Aina Wifalk

Från Wikipedia
Version från den 4 december 2017 kl. 19.10 av Paracel63 (Diskussion | Bidrag) (namn)
Aina Wifalk
FöddAina Lucia Wifalk
21 mars 1928
Lunds stadsförsamling,
Skåne[1]
Död16 september 1983 (55 år)
Västerås Badelunda församling, Västmanland[1]
Yrke/uppdragkurator, uppfinnare
Känd förmanupeden, rullatorn

Aina Lucia Wifalk, född 21 mars 1928 i Lunds stadsförsamling i Skåne, död 16 juni 1983 i Västerås Badelunda församling i Västmanland,[1] var en svensk kurator och uppfinnare som i mitten av 1960-talet uppfann manupeden och i slutet av 1970-talet uppfann rullatorn.

Biografi

Bakgrund

1949, när Wifalk var 21 år gammal drabbades hon av polio. Hon var då tvungen att avbryta sin pågående sjuksköterskeutbildning,[2][3] som hon påbörjat i Lund.[4]

Hon tog 1952 initiativet till Lunds Invalidförening. 1958 var hon med och startade Västmanlands läns MS-förening, och 1968 Riksföreningen för trafik- och polioskadade i Västerås.[2]

Hon blev 1957 kurator på Västerås lasaretts ortopediska klinik, och 1968 handikappkurator i Västerås kommun.[2][3]

Uppfinnare

Aina Wifalk arbetade också som innovatör/uppfinnare. I mitten av 1960-talet uppfann hon manupeden, ett träningsredskap för rehabilitering som avlägset liknar en motionscykel.[5] I en manuped kan man samtidigt träna både armar och ben, samtidigt som man sitter i en stol/rullstol eller dylikt.

År 1976 slutade hon som handikappkurator och fick istället sjukbidrag då hennes axlar var utslitna efter att hon gått med käppar i drygt tjugo år. Hon började fundera på skonsammare sätt att hjälpa personer som har svårt att gå på egen hand, och 1978 hade hon en färdig idé till en helt ny typ av hjälpmedel på hjul. Samma år ansökte hon hos en statlig utvecklingsfond om pengar för att kunna få hjälp med att utveckla idén till färdig produkt. Fondens handläggare såg potential i projektet, och gav Wifalk ekonomiskt stöd och kopplade även in ett företag som konstruerade den första prototypen. Redan tre år senare var produktionen igång.[3]

Eftersom Wifalk ville att rullatorn skulle vara tillgänglig för så många som möjligt tog hon aldrig patent på den. Hon fick dock royalties från försäljningen, och dessa testamenterade hon till Nordiska Kyrkoföreningen på Costa del Sol.[3]

Källhänvisningar

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1901-2009, Sveriges Släktforskarförbund
  2. ^ [a b c] ”Aina Wifalk - Rollatorn”. Innovationsinspiration.se. https://www.rolnu.nl/kennisbank/aina. Läst 24 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d] Charlotta von Chultz (juni 2014). ”Kvinnan som står bakom rollatorn” (på svenska). Teknikhistoria: s. 8. ISSN 2000-7841. 
  4. ^ Granath, Claus (2012-12-19):"Seniorsköterskor firade 60 år". Sydsvenskan.se. Läst 24 juni 2014.
  5. ^ "Cyklar, för rehab träning o testCyklar, för rehab träning o test".[död länk] 1177.se. Läst 24 juni 2014.