfrågan. Motsatsen är en debatt som tar sin utgångspunkt i sakfrågan, argumentum ad rem.

Det närbesläktade begreppet genetisk argumentation innebär att man låter trovärdigheten hos en tes avgöras av vem/vilka som argumenterar för eller mot tesen. Detta är irrelevant, och således är genetisk argumentation en typ av ignoratio elenchi.

Argumentum ad hominem kan också användas i betydelsen att man appellerar till en person eller grupps "fördomar, intressen eller fattningsförmåga utan att stå i något logiskt sammanhang med det diskuterade."[1] En tredje betydelse är ett argument som i sin slutsats vilar på meningsmotståndarens premisser, och används för att överbevisa denne, då premisserna inte bestrids av densamme. Sådana argument är logiskt giltiga men inte nödvändigtvis hållbara.[1] "Låt oss för resonemangets skull anta att du har rätt i att..."

Inom retoriken används begreppet ethos för att åsyfta en talares trovärdighet. Vid personangrepp utgör dennes förnuft (fronesis), dygd (arete) och välvilja (eunoia) möjliga mål för motståndaren.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera typer av personargument, vilka har fått egna namn:

  • Ad hominem abusive eller argumentum ad personam – Argument där man förolämpar sin meningsmotståndare.
  • Ad hominem circumstantial – Man påstår att omständigheterna någon befinner sig i gör att han har fel.
  • Ad hominem tu quoque – Tu quoque betyder "du också".
  • Guilt by association – Argument som har som syfte att förknippa meningsmotståndaren med något, allmänt betraktat, dåligt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Grøn Arne, Lübcke Poul, Bengtsson Jan, Prawitz Dag, red (1997). Filosofilexikonet: [filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö]. När-Var-Hur-serien, 99-0106773-1. Stockholm: Forum. Libris 7256728. ISBN 91-37-11151-5 
  • Filosofilexikonet (Uppsala 2003).

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Filosofilexikonet 2003:36

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]