Agapemåltid
Agaper (av gr. agape, "kärlek, kärleksbevis"), kärleksmåltider, kallades de i den äldsta kristna kyrkan brukliga gemensamma måltider, som församlingsmedlemmarna åstadkom genom gåvor.[1]
Agaperna – ett slags efterbildningar av Herrens avskedsmåltid med apostlarna – började och slutade med bön och lovsång samt åtföljdes av att man firade nattvard tillsammans. När nattvarden under 100-talet skildes från dessa måltider, fick de alltmer karaktären av vanliga gästabud, där omåttlighet och andra oordningar efter hand blev mer vanliga. Redan Paulus ger av denna orsak en tillrättavisning (1 Kor. 11:20–22), och uttalar sig mot agaper på flera kyrkomöten, bland andra det i Laodicea (363). Längst fanns de kvar i den grekiska kyrkan, men förbjöds slutligen av Concilium quinisextum (692).
I senare tid har herrnhutarna åter upptagit detta bruk. Agaper hålles oftast under skärtorsdagen, den dag då Jesus instiftade nattvarden, men kan även förekomma under andra tider.
Referenser
Noter
- ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974
Webbkällor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Agaper, 1904–1926.