Al-Walid I

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Al-Walid I
الوليد بن عبد الملك.png
FöddMedina, Saudiarabien
DödDamaskus
MedborgarskapUmayyadiska kalifatet
SysselsättningKalif, härskare, politiker
Befattning
Umayyadkalif (705–715)
BarnAbd al-Aziz ibn al-Walid (f. 601)
Al-Abbas ibn al-Walid (f. 601)
Ibrāhīm ibn al-Walīd (f. 700)
Yazid III (f. 701)
FöräldrarAbd al-Malik
SläktingarYazid II (syskon)
Hisham ibn Abd al-Malik (syskon)
Redigera Wikidata
Gulddinar från al-Walids tid, präglad i Damaskus år 707/08.

Al-Walid ibn Abd al-Malik ibn Marwan (känd som al-Walid I), född cirka 674, död den 23 februari 715, var den sjätte kalifen av umayyadernas dynasti. Han regerade från oktober 705 fram till sin död.

al-Walid kunde utan motstånd efterträda sin far, Abd al-Malik.[1]

Han förde krig långt utanför sitt rikes gränser. I Mindre Asien föll Tyana efter en lång belägring i arabernas händer. Ett fälttåg som al-Walid planerade mot Konstantinopel blev dock aldrig av. I öster erövrade hans här Buchara och Samarkand och trängde i söder ända fram till Multan i Punjab. I väster gick araberna under hans regering över Gibraltars sund och gav i juli 711 dödsstöten åt det genom inbördes stridigheter försvagade visigotiska riket i slaget vid Guadalete, i vilket visigoternas siste kung Roderik stupade.[1]

I rikets inre njöt al-Walid frukterna av sin fars verksamhet. Han kunde överallt uppträda som oinskränkt härskare. I likhet med de gamla österländska furstarna tyckte han om att bygga, men inte enbart av praktlystnad, utan även i avsikt att höja avkastningen av sina domäner. Hans rykte som byggherre vilar framför allt på den stora moskén i Damaskus, vanligen kallad Umayyadmoskén.[1] Han byggde också staden Anjar i Bekaadalen i nuvarande Libanon.

När han dog efterträddes al-Walid av sin bror Sulayman enligt den den tronföljdsordning som fastställts av deras far.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”176 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vrldhist/3/0198.html. Läst 7 augusti 2021. 
  2. ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”178 (Världshistoria / Orienten)”. runeberg.org. http://runeberg.org/vrldhist/3/0200.html. Läst 7 augusti 2021.