Adolf Fredrik Lindblad

Från Wikipedia
Version från den 27 december 2017 kl. 02.04 av Salgo60 (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: Libris namn)
Adolf Fredrik Lindblad
Adolf Fredrik Lindblad Målning av Carl Peter Mazer 1835
Adolf Fredrik Lindblad
Målning av Carl Peter Mazer 1835
Levnad
Född1 februari 1801
Skänninge, Sverige Sverige
Död23 augusti 1878 (77 år)
Linköping, Sverige Sverige
Adolf Fredrik Lindblads byst i Lindbladsparken, Skänninge.

Adolf Fredrik Lindblad, född den 1 februari 1801 i Skänninge, död den 23 augusti 1878 i Linköping (begravd på Skeda kyrkogård i Östergötland), var en svensk tonsättare.

Biografi

Adolf Fredrik Lindblad föddes som utomäktenskaplig son till den 17-åriga gästgivardottern Märta Helena Friberg på gästgivaregården vid Stora Torget i Skänninge. Han togs tidigt om hand av köpmannen Carl Jacob Lindblad i Skänninge, gift med Lindblads mors moster. Det var efter Carl Jacob som Adolf Fredrik fick sitt efternamn Lindblad.

Från 1822 studerade han musik för J C F Haeffner vid Uppsala universitet och kom där i kontakt med samtidens främsta musikaliska och litterära personer, till exempel Erik Gustaf Geijer och P D A Atterbom med vars kusin, Sophie Kernell från Bleckenstad, han senare gifte sig. Överstinnan Malla Montgomery-Silfverstolpe välkomnade redan 1823 Lindblad till sina musikaliskt-litterära salonger och bidrog mycket till Lindblads utbildning och popularitet, bland annat ombesörjde hon hans studieresa till Tyskland 1825-27 tillsammans med E G Geijer. Här studerade han bland annat för Zelter i Berlin och blev bekant med en annan av Zelters elever, Felix Mendelssohn.

1827–61 drev Lindblad en musikskola i Stockholm. Bland hans elever återfanns bland andra prinsen, sedermera kung Oscar I och hans barn, Prins Gustaf, "sångarprinsen" kallad, (som bland annat skrev Sjungom studentens lyckliga dag), och prinsessan Eugenie, men framför allt sångerskan Jenny Lind som en längre tid bodde i det Lindbladska hemmet.

Lindblad var morfar till textilkonstnärinnan Anna Casparsson, född von Feilitzen (1861–1961).

I Lindblads rika musikaliska produktion märks 215 sånger, åtskilliga kammarmusikaliska stycken, operan Frondörerna och två symfonier. Operan och de båda symfonierna mottogs inte väl av hans samtid men senare tiders bedömare ser många kvaliteter i symfonierna. Symfoni nr. 1 uppfördes även i Gewandhaus i Leipzig under ledning av hans vän Felix Mendelssohn och fick mycket uppskattande kritik av Robert Schumann i en ledande tysk musiktidskrift. Sångerna blev mycket uppskattade och renderade honom epitetet "den svenske Schubert". Många av dem är skrivna för sångerskan Jenny Lind.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns en bröstbild utförd av Johan Gustaf Sandberg 1841.

Verkförteckning

Orkesterverk

  • Symfoni nr 1 i C-dur, op. 19, 1831–32, uruppförd den 25 mars 1832
  • Symfoni nr 2 i D-dur, 1855, uruppförd den 6 maj 1855

Kammarmusik

  • Två stråkkvintetter
    • A-dur
    • F-dur
  • Sju stråkkvartetter
  • Trio för piano, violin och viola
  • Tre violinsonater
    • Nr 1 i G-dur, op. 9
    • Nr 2 i D-dur, op. 11

Pianomusik

  • Pianosonat (ev. ofullbordad)
  • "Efterlämnade arbeten", "Smärre kompositioner" "Visor utan ord", mindre stycken, ca 50 st

Flerstämmiga vokalverk

Kvartetter, trior och duetter. Två cykler.

  • Drömmarne, sångcykel för blandad kör och piano (text: A.F. Lindblad efter Thekla Knös), uruppförd 1851
    • De till dalens hyddor smyga
    • Lärkan i skyn
    • Med en barnbön på sin mun
    • Och drömmar nu gå
    • Stilla på himlen molnen de segla
    • Till den gamles bädd de gå
    • Ännu en dröm
  • Om winterqväll, sångcykel för blandad kör och piano (text: A.F. Lindblad), uruppförd 1845
    • Väl sommar'n flytt – Recitativ
    • En vårdag: Giv akt! Nu kommer vår'n
    • En vårdag: Fast isen täckt floder och sjöar – Larghetto
    • En vårdag: En fiskare jag ser... – Recitativ / En Sommarmorgon
    • En sommarafton: Över skogen, över sjön – Adagio
    • En sommarafton: Men solen länge re'n – Recitativ / Herden leder hemåt hjordens...
    • En sommarafton: Det rinner strömmar många – Moderato
    • En sommarafton: Och nu, god natt! – Poco Allegretto
  • Två- och trestämmiga sånger, 1847

Solosånger

215 solosånger (varav 77 till egen text) utgivna i 9 band 1878–90, däribland:

