Agent (semantik)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Agent (eller, med latinsk form, agens) är en semantisk roll. Det är initiativtagaren i den "scen", som en verbhandling kan sägas utgöra. Agentrollen uppbärs oftast av ett animat substantiv eller pronomen. Agentens morfologiska och syntaktiska egenskaper beror på språktyp: i nominativa språk är agenten identisk med subjektet i aktiv sats, i ergativa språk står agenten i ergativ. Ett svenskt exempel: John är agent i "John bygger huset".

I passiv sats uttrycks agenten av ett s.k. agentadverbial, som ofta utgörs av en prepositionsfras (på svenska med prepositionen "av", "Huset byggs av John"). Agentadverbial kan också stå i oblikt kasus utan preposition, som ryskans instrumentalisagent. I ryskan kan instrumentalisagent förekomma även i aktiv sats: Lodku uneslo techeniem (Båten fördes bort av strömmen).

Användning i särskilda sammanhang[redigera | redigera wikitext]

Biologi[redigera | redigera wikitext]

I biologiska sammanhang anges: agens (uttalas ag|ens [a´g-][1]) = verksamt ämne.[2] Ett exempel är "Arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av biologiska agens" (en Work-related diseases from biological agents).[3]

Samhällsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Inom samhällsvetenskap talar man om ”personlig agens” (med betoning på e) som handlar om en persons förmåga att styra sitt liv och uppleva att man har makt att vara den man vill vara.[4]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Agens”. Synonyma. https://www.synonyma.se/ord/agens/. Läst 16 november 2018. 
  2. ^ ”Agens”. Medicinsk ordbok. http://medicinskordbok.se/component/content/article/9-b/50185-agens. Läst 16 november 2018. 
  3. ^ ”Arbetsrelaterade sjukdomar orsakade av biologiska agens”. Europeiska arbetsmiljöbyrån. https://osha.europa.eu/sv/themes/work-related-diseases/biological-agents. Läst 16 november 2018. 
  4. ^ Petersson, Erika (2013). ”Att omfördela makten”. https://www.gck.nu/admin/files/sd_area/Uppsats%20GCK%202013,%20Erika%20Petersson.pdf. Läst 16 november 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]