Hoppa till innehållet

Agne Holmström

Från Wikipedia
Agne Holmström
Agne Holmström
Agne Holmström

Agne Holmström.

Friidrott, herrar
Brons Antwerpen 1920 4x100 meter
Svenska mästerskap
Silver 1915 100 meter
Guld 1917 100 meter
Brons 1918 100 meter
Brons 1919 100 meter
Brons 1920 100 meter
Guld 1917 200 meter
Guld 1916 Stående höjdhopp
Guld 1917 Stående höjdhopp
Guld 1918 Stående höjdhopp
Silver 1919 Stående höjdhopp
Silver 1920 Stående höjdhopp
Brons 1916 Stafett 4x100 meter
Guld 1917 Stafett 4x100 meter
Silver 1919 Stafett 4x100 meter

Olof Agne Laurentius Holmström, född 29 december 1893 i Lund och död 22 oktober 1949 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk friidrottare (sprinter och höjdhoppare) och idrottsledare. Han tävlade för Lunds Universitets GIF, IFK Malmö (1915), Fredrikshofs IF (1916–1918) och Örgryte IS (från och med 1919). Han utsågs 1928 till Stor grabb nummer 28 i friidrott.[2][3]

Agne Holmström var son till teologen Olof Holmström. Efter studentexamen i Lund 1912 avlade han 1918 gymnastikdirektörsexamen vid Gymnastiska centralinstitutet och arbetade 1918–1930 som gymnastiklärare vid Östra realskolan. 1930 lämnade han sin gymnastiklärartjänst och blev generalsekreterare i Svenska gymnastikförbundet, från 1939 med titeln VD. Han organiserade Lingiaden i Stockholm 1939, folkspänstpropagandan under andra världskriget 1940–1941 och en stor hälsokampanj 1945. Under 1930-talet ledde han flera gymnastikfärder utomlands, bland annat truppen till OS i Berlin 1936, och var generalsekreterare i Fédération Internationale de Gymnastique Ling 1932–1934.[4]

Holmström var huvudorganisatör för den andra Lingiaden i Stockholm år 1949. Även om själva Lingiaden gjorde succé så var utställningen i samband med Lingiaden en ekonomisk katastrof. Efter skarp kritik tog Agne Holmström sitt liv år 1949 genom att hoppa från Katarinahissen.[5][6] Holmström avled inte omedelbart utan fördes till Serafimerlasarettet, där han fyra dagar senare avled av sina skador.[7] Agne Holmström är begraven på Klockarebackens kyrkogård i Höör.[8]

Idrottskarriär

[redigera | redigera wikitext]

År 1915 vann Holmström silermedalj på 100 meter vid SM.[9]

Han hade det svenska rekordet i stående höjdhopp[3], samt tog totalt sex SM-tecken åren 1916 till 1918.

År 1916 var han med i sitt klubblag som tog bronsmedalj i stafett 4x100 meter.[10] Dessutom vann han vid SM-guld i stående höjd på resultatet 1,53 m,[11] varigenom han förbättrade Edvard Möllers svenska rekord från 1913 med en centimeter. Han behöll rekordet till år 1925 då Sten Pettersson förbättrade det till 1,56 m.[12]

År 1917 vann han vid SM både 100 meter,[9] 200 meter[13] stående höjd[11] och ingick i det segrande laget på 4x100 meter.[10]

1918 vann han SM i stående höjd för tredje gången.[11] Han tog också brons i SM på 100 meter.[9]

År 1919 tog han vid SM-brons på 100 meter[9] och silver i stående höjd.[11] Dessutom var han med och vann silvermedalj i stafett 4x100 meter.[10]

Vid SM år 1920 tog Holmström brons på 100 meter[9] och silver i stående höjd.[11]

Vid OS i Antwerpen i Belgien 1920 ingck Holmström i det svenska bronslaget på 4x100 meter stafettlöpning (de andra var William Pettersson, Sven Malm och Nils Sandström). Han deltog även på 100 meter (utslagen i försöken) samt 200 meter (utslagen i kvartsfinal).[1]

Personliga rekord

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Agne HolmströmSveriges Olympiska Kommittés webbplats
  2. ^ ”friidrott.se:s Stora Grabbar-sida”. Arkiverad från originalet den 31 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160331202525/http://www.friidrott.se/historik/storagrabbar.aspx. Läst 7 juli 2015. 
  3. ^ [a b] Stora grabbars märke Arkiverad 6 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Holmström, Agne i Svenska män och kvinnor (1946)
  5. ^ Agne Holmström i Svenskt Biografisk Lexikon
  6. ^ ”Holmström försökte ta sitt liv”. Dagens Nyheter: s. 1. 19 oktober 1949. Läst 17 maj 2020. 
  7. ^ ”Arne Holmström död, snabbt sämre på lördagen.”. Dagens Nyheter: s. 1. 23 oktober 1949. Läst 16 maj 2020. 
  8. ^ ”Holmström, Olof Agne”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/123095901. Läst 2 februari 2023. 
  9. ^ [a b c d e] Wiger 2006, s. 34.
  10. ^ [a b c] Wiger 2006, s. 149.
  11. ^ [a b c d e] Wiger 2006, s. 118.
  12. ^ Nordisk familjeboks sportlexikon, band 4 (1941), spalt 208
  13. ^ Wiger 2006, s. 40.
  14. ^ Holmberg 2009, s. 35.
  15. ^ [a b] Personsida på Brinkster, läst 2015-09-16 (inloggning krävs)
  16. ^ Holmberg 2009, s. 69.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Wiger, Erik (2006). Svenska Mästerskapen i friidrott 1896–2005. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 91-631-9065-6 
  • Holmberg, Bengt (2009). Sverigebästa genom tiderna i friidrott. Trångsund: TextoGraf Förlag. ISBN 978-91-977146-3-1 
  • Nordisk familjeboks sportlexikon: uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv. Bd 4, Hockey-Lahtinen. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1941. Libris 893566 


Företrädare:
1,52 m Edvard Möller (1913–1916)
Svensk rekordhållare i stående höjdhopp (officiell)
1,53 m Agne Holmström (1916–1925)
Efterträdare:
1,56 m Sten Pettersson (1925–1930)
Företrädare:
John Larsson (1916)
Svensk mästare på 100 meter
Agne Holmström (1917)
Efterträdare:
Nils Engdahl (1918)
Företrädare:
John Larsson (1916)
Svensk mästare på 200 meter
Agne Holmström (1917)
Efterträdare:
Nils Engdahl (1918–1920)
Företrädare:
Edvard Möller (1913)
Svensk mästare i stående höjdhopp
Agne Holmström (1916–1918)
Efterträdare:
Ivar Sundbom (1919–1921)