  • Erster Verlust (Johann Wolfgang von Goethe), tryckt 1824
  • Bröllopsfärden (A.F. Lindblad), tryckt 1836
  • Nära (A.F. Lindblad)
  • Svenska Wijsor af Atterbom och skalden tillegnade, 1838
    • Jungfrun i lunden
    • Apelgården
    • Sorg
  • Nya sånger
    • På berget
    • I dalen
  • Aftonen (Erik Johan Stagnelius)
  • Mån tro? Jo, jo! (A.F. Lindblad)
  • Buch der Lieder (Heinrich Heine), 1860-tal
    • 1. Sie haben heut' abend Gesellschaft
    • 2. Wie kannst du ruhig schlafen
    • 3. So hast du ganz und gar vergessen
    • 4. Ja, du bist elend und ich grolle nicht
    • 5. Wir haben viel für einander gefühlt
    • 6. Lieb Liebchen, leg's Händchen aufs Herze
    • 7. Morgens steh' ich auf und frage
    • 8. Still ist die Nacht, es ruhen die Gassen
    • 9. Der Asra
  • En sommarmorgon
  • En sommardag ("O, ljuva sommarfläkt") (A.F. Lindblad), 1840
  • En sommarafton ("Över skogen, över sjön")
  • Höstkvällen (Johan Ludvig Runeberg), tryckt 1847
  • Svanvits sång (Per Daniel Amadeus Atterbom från Lycksalighetens ö), 1822
  • Nattviolen (Urban von Feilitzen)
  • Der Nordensaal, 12 folkvisor, tryckt 1826, tillägnad Felix Mendelssohn
    • Nattväktarsång
  • Den skeppsbrutne
  • Sotargossen, 1836
  • Gubben vid vägen, 1838
  • Krigsinvaliden
  • Dalkullan
  • Skjutsgossen på hemvägen, 1838
  • En dagakarls visa, 1844
  • Slåttervisa, 1844
  • En ung flickas morgonbetraktelse
  • Hon skriver, 1845
  • Stryknings-visa, (Thekla Knös), 1856
  • Den flitiga handen, (Thekla Knös), 1856
  • Am Aarensee
  • Der schlummernde Amor
  • A une femme
  • Saknad
  • Jenny Linds farväl, sjunget på dess afskeds concert i Stockholm d. 21 juni 1841
  • Illusion, 1845
  • Nio smärre sånger, 1851
    • I höet
    • Bedragen väntan
  • Sånger, 1844

Sceniska verk

Symfonierna, många av sångerna, inklusive de två nämnda sångcyklerna, och en del av kammarmusiken finns på cd-inspelningar.

Källor

Vidare läsning

  • Ander, Owe (2000). "Svenska sinfoni-författares karaktäristiska orkester-egendomligheter": aspekter på instrumentations-, orkestrerings- och satstekniken i Berwalds, Lindblads och Normans symfonier. Studier i musikvetenskap, 1103-6362 ; 11. Stockholm: Univ. Libris 8373066. ISBN 91-7265-175-X 
  • Bohlin, Folke (1987) (på engelska). Adolf Fredrik Lindblad: Drömmarne & Om winterqväll. Stockholm: Proprius. Libris 657426 
  • Boltenstern, Thomas (1975). Frondörerna och Kungliga teatern 1823-1858.. Stockholm. Libris 2902598 
  • Bref till Adolf Fredrik Lindblad från Mendelssohn, Dohrn, Almqvist, Atterbom, Geijer, Fredrika Bremer, C.W. Böttiger och andra.. Stockholm: Bonnier. 1913. Libris 1631944 
  • Efvergren, Carl (1925). Svenska tondiktare : kortfattade levnadsteckningar. Läsebok för fortsättningsskolor ; 2. Stockholm: Folkskolans barntidning. sid. 81-100. Libris 1972326. http://runeberg.org/ecsveton/0081.htm 
  • Gustavsson, Karl Nicklas (1995). Adolf Fredrik Lindblad: (1801-1878). Stockholm: Stockholms univ., Musikvetenskapliga institutionen. Libris 2133344 
  • Holmquist, Ingrid (1996). ”Om Malla Silfverstolpe och Adolf Fredrik Lindblad: synpunkter på kvinnligt och manligt i svensk romantisk salongskultur”. Litteratur og kjønn i Norden / redigert av Helga Kress (Reykjavík : Háskólaútgáfan, 1996): sid. [167]-172.  Libris 2269714
  • Linder, Kerstin (1973). Den unge Adolf Fredrik Lindblad: en biografisk studie. Uppsala. Libris 2358101 
  • Nyblom, Carl Rupert (1881). Adolf Fredrik Lindblad: minnesteckning. Stockholm. Libris 1835429 
  • Tegen, Martin (1992). ”Adolf Fredrik Lindblad (1801-78).”. Musiken i Sverige / [huvudredaktör: Leif Jonsson]. 3 / redigerad av Leif Jonsson och Martin Tegen (Stockholm : Fischer, 1992): sid. [329]-339 : musiknoter.  Libris 2363258
  • Törnblom, Folke H. (1941). Adolf Fredrik Lindblad och Jenny Lind.. Stockholm. Libris 2923898 
  • Törnblom, Folke H. (1935). Adolf Fredrik Lindblad som operakompositör: till hundraårsminnet av "Frondörernas" premiär. Stockholm. Libris 3143734 
  • Ödman, Pelle (1896). Lindblad, Josephson och Geijer. Stockholm. Libris 1925509 
  • Öhrström, Eva (1993). ”Jenny Lind och Adolf Fredrik Lindblad: en romantisk historia”. Artes (Stockholm : Natur och kultur, 1975-) 1993 (19:2),: sid. 46-57 : ill., musiknoter. ISSN 0345-0015. ISSN 0345-0015 ISSN 0345-0015.  Libris 2257349
  • Öhrström, Eva (2011). ”Vänskapsband: Lindblad och Almqvist under 1830-talet : försök till en skildring av ett händelserikt årtionde”. Musikvetenskapliga texter : festskrift Holger Larsen 2011 / (2011): sid. 14-31.  Libris 12402904

Externa länkar

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Adolf_Fredrik_Lindblad&oldid=42263019